Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Knut.
Då kördes julen ut, då tog vi ut halmen. Det kunde vara de som klädde ut sig och kom och körde ut julen som de sa´. Då skulle de ha och dricka förstås.
Himlakroppar
Vintergatan har jag brukat förutsäga hela året efter, sedan jag var tjugo år. Vid denna tiden – slutet av augusti – är det säkrast att spå på na. Gata' går åt väster-norr och rumpen åt öster. Jag har aldrig sett rumpen så lång som i år. Nu är vi i rumpen bra snart. Hösten till nyår ser man på rumpen. Julen är i klynna. Står jag på det här viset (se bilden!), har jag vinterarmen åt höger och som- mararmen åt vänster. Ljusa fält betyder nederbörd, mörka betyder uppehållsväder. Sommararmen är detsamma som ärings- armen. Oftast slår det in, som jag spår, men ibland kommer det tre, fyra dar eller en vecka senare.
Vår-och hösthalvåret.
"När Torre är våter, är det mången man, som gråter." "Hade jag den makten som Torre, så skulle jag frysa kalven ur koa och grisen ur soa". Om det regnade bönesöndag, så blev det ett gott år. Så långt före jul det blev rim, så långt före midsommar blev det regn. Men det betyder en del, om rimmet går bort i tork eller i regn, torkar rimmet bort, så blir det tork. Vallfroeafta skulle de sluta med kvällsitterna, ej tända upp ljus sedan. "Pålera", det var Pål och Polycarpus / då brukade det alltid bliva kallt. Kristi himmelfärdsdag var förste badedag och förste metedag. Den timme det nappade bäst då skulle det nappa bäst hela sommaren.
Årsgång.
De skulle gå runt kyrkan motsattes tre gånger på jula natt, så fick de se vem de blev gifta med och vem som dog. Det kallade de att gå årsgången. Josefina Johansson, Hemmered, f. i H 1855. De gick årsgång kring kyrkan tre gånger motsols. Tredje gången fick de se, vem de blev gifta med. Det skul- le ske på nyårsnatten. August Karsk, Hemmered, f. i H 1855 Det var en smed som var ute och gick årsgång. Han hör- de så många ljud efter olika yrken, men han hör- de ingen, som smidde. Och det året dog han. Så var det en, som var ute och skulle se sin tillkommande. Men han mötte en sugga.
Troll
En bergagubbe gick till sin granne i en gård och bad att få låna dreck; de bryggade till julen i den gården. "Sätt ut kitteln full med drick!" sa bergagubben. Det gjorde de, och den blev borte med natten. En tid därefter kom bergagubben tillbaka med kitteln, och då var den full med drick, som var mycket frackare och starkare än den, han hade lånat. Trollgubben ropade till en karl, som kom förbi berget. "Kom hit ska du få äta bröd och sopper!" Karlen svara- de: "Har du mer än du äter upp i dag, så göm'et te näste möra!" Att trollen kom bort, beror på, att den kristna lä- ran har gått mera fram.
Julen
Jultiggeriet slutade i slutet av advent. "Du ser ut som en ulltigger i slutet av advent" (om en som ser riktigt eländig ut). Lucia firas 13 dec. Unga flickor gå om- kring och bjuda ut kaffe och fint kaffebröd. En del ha "ljusa stjärna" med sig. Uppstigning kl. 5 f. m. Julhelgen börjar julafton och slutar 20- dag Knut. Ingen av sagesmannens föräldrar hade i sina hem haft julhalm på golvet. Däremot hackat granris över hela golvet. Vid julens slut kläder man (fortfarande) ut sig till "knutgubbar" som gå tjogtals på en gång och ofreda flickorna.
Vårarbete
En "julalev" bakade de till jul, tala de om, och sedan gömdes den i en sädesbinge till "såkaka" på våren, när de börja vårbruket. En julkärve skulle sättas opp på julafton före klockan tolv. Så skulle den ner innan de börja vårbruket, för annars blev hästarna selbrutna. Och så skulle de ge hästarna den, för då blev de inte selbrutna utan stod sig gott. En gumma, som bodde här, sa', att om det ej ville växa på en åker, så skulle de gå dit o ta en betsman med sig. Så skulle de gå till alla / fyra hörnen där på åkern och väga opp litet jord med besmanet, och den jorden skulle kastas utåt åkern sedan. - Den gumman var egentligen från Grevbäcks sn. och gift hit.
Vårhalvåret.
Då de bakade till jul, skulle de har var sin julakaka av vete. Pappa gömde alltid sin till förste maj. Vi fick känna på henne. Kreaturen fick inget av den. Vi doppade brödet i kaffe eller mjölk. Vi skulle äta märg i bena på så vis.Pappa söp lite också den dagen. Ture och Tyko skulle havren sås. Hörfröt sådde de på Rebecka. Det gjorde karlarna, inga fruntimmer var med. Beda - då skulle de så bruna bönor, kattesvanser kallade vi dem. De gick bra. Mars med sitt skägg lockar barna utmed vägg, april med sitt skinn har dem till att springa in. ingen bestämd dag, då gåsen börjar värpa.
Nössemark, Dalsland
Nössemark, Dalsland 1 Herman lister koka klister lade på sin sjuka tå och du slapp att stå i en mörk vrå. 2 Elle mälle dig förtelle, skeppet går ut på vår ryker den tres-pänd snipp snapp snute, du är ute. 3 Ellinga vällinga vasslandskäringa slog te gutten med vaskekluten dä skall du få ditt stygge troll, därför att du inte kan telle te tolv 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11,12. 23/4-1923 Anna dranna dri och dräck kontra fyra fem och sex silla du silla ja fem vecker före jul stod Anna Britta brud.
Troll
Bergatroll fanns i Vagle berg i Ormestorp. De kom fram till Orekulla och ville jula där. Gubben i Orekulla var beredd på't. Han satte en gryta med tjära i spisen i stället för julagröten. Så kom en käring in och satte sej i spisen. "Vad heter du?" frågade käringen. "Själver", svarade bonden. "Vad kokar du?" — " Julagröt" — "Får jag känna på den?" — "Ja, det ska du få" sa gubben och slog en slev med het tjära över käringen. Då sprang hon ut och ropade: "Själver har bränt mig." "Själver gör får själver ha", svarade de andra trollen.
En saga om bergatrollen i Kleva berg
I Kleva berg vid Kleva gästgivaregård i Mårdaklevs socken fanns förr i verlden bergatroll. En gång kom ett av trollen till Kållsgård och skulle stjäla juladryck. Juladrycken hade försvunnit var jul på Kållsgård utan att de visste vart den tagit vägen. Men denna gång blev det upptäckt, för just som bergatrollet hade fått drycken i sin stora kopparkittel, kom ett annat troll från berget och berättade, att trollungen fallit i elden. Trollet sprang då ifrån kitteln och juldrycken för att rädda sitt barn. Kitteln fingo de behålla på Kållsgård, och trollen kommo aldrig dit mera och stule juladryck.
Axel Wistrand
Slåtterdans på loge. Hundgård på Sturefors. Grevinnan och herrgårdsungdomarna red ofta. AW gick i Vists skola; han stod på skolgården och bevittnade åskväder. Blixten slog ner i lada. Lärarinnan, som var klockare, ringde i kyrkklockorna. Slakt till jul. Drängar och pigor gav varandra julklappar i smyg och dunkade på dörren. Staffanssång på annandagjul; ljus, kaffe, glögg. Gå från hus till hus. AW:s ålder och hälsa. Hjälpdagsverke och dagsverke vid Sturefors. Oxar. Idissling. Uppföra gärdsgårdar; skaffa grenar, sveda granvidjor. Stättor.
Slakt.
Havande kvinnor borde ej närvara vid slakt, emedan barnet därav kunde få "men". Av hjärtat på ett djur brukar ännu idag bortskäras två små köttflikar, kal- lade "hjärtöronen", som bortkastas. När man styckar ett slaktat djur och avkär en led, skall man med den avskurna delen knacka till ett slag på samma ställe, där den nyss satt fast. Det brukades, och brukas ännu ofta, att skicka smakbitar till grannarna. Ofta fick slaktaren en bit t.e.x. huvudet av ett får. Svinfötterna brukade ätas till julen, och för varje ben i svinfoten skulle man taga en sup. Ordspråk: "Han är ej bättre, den som håller, än den som flår."