Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Marknader
498. Här var stormarknad i Kinna vid midsommar. Den varade en hel vecka. De ståtade inte så mycket till jul som till Kinna marknad.
Midsommarrusning vid Medevi brunn
Jag var bara 24 år, när jag började som baderska vid Medevi, och när jag fyllde 83 år, tyckte jag, att det var dags att sluta. Men 59 somrar arbetade jag i alla fall i badet. Mycket folk brukade komma som extra gäster vid midsommar, ända upp till 10.000 eller mer. Folk gick till fots eller åkte hästskjuts. De kom från hela Östergötland och halva Sverige. Närkingar kom i förskräckliga mängder, och smålänningar var det gott om. Alla drack vatten vid midsommartiden.
Källor söder om Omberg
Visst åkte folk från Ödeshögstrakten till Medevi på midsommaren, men från skogsbygden åkte inte särdeles många dit. Bland skogsfolket var det vanligare att åka till Arkestorps källa, en god bit in i Småland. Den var en gammal hälsokälla med särskilt gott rykte att kunna bota "skärvan", engelska sjukan. Men det var inte bara barn som skjutsades dit för att bli friska utan också krymplingar i alla åldrar. Vattnet i Arkestorps källa gällde för att vara kraftigast vid midsommartiden.
Ingrid Bröddén
Barnen. Smeden ringer in nyåret. Ekonomi. Barnen. Nyår. Musik-kapell. Dans. Spelmän. Smeden Sjögren. Cederholm. Torpet. Kreatur. Släkten. Stora barnkullar. Torpet. Kreatur. Svåra tider. På torpet. Törringe. En anekdot. Läsa för prästen. Hjortar. "Stönfågeln". En anekdot (forts). Midsommar. Skolgång. Varjehanda om bygden. Julspöken. Varulv. Varulv. Krigsåren. En brand. Maken. Fotografier. Vävning m.m. Diverse prat.
"Om det då var frost så drog två man en lina över rågfälten"
I en uppteckning från Hellvi och Rute socknar på Gotland skriver poststationsföreståndaren Carl Franzén om järnnätter runt midsommar. Uppgifterna kommer från Helena Högbom (född 1848), J P Hallberg (född 1849), Josefina Nyberg (född 1849), C Lindbom (född 1861) och Anton Ögren (född 1864). Uppteckningen gjordes år 1933 och hör till frågelistan Jordens fruktbarhet – växttiden.
Festbruk knutna till växlande vårhögtider
Inte mer än på påskkvällen (kvällen till påskda- gen) har man brukat tända eldar för nöjes skull. Men då tändes "tjärdonkar" och rishögar på höga berg. Rik- tigt gamla talade om att man kunde göra upp eldar på myrar på kvällen för att röken skulle lägga sig över säden så att de inte skulle frysa. De kunde hitta på att springa genom röken för skoj skull. Men det var in- te utan än en höll före att röken skulle vara häl- sosam. Påskelden (påskell, påskevarma) tändes ba- ra för gammalt skick skull eller för nöjes skull. De gamle ville allt gärna tala på att det skulle vara för att skrämma bort påskkärringarna. B. Besök vid källa. Har inte hört talas om någon "hälsobrunn" i Öster- vallskog, men i Karlanda fanns en. Jag minns att / folk från socknen for till Karlanda å sökte sig hälsa i den brunnen. Både barn å äldre skulle dit. Men det var på midsommarkvällen. Det vattnet skulle vara järnhal- tigt. De offrade något smått vid den källan. Så mycket vat- ten de kunde frakta, så tog de med sig hem. Hörde inte ta- las om att de dansade vid källan. De kom långt ifrån. En skulle inte efter gamla regler bada förrän på mid- sommar eller efter midsommar. Vattnet skulle inte vara bra före.
Midsommarfirande. (Majstång)
Om midsommar restes majstång, en i varje by. Det var hos den rikaste i byn den skulle stå, och på en äng, för dansens skull. Majstången var en lång granstång, som var klädd med grönt, mest björkkvistar. Vid denna samlades all byns ungdom (de gamla en stund på kvällen) på midsommar- afton, vid åttatiden. Man hade två spelmän. Det lektes och dansades hela natten tills solen gick upp. Ingen annan förplägnad förekom än hembrygdt öl och brännvin. En lek som mest lektes var "branlags- leken", även kallad "Änkeleken". Man "para" sig, pojk och flicka, en udda pojk gick till ett par tog flickan, den som nu blivit "makelös", gick till en annan tog hans / flicka o.s.v. så sjöng man var stum "gåinga". När så solen kom opp skulle var och en gå hem till sitt. För att flickorna skulle drömma om sin blivande man, skulle dom taga ett löv från majstången, och äta upp detta. Sen dom lagt sig. Ofta hände att "skogrån" smugo kring på midsommarnatten, för att vid till- fälle sälla sig till ungdomen och tråda dansen med dem, ty de voro så "gäerne ätter kärar sä". Därefter hade ofta pojkarne stål i fickorna som skydd.
Trefaldighetssöndagen
Vid Källegårdsbron rinner en källa upp ur en kluven sten den kallas för Helens källa, hit drev ungdomar i stora skaror om trefaldighetsnatten för att dricka vatten, källan inhägnades om lördag em. av Källegårdsbonden med en lust- gård av unga björkar, när ungdomen hade druckit vatten roade de sig och vid soluppgången satt de uppspetade på de höga backarna för att få den första solen i ansiktet, då skulle de slippa fräkner den sommaren. En annan källa som också besöktes var mörkekällan norr om staden, men det var om midsommar.
Midsommar
I Härsta och i Hol var jag på midsommarvaka i min ungdom, men jag var aldrig med och klädde. Nej, ansikte och armar har jag aldrig hört talas om. Det var en stång klädd med löv och blommor och en krans som hängde så här, fastgjord med tre snören. Äggskal var det i mängder ringlade omkring kransen och ovanför. Vimpel var det i toppen och bandrosetter där snörena var fästade. Granris användes också ibland att klä med, för det är som grannast om midsommar. Den fick allt stå en tid men jag fick inte mycke vara med - det var bara midsommarafton.
Midsommarrusning vid Medevi brunn
Jaha, nu har vi midsommar igen. Det ska bli roligt att se, hur det blir. Folk kommer nog inte att fattas, men de kommer på ett annat sätt än förr. Då kom lövkärra efter lövkärra, så tätt att man knappt kunde komma fram. Vid fyratiden på midsommardagens morgon brukade den tätaste strömmen börja, och sedan fortsatte den hela dagen. Alla hade mat med sig. De hyrde in sig, var de kunde, om inte i rejäla hus så åtminstone i stall och andra uthus. Alla drack vatten, och många drack mycket mer än de borde ha gjort.
Midsommar
Midsommarafton brukade ungdomen resa midsommarstång på en jämn och slät plats. Tätt uppe vid toppen på stången sattes ett kors på vilket hängdes kransar. Stången kläddes med blommor och grönt. Det dansades sedan omkring den hela midsommarnatten. Det var någon som kunde spela dragspel, med och spelade och det togs upp spelmanspengar till honom. Midsommarstången fick stå kvar några dagar för söndagen efter midsommar skulle man även samlas och dansa ikring den, sedan togs den ner. Till midsommarsafton brukade man repa björk- löv och strö på golvet i stugorna.
Midsommar
Om de hade skabb o utslag, så skulle de gå ut på midsommarnatten o rulla sig nakna i daggen. Jag har talat med folk som gjort det, men jag vet ej om de blev bra. Majstänger reste de på midsom- mar, o sedan dansa de på en loge om natten. De plocka blommor förut o fläta kransar till stången, o så hade de löv o klädde den med också. De kunde ha en vimpel av en tunn järnplåt i toppen. På större herrgårdar ordna patroner- na med majstänger o bjöd sitt folk på förplägnad.
Midsommar
Vid midsommar skulle en löva. Å då gjorde vi kransar å hängde mitt i taket inne i rummet. Å majstång hade vi. Det var en lång stång som vi klädde med löv. Men det var inga tvärarmar på den. Å så var det en flagg i toppen å kransar utav blommer runt stången. Å så var det dans runt ikring den. På afta skulle de han messommersvage. Det var eldar de tände på bergen. Då hade de tjärtunner å så långhalmskärvar oppe i dom. Det var bare en tjärtunna vid var eld, men det fanns många eldar runt ikring på bergen.