Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tomtar.
Här var tomtar. Vi hade en dräng. Han kom in en kväll och slängde av sej rocken och torkade sej i ansiktet. Han sa inget om kvällen, men på morgonen talte han om, att han hade haft en tomte i följe. "När jag sprang, sprang tomten, och när jag stante, stante tomten", sa han. Tomten var rödklädd och hade pickelhätta, sa han. Han visste inte, var tomten var hemma. Tomtarna skulle dra från en till en annan.
Festeldar och nödeldar
Valborgsmäss skulle de elda på alla höga höjder. Eldarna skulle skrämma bort ont o även vargar förr.
Luftfärder
En gumma i Närke åkte på en virvelvind en gång, o det var så roligt, tyckte hon, så hon satt o sjöng kväservalsen.
Marknader
I Kristinehamn var "massmäss- marten" i början av oktober, och så var det en på våren, "fastingen" i början av april. Bönder och herremän träffades där, o då bestäm- des om järnpriser och sädespriser. De sa därför också "järnmarten". Marknaderna vara i en hel vecka där förr, o det var en massa stånd över torget. På södra torget var stånd med klädesva- ror och kortvaror, färdigsydda kläder kom skräddare med. På norra torget var matvaror, svin, fisk o höns, grönsaker o ## / lök o kålhuvuden. Sen kom spektakelmakare dit med skjutbanor, karameller och förevisning av trollonster av olika slag, buktalning och hypnotisering. I Filipstad hade de "oxhälja", oxmarknad, den var 13 sept. förr. Gummorna, som ej var iväg dit, tog ledigt den dagen o gick till varann o kalasera, medan gub- barna var till stan. Den här delen av socknen var mest till marknaderna i Kristi- nehamn, men västra delen av socknen hade oxhälja.
Marknader
"Matsmässmarknad" o "fastingen" i Kristinehamn var stora mark- nader. Pigor o drängar var iväg o tog "stässel" o fick "stässel- pengar." Sen var det "oxmarknan" i Filipstad. Det är ett ställe, Amerika, vid Viggetorp här. Där var det en som gjorde riktiga träskor. Likaså var det en sådan i Norsbäcken vid Bergsjö. De kanske sålde sådana skor på marknan också, men mest sålde de hemomkring. Kreatur sålde de på ox- / marken i Filipstad o även på höst- marken i Kristinehamn på "oxlöcka" där. Det var en som gjorde hemgjorda bogträn o sålde på Kristi- nehamns marknad.
Marknader
När marken blev i Filipstad om hösten, så for de dit med de kreatur de hade o sålde, en del sålde de till slakt o en del till liv. Marken vara i två dar, de kalla den för "oxmarken" eller "oxhelja." De gjorde i ordning i hemmen till marken, det skulle vara rent o snyggt. Om marknadsafton kom de efter vägarna med så mycket kreatur. Och så fick de hyra in sig var de kunde i gårdarna, o så fara in till marken i god tid om morron.
Jakt
Om bössan var skämd, skulle de försöka få in en orm i den o skjuta ut. Riktiga krutgubbar gick till natt- varden o tog oblaten o sköt på.
Troll
På ett ställe hade de här trolla bytt barn, de hade tagit barnet där o lagt dit ett annat i stället. Han gick ut i köket en gång o titta på när mora bryggde dricka. "Sånt ha ja inte sett förut så gammel ja ä," sa han. "Hur gam- mel ä du då?" sa hon. "Ja ä 12 år," sa' han. Då ställde de ut en, o då börja han skrike, o då kom hon o tog en o kasta dit det andra barnet igen.
Tomtar
Det var tomtar som bodde under ett uthus på ett bondställe. Så skulle tomtens hustru få barn, o då kom han opp till bondhustrun o bad henne följa med. De gick ner om uthusen o ner en väg, o där låg hon på golvet. Bondhustrun hjälpte henne o lyfte opp henne i sängen o sen bada hon barnet. På bordet stod mat, smör, bröd o brännvin också, så hon fick äta. Och sen följde tomten henne tillbaka.
Läkekonst
När jag var liten, var jag dålig, då offra de för mig, de tog naglar o nåt hårstrå av mig, o detta kasta de där på ett särskilt ställe en torsdagskväll. För gulsot skulle de köpa gul tvinnad silkestråd o klippa sönder den fint o ge dem in. När de får små sår på munnen, så skall de kyssa en vit- limmad mur. Spindelväv skulle läggas på sår.
Trettondedagen och Knut
Jag minns "ljuse stjärna" bara en gång, det var när jag var barn. Det var en grannpojk som bar stjär- nan, den var så stor, det var en ställning med ett kors inuti den, så den gick runt. I korset sattes ljus, han hade visst två ljus i sin. Sen var det papper om, vitt o kulört. De skulle ha fägnad när de kom o ljus, fick de inte sådana ändå, så tog de ljusen som stod på bordet. Och så ville de ha pengar, för de skulle göra en bal sedan. De sjöng utanför: "Goder morgon, / goder morgon både store o små," o sen kom de inströmnes. "Judas mä pungen" va mä, o han höll fram den store pungen. Detta var vid Persberg, vid Yngen.
Folklekar
"Det var en lördags afton jag gick åt lunden grön där möter mäj en flicka så fager o så skön, hon lovade mig sitt hjärta, hon lovade mig sin hand, vi knöto, vi knöto, förtroliga band. Ja banden, som vi knöto, dem ingen lossa kan, blott döden, blott döden, kan lossa dessa band." De lekande gingo i ring, o någon var inne i ringen o tog någon i ringen, sen svängde de om o promenera där inne.
Mästerskytt
Det var en som var skogvak- tare i Lungsund, de kalla honom Vargen. Han kunde få tjädrarna att sätta sig på knäet. De sa att han gick till nattvarden, så tog han oblaten, satte i bössspipan o sköt, sen kunde han skjuta allting. Det var en auktion i Mat- lången i Lundsund, där spela de kort ute på gården. Då kom det en stor, svart hund förbi dem o in till Vargen som låg sjuk till döden därinne. Han slog och bad folket visa bort hunden / som låg under sängen, men det var ingen där.