KORPSKRIFTEN

...
Meny

Påsk m.m.

Berättare: Tilda Andersson (f. 1862)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

När de hade slaktat grisen så tog de tillvara grisma- gen. De gjorde ren den, torkade å saltade den. Så fick han hänga till framåt påsk, då blöttes han upp i vatten så stop- pades han full med fläsktärningar, rå hackad potatis och havregryn. Sedan kokades han. Den kallades för "påsk- magen". Inte för än på själva påskdagen fick en skä- ra å äta av den. Mor gjorde en sådan "påskmage" till varje "påske". När vi var små tyckte vi att det smaka- de så gott. På påskafton och påskkvällen höll ungdomen till på höga berg. Det minns jag från det jag var tös. Där eldades "påskell". Somliga hade bössor med å sköt. Men det var inte bara vid eller på bergen de sköt utan det var litet varstans i gårdarna. Det var påskkä- ringar som de skulle skrämma på. I påskveckan / bar pojkarna ihop en stor rishög på det berg, där en skul- le elda. Tjärtunnan och tjärbyttan brändes upp. Det var roligast att bränna sådana, för de varade längst. Då var ungdomen ihop nästan hela natten å eldade å hade roligt. Vi brukade göra "påskell" på Nystu- gebergen. På påskkvällen skulle en bränna enebär i spisen för att inte påskkäringarna skulle komma ned ge- nom skorstenen på natten.

Socken Töcksmarks
Landskap Värmland
Härad Nordmarks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Påsk m.m.

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //