Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsk. Festeldar
Påskveckans dagar benämndes: svarte månd., vite tisd. dömle onsd. skär torsd. lång fred. påske lörd. Om påsk och Valborg tändes eldar ute.
Påsk.
Dagarna i dymmelveckan: svarta månda, jusa tisda, dömle onsda, skär torsda, långa freda, påska löda. En feck inte spinna i dömleveka. En feck inte dricka mjölk långa freda, för då feck en värka, å inte gå å äta, för då stötte en tära (tårna) på summern. En sulle seta stell å inte röra sä dän dan, sa di gamle.
Bakning
Förutom de omfattande bakningarna till de stora högtiderna jul och påsk m.fl., förekom ett par eller tre gånger om året bakning av tunnbröd eller s.k. kneckebröd. Konsten att baka tunnbröd kunde ej vem som helst, men det fanns de som övat sig och stod till tjänst därmed. Att baka tunnbröd så att det räckte över hela sommaren t.ex., tog flera dagar i anspråk, och hela husets befolkning deltog däri, var en i sin mån och efter sin förmåga.
Påsk
Ända in i mitt minne ha vissa personer målat tjärkors på dörrarna till påsk. Men far talade om att de förr i tiden brukat sätta upp en skä- ra över ladugårds- och svinhusdörren. Det ena som det för att hindra påskkäringarna komma in och klippa fåren. Jag såg själv sådana hack vid öronen på fåren som påskärringarna gjort med saxen. Korna mjölkade bra om de fick litet ####### i dric- kan, när de hade kalvat.
Häxor
Om påsk blev fåren klippta kring öronen. På ett ställe var fåren klippta kring öronen och ögonen, när husbonden kom till fårhuset på morgonen. Nästa påsk satte husbonden upp en rävsax vid fårhuset. I den saxen fick han en käring. Han hade aldrig kunnat tro att han skulle få den käringen i saxen, som han hade gett så många pipor tobak. Hon hade i alla fall skämt fåren i flera år.
Påskkäringar
Det var två som var ute som påskkäringar i Krokstad en påsk före min tid, den ena red på en varg, den andra på prästens oxe. Prästen såg dem och kände igen dem. Så på påskdagen i kyrkan nämnde han den vid namn som ridit på hans oxe och sa’: ”Du red på min oxe, och nu sitter du här främst.” Men då kom det som en vind, kyrkdörrarna ryck- tes upp, och prästen blev / mållös och dog tre dar där- efter. Detta är alldeles sant.
Häxor
Det var två som var ute som påskkäringar i Krokstad en påsk före min tid, den ena red på en varg, den andra på prästens oxe. Prästen såg dem och kände igen dem. Så på påskdagen i kyrkan nämnde han dem vid namn, som ridit på hans oxe och sa: "Du red på min oxe, och nu sitter du här främst". Men då kom det som en vind, kyrkdörrarna rycktes upp, och prästen blev mållös och dog tre dar därefter. Detta är alldeles sant.
Vårhalvåret
"Trana bär ljus i säng ; vår bygd halvle'n (halvliden) mars." En öbo (= inbyggare på Visingsö) sa: "På vårom bygd i halle'n mars lägger de sej i ljusan dag och sover till Mikaeli." 1 april: "Aprill, aprill, du dumma sill, jag narrar dej vart jag vill." De skulle "äta märg i bena" 1 maj; då åt de flera ägg precis som om påsk. Mars med sitt skägg lockar barnen utför vägg. April kommer med sin luva och narrar barna in i gruva. Urbannsdan var hörfrösda'n. Vi hade ena "palm" i vår trädgård. Vi tog in några kvistar av den till palmsöndag, ibland inte. (Palm = sälg) Blommorna kallas palmer. / Intet tal om att ta in björkris till påsk förr. Jonsson i Karlsberg sa, att både barn och tjänare skulle ha pisk överlag på långfredagens morgon, men vi fick inte något pisk, när jag tjänte där. Förr har de eldat Kristi himmelfärds afton och påskafton, men nu är det bara om påsk, de eldar. Ingen bestämd dag för betesgångens begynnelse
Påsk m.m.
När de hade slaktat grisen så tog de tillvara grisma- gen. De gjorde ren den, torkade å saltade den. Så fick han hänga till framåt påsk, då blöttes han upp i vatten så stop- pades han full med fläsktärningar, rå hackad potatis och havregryn. Sedan kokades han. Den kallades för "påsk- magen". Inte för än på själva påskdagen fick en skä- ra å äta av den. Mor gjorde en sådan "påskmage" till varje "påske". När vi var små tyckte vi att det smaka- de så gott. På påskafton och påskkvällen höll ungdomen till på höga berg. Det minns jag från det jag var tös. Där eldades "påskell". Somliga hade bössor med å sköt. Men det var inte bara vid eller på bergen de sköt utan det var litet varstans i gårdarna. Det var påskkä- ringar som de skulle skrämma på. I påskveckan / bar pojkarna ihop en stor rishög på det berg, där en skul- le elda. Tjärtunnan och tjärbyttan brändes upp. Det var roligast att bränna sådana, för de varade längst. Då var ungdomen ihop nästan hela natten å eldade å hade roligt. Vi brukade göra "påskell" på Nystu- gebergen. På påskkvällen skulle en bränna enebär i spisen för att inte påskkäringarna skulle komma ned ge- nom skorstenen på natten.
Palmen, påskris och fastlagssed.
a) Minns från min barndom att di tog in sälj eller videkvistar. Det var till Palmsöndagen. Då var det löv på det viset till påsk. b) Benämning på kvistarna/palmen/. Och det ris /björkris/ som di tog in till påsk, kal- lades för "påskris". c) Det var sälj - videkvistar eller björkris. d) Man har inte använt dessa kvistar eller riset att piska med. e) Detta med att ta in "palmkvistar" har fun- nits på orten så länge de gamla kan minnas, för det tala mor om. I min barndom var det in- te alldeles allmänt. Men nog hade de det i de flesta stugor. Minns det från fattiga torpar- stugor och småstugor. Men se att di hade fått / låna det från de bättre, det hade di från början, det tror jag. f. Nu /1939/ finns bruket både med palmen och med björkris. Seden har blivit allt vanligare åt- minstone när det gäller björkris och att få det grönt till påsk. En och annan saluför björkris. Men det är mest sådana som bor närmare sta- den. Det fanns på torget i Åmål för 15 å 20, år sedan. Nu pryder riset med fjädrar, band, pappersblommor o. d. Det kan nog vara bort- för en 10 år sedan, som di började med det.
Dymmelveckan
Dymmelveckans (###) dagar hette svarte måndag (### ###), vite tisdag (### ###), aske onsdag (### ###), skäre torsdag (### ###) långe fredag (### ###) och påske lördag (### ###) Först i den veckan skulle det städas och pyntas över hela huset. Pa askonsdan skulle askan bäras ut och till skärtorsdan skulle det vara rent och fint överallt. På skärtorsdags eftermiddag var det kalas; då skulle det ätas fisk och gröt. Om långfredan fick alla långfre- dagsris (###) av späda björk- / vidjor. Sedan på dan skulle alla gå till kyrkan och därefter sitta inne och läsa. Det var ju en stor högtidsdag (en ### ###) Påskedags morron skulle alla upp i bergen och se, när solen gick upp, för då dansade hon av glädje över Frälsarns uppståndelse. Sedan gick de hem och åt ägg. Annandan åt de också ägg. En åt inget vidare med kött under påsken. Det var mer med fisk och ägg då. Vid påsketiden var det fas- ligt mycke med troll och häxer och sånt där spökeri. Och de blåste fasligt i horn och skramla med bjällror och sånt. Särskilt på påske lördan.
Häxor och trollkarlar
Min far, han var härifrån Brevik, var oppe i Norrland på arbete i sin ungdom. De bodde hos ett ensamt frun- timmer. En kväll, när de kom hem, hade hon eldat bakugnen o smort stekpan- nor, sådana med tre ben för öppna spisar. "Det har kalvat en ko i Sverige," sa' hon, "o vi ska känna på kalvosten." Och så satte hon in de tomma pannorna i bakugnen, o det blev höga kalvostar där. Men jag minns inte, om far sa' att de smaka på dem. Min far var en sådan pålitlig, stilla man, han ljög inte. Och när man gav bort mjölk, / skulle man ta en stoppnål o föra runt i mjölken först, då skulle inte de, som kom i beröring med mjölken, kunna "förgöra" korna. Om påsken blev alla får avklippta, en sudd mitt i huvudet, vi låste alla dörrar, men det hjälpte inte. Det var alltid skärtorsdags natt det hände, o sedan blev det otur med fåren. Om det fanns utslaget krus- bärslöv vid påsk, och det fanns det förr, så skulle man ta det o titta genom det vid påsk före solens oppgång, så såg man påskkäring- arna i luften. En här i Brevik sköt en påsk- käring i låret, så att hon föll ner. Det var en känd människa här, o han måste hjälpa hem henne. Då sa' hon, / att om han tala om detta, så skulle han aldrig få en hälsodag mer. Och han sa' heller ingenting, förrän han låg på dödsbädden, men då tala han om, vem hon var. På ett knektaställe här kom vandrare in en gång o ville ha "sugel," (sovel). Hustrun där sa', att hon inte hade något, hon var så fattig själv. Men hon blev förargad o rädd också för tattarkvinnan, så hon rev henne litet i ansiktet för att få ut lite blod, för då skulle hon inte kunna göra något ont åt dem sedan. "Ja, det där gjorde inte så mycket," sa' tattarkvinnan, "men du ska få sugel innan kvällen, när du inget har." Och de hade en grann kalv, men de fick slakta den innan kvällen.
Påsk
415. Namn på dymmelveckans dagar: Askmåndag, fläsktisdag, kärvonsdag, skärtorsdag, långfredag, påsk- lördag. Påskhelgen: Påskdagen, andag påsk, trejdag påsk. 416. På onsdag var sista dagen som en fick göra något arbete som gick runt. Inte sno garn, spinna eller sva- la. 417. Detta vet jag inte något om. Man åt som vanligt den veckan också. 418. Skärtorsdagnatten och påsknatten var farligast. Påsk- käringarna var ute då. 419. Något om äggtiggning har jag inte hört talas el. sett.