Renskötseln är inte en hobby. Den är ett renodat system som förutsätter att många samtidigt kan röra sig över samma stora markområden, i en bestämd ordning, under en bestämd tid på året. Det är därför renskörseln inte kan ses som en vanlig ekonomisk verksamhet, och det är därför den ofta är svår att jämföra med djurhållning i södra Sverige.

Siida – den äldre enheten

Siida är den samiska enheten för renägarskap: en grupp familjer som historiskt flyttade tillsammans mellan vinter- och sommarland. Siidan bestod av ett bestämt antal renfamiljer (åtmi) och förde sitt eget renmärke. Den var både ekonomisk enhet, social struktur och rättslig gemenskap – den som höll ihop byn.

Sameby – samebeting i lag och praktik

Under 1970-talet omvandlades siidan till sameby, ett större, juridiskt definierat område för renbete. En sameby kan omfatta flera siidor och har ett eget samebetesområde. Systemet med GPS-stakning av renbetesmarker (rennäringens arealslag) är i dag en central del av förvaltningen.

Den viktigaste skillnaden mellan siida och sameby är att samebyn är mer territoriell än hierarkisk: den är ett betesområde med samfällt förvaltansansvar, inte en grupp familjer under en äldre.

Renskötselns år

• Skräddarbetet i fjällen under våren, när marken blir mjuk och renen går ut på renbete.
• Flyttningen till fjäll sommarbeten – men eftersom de flesta fjällen nu är nationalpark är betesmarkerna begränsade.
• Vintervallen nere i skogen är den svåra delen. Vinterbetet är det som slåss om i konflikter.
• Kalvning och märkning i juni–juli.
• Slakt på hösten, i äldre tid slaktades renen i byn, numera i slakterier.
• Kontinuerlig bevakning av renen, vilket innebär arbete dygnet runt.

De stora konflikterna

Renskötseln är i Sverige i dag under ett mycket hårt tryck:

• Vinterbetet är det mest omstridda. Samtidigt som fjällvinterbeten försvinner genom att flyttas till renaremarker i fjällen, krävs skogsbete under vintern, och de skogsmarkerna konkurrerar med gruvdrift, vindkraft, skogsbruk och bebyggelse.
• Stora Sjöfallet: Renskötslar som saknades flyttades till Stora Sjöfallet, och nationalparken och samebetesområdena överlappar i dag.
• Gruvdrift och vindkraft i Norrbotten har gett nya konflikter om markanvändning.
• Klimatförändringen påverkar rensbete direkt: sentare och ojämnare snösmältning, mer is och skare, och kortare betesperiod.

Den kulturella sidan

Renskötseln har gett samisk kultur dess form: jojk, trumman, och hela det materiella systemet av slöjd, sammanfogning och skinnberedning. Och i en tid när det inte går att leva av de flesta ämnena är rensdriften för många familier det som gör att den samiska identiteten kan bestå i vardagen.

Den norska konflikten om flyttsamer, där personer från Varanger flyttades till Otta för att kunna fortsätta med renbete, har blivit ett av Europas mest kända minoritetsrättsfall och avgjordes av EU-domstolen 2013 till förmån för samerna.