KORPSKRIFTEN

...
Meny

Festbruk knutna till växlande vårhögtider

Berättare: Alfred Andersson (f. 1860)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Inte mer än på påskkvällen (kvällen till påskda- gen) har man brukat tända eldar för nöjes skull. Men då tändes "tjärdonkar" och rishögar på höga berg. Rik- tigt gamla talade om att man kunde göra upp eldar på myrar på kvällen för att röken skulle lägga sig över säden så att de inte skulle frysa. De kunde hitta på att springa genom röken för skoj skull. Men det var in- te utan än en höll före att röken skulle vara häl- sosam. Påskelden (påskell, påskevarma) tändes ba- ra för gammalt skick skull eller för nöjes skull. De gamle ville allt gärna tala på att det skulle vara för att skrämma bort påskkärringarna. B. Besök vid källa. Har inte hört talas om någon "hälsobrunn" i Öster- vallskog, men i Karlanda fanns en. Jag minns att / folk från socknen for till Karlanda å sökte sig hälsa i den brunnen. Både barn å äldre skulle dit. Men det var på midsommarkvällen. Det vattnet skulle vara järnhal- tigt. De offrade något smått vid den källan. Så mycket vat- ten de kunde frakta, så tog de med sig hem. Hörde inte ta- las om att de dansade vid källan. De kom långt ifrån. En skulle inte efter gamla regler bada förrän på mid- sommar eller efter midsommar. Vattnet skulle inte vara bra före.

Socken Östervallskogs
Landskap Värmland
Härad Nordmarks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Festbruk knutna till växlande vårhögtider

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //