Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Trettondedagen och Knut
Inga vissa antal rätter. Det åts den dagen som på de andra högtidsdagarna under jul. "Trettondag klätt gör jula slätt. Tjugondag Knut kör jula ut." Tjugondag Knut var det slut på julen. Det blev att klä av julgranen och köra bort den, so- pa golvet och lägga undan sådant en hade haft framme för julen. Så börjades arbetet. Spinnrocken och kardorna kom fram och det blev vardag med en gång.
Lucia.
Om Lusse skulle de upp tidigt och arbeta. De slaktade aldrig något svin om året mer än till jul, och det skulle de göra lussemorgonen. Då skulle de upp kl. 2. Innan de gick ut skulle de ha "lussebete" Det var antingen grisafötter - om de hade slaktat innan - eller också något an- nat, kaffe och dopp. Man skulle alltid ha lite "annerligare" lussemorgon, som lite kalas. Barnen brukade alltid skola upp och koka kaffe och ge föräldrarna om morgonen. - De skulle också gå ut med ljuse och vara utkläddda och gå omkring på ställena och bjuda på kaffe och kakor lussemorgonen. - Alltid skulle de klä ut Lucia på lussenatt, när de hade lussefest.
Lucia
Lucia står i almenackan. Det skulle vara en martyr. Hon blev bränd, därför att hon bekände Kristi lära. – Det är efter henne de hade den seden, att de skulle klä ut sej till lucia. De skulle gå omkring vitklädda med ljus och kransar i håret på morgonen och lussa. Det är inte så längesen det avslutades. De hade för sej de skulle få höra nånting, om de gick ut lusse- natt. Ibland om kvarnarna gick lussenatt, så stannade de av sej själva. Och vävstolarna kunde ta till att gå av sej själva. Det hörde de på ett ställe inte långt härifrån. De trodde det var en skepnad för Lucia, som var och vävde. Slakta till jul skulle de för det mesta göra om lusse. Och då skulle de vara uppe bittida.
En spökhistoria.
Det var trettondedag jul i mitten på 1800-talet. I den gamla gården i Drared sovo alla sin tunga sömn. Vid midnatt vaknade en av sönerna vid, att det spann någonstans i stugan. Han såg ingenting , men hörde hur spinnrocken surrade. Fram på ottan gick far själv ut, för att ge hästarna foder. Han varken hörde eller såg någonting, och hade visst därför gått för nära den som spann, ty han blev i en hast väldigt sjuk. Där hade några år innan dött en gammal gumma, som brukade sitta och spinna, och det troddes, att det var hon, som i nattens stillhet varit i sitt hem och hälsat på.
Annandag jul
Annandag jul på morgonen samlades ungdomen å gick i stugorna. Då blev det dans. "Di lekte dansa å hade roligt". Då kom "julbocken" också. Han tiggde mat å brännvin. Det styggaste han visste hade han tagit på sig. Han gick å visade sig å tiggde hela julen. Flera andra var med honom, men de var inte utspö- kade. Man talade om att somliga gick å smög sig till att sopa i "fjusen" den morgonen. Vet inte om det skul- le vara väl eller ont menat. På somliga ställen ha- de de ut gödseln ur lagården på andra ställen öste de in mer än det var förut.
Vårhalvåret.
Mars med sitt skägg lockar barnen utom vägg, April med sitt skinn kör dem in. Kyndelsmäss - lella jula. Då skulle man äta ungefär som om jul. 1 maj - dricka gökar och äta litet bättre. Korsmäss - 3/5 - det blev allid styggt väder då. Göken kommer i 8:de veckam, ett stycke in i maj. Kristi Himmelfärdsdag. Jag tjänte i Vallda ett par år. Den dagen for vi alltid ut till holmarna och tog fågelägg. Kyndelsmäss är halvliden vinter; hade de hälften foringer kvar då, så födde de fram sina kreatur det året. Ej tal om Brynulf, bryna lien etc.
Vårhalvåret.
Ingen bestämd första vallgångsdag. Hörn sådde de på Rebecka. Bondbönorna satte de tidigt; de skulle ha tre blad Bönedag; nej, inte på Korsmässe. 1 maj firade de; de skulle supa då, dricka märg i bena. Det var den 25 mars, så skulle de sluta med "kvällsetera", inte tända upp lyse sedan. Hantverkare slutade att arbeta vid ljus då. Har ej hört uttrycket "bär ljus i säng". Korsmässe, då är det alltid kallt. 40 martyrer, är det frost då, den 9 mars, så blir det 40 frostnätter, innan den andre vintern börjar. Det har jag varit med om att vi fick doppa en julakaka i kaffet 1 maj. Det skulle vara styrka. Den var av vetebröd och hade legat på julbordet över julen.
Ljusa stjärnan
De gick med ljusa stjär- nan vid jul, det var ett helt sällskap som gick. De hade gjort en stjärna av ett såll och satt ljus i. När de kom fram till ett ställe ställde de sig först i en ring vid fönstret och sjöng: "Nu tändes en stjärna i Österland" för att väcka folket. Den som bar stjärnan stod då på avstånd, men så kom han fram med stjärnan, och då var det fullt med folk i fönstret. Så hade de en / Judas med som tiggde penningar. Han var litet utstyrd, och den som bar stjärnan var också klädd litet annorlunda. Så fick folket lov att ta in dem och traktera dem. En gång här hade de en trumslagare med som slog trumvirvlar för att väcka folket.
Julafton
När de städat till jul så tog de in vanlig råghalm o la på golvet. Men det är länge sen, jag har aldrig sett det. Det lades upp särskilda julhögar på bordet till jul för alla i huset, det var grovt rågbröd o vetebröd o så en ost. Kreaturen skulle smaka på all slags skörd på julmorron, det var korna egentligen, de blanda ihop all slags kornsäd o ärter också o gav dem. Och de äldre sa att de också tala om för / korna att det var jul. Den som kom först hem från kyrkan på julmorron skulle bli först med skörden sen under året.
Lusiadagen i vår hemmbygd.
Strax före jul brukar man fira något som kallas för lusia som infaller den 13 december På morgonen den 13 brukar man stå tidigt upp för att koka kaffe och bjuda på med härliga bullar till som kallas för lusiakattor och då kläder man sig i vita kläder med ljus i kronor på huvudet och en del sätta ljusen fast i bara håret och sedan går de från stuga till stuga och bjuder på kaffe men en del gå bara till ett ställe för att fira lusia, de brukar för det mesta hemma vara en del i sällskap så att flickorna kläder sig till pojkar och pojkar till flickor
Julafton.
Lucia firade vi inte här i min barndom, men julafton på morrn fick vi kaffe på sängen. Ingen tröskning på logen julaftons morron. De ville ha trösket upp till jul. De gjorde upp halm morron och bredde ut den innan de åt meddan mota kvällen. Vem som helst fick bära in halmen. Som liaste var det barn, som bar in den. Min man ville alltid ha julhalm, och vårt var det sista stället i byn, som hade julhalm. Vi hade halm över hela golvet. Barnen låg i halmen och tog julbocken och "rodde till Tyskland". De har brukat ta vara på julalyset och ge kreaturen in av det, när de blev sjuka.
Ordstäv
Ordstäv: Om det regnar under predikan så blir det regn hela veckan. Aprilsnö är lika god som fåragö. Maj våt och kall fyller bondens hus och lador all. Augustitorka är säker för då torkar björnen mossan som han skall ligga uti under vintern. "Sänna lätte vätte mi hätte", d.v.s. om det klarnar söderut vid himla- randen så blir det ihållande regn. Om skogen är klädd på varsla så följer ett gott år, klädd v.s att mycket rim och snö har fastnat på densamma, varsla kallades när det var 7 veckor till jul, dessa 7 veckor var alltså varsla.
Häxeri och kloka
Förr om jula så kunne di dricka glögg, så de brann blå låga i halsen på dom. De va en dräng, som lå fuller på golve, å de slo opp e ällslåga ur mun på'n. Men då va de e kärng, som gick sta å släckte't på de sättet, att ho pinka i mun på'n, annars trodde di, att han hadde dött utå't. Men pinken den va nog bättre te släcka mä än vatten, för' den va ju bemängd mä salt.