Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tomas
När "Tömesmöss" var inne, så skulle spinnrocken bäras ut. Mellan "Tömmesmöss" och jul gick det inte an att spinna eller ta sig före något arbete som gick runt. Det blev inte så mycket arbete på de dagarna mellan "Tömmesmöss" och jul. Vedhuggning förekom. Det skulle vara gott om ved. Bäst om den räckte över hela julen.
Huldrefolk på julegjesting
Troldene i Gjæstebud.
Paa Gaarden Homme i Øvrebø Sogn findes et Fjeld, hvori er en Hule, hvis Indgang har en liden Aabning; men naar man kommer ind i Hulen, er den saa høi og bred som et Hus. [
] Sagnet fortæller, at der skal have opholdt sig Fjeldtrold i nævnte Hule. For mange Aar tilbage var der kun en Opsidder paa Homme, og han fik hver Jul Besøg af Troldene, som vare uvelkomne for Manden; thi han maatte da lade dem faa den bedste Mad han havde for at blive dem kvit i den øvrige Del af Aaret. Han maatte ogsaa selv forlade sit Hus og reise til nærmeste Gaard, hvor han tilbragte Julen over, og naar han saa kom hjem igjen, var al Maden fortæret af Troldene. Dette vedvarede i nogle Aar.
Nu hændte det sig, at der en Juleaften kom en Betler, som havde en Hund med sig og bad om at blive der Julen over. Manden svarede, at han nok maatte være der; men han vilde vist ikke; thi han maatte selv forlade sit Hus formedelst nogle Fjeldtrold, som tog hans Bolig til sit Opholdssted i Julen. «Det bliver ikke Sagen,» gjenmælede Betleren, «maa jeg blot være her, frygter jeg ikke for Troldene.» - Manden maatte nu om Juleaften drage til nærmeste Gaard, medens Betleren holdt Hus paa Homme med sin Hund. En Stund efter, at Manden havde reist, kom Troldene ind til Betleren; de begyndte at spise, drikke og støie, saa det var en Gru. Betleren frygtede ikke, men bød sin Hund at bringe Troldene afgaarde. Troldene bleve saa bange for Hunden, at de ganske forsvandt, og de har ikke til denne Dag været seet paa Gaarden.
Betleren blev paa Homme til Julen var forbi, og han spiste og drak af de Retter, som Manden havde tillavet for Troldene. Da Manden efter Jul kom hjem, blev han glad over, at Betleren havde faaet Troldene afgaarde og levde siden lykkelig og i Ro paa sin Gaard.
Intervju med Josefina Andersson (f. 1867)
Intervju med Josefina Andersson, född 1867 i Rolfstorp. Hon kom som liten till Grimeton.
Annandag jul
"Ljuse stjärna" gick de med på morron annandag jul, men jag vet inte om någon utkläd- sel som vise män. Men far tala om att Judas var med, o han var utklädd, o så tog han brännvin i en flaska på bröstet o hade en brädlapp under kläderna som de fick slå på. De skulle samla ihop till ett gille efteråt.
Vårarbete.
De gömde en kaka från jul till påsk, men inte till den dag vårarbetet började. Lin såddes Erik - det var själva linda´n - och Rebecka. Glömde de så på en fläck, sa de: "Du har lämnat en grav" - någon i huset skulle dö på året. Säden sådde de flesta med en hand. De hade en såkupa av halm med en båge vid var sida och ett tåg om nacken.
Bergtagen.
I det berget invid prästgården där Johan (arrendator J. Eliasson) har sitt brygghus nu bodde troll. De hade tagit in en liten tös till sej i klippan och varje jul när solen skinte hade de ute henne en stund. Det var de som såg henne på avstånd, men så fort någon kom i närheten av klippan, blev hon borte.
Vaggvisor
Om inte Gerda är snällare i dag än i går, så får hon smaka på riset. Ro, ro till fiskeskär, många fiskar få vi där; gädda stor, braxen god. Hogg 'en i backen, steck 'en i säcken, gömm'en till jul och påskekväl. Vyschan, vyschan lull, för mitt lilla gull, om han inte sover snart, så så får han smaka på riset, vyschan, vyschan, lullan.
Julafton
Det kunde bli 'varsel' i spisen på julnatten. Var det ett 'fät' efter en människa i askan så skulle det ha betydelse. Var det vänt utåt så skulle någon dö i huset under året, men var det vänt inåt, så blev det ett barn fött. Skällde hunden på julnatten, så såg han 'skrömt'. Den som tappade skeden vid bordet på julkvällen skulle dö in- nan nästa jul.
Annandag jul
Fattiga pojkar var ute och gick annandag jul på morron. De skulle göra rent i lagårdarna. Vi lämnade lite arbete till dem. När de var färdiga, fick de komma in och få måkebulle; det var litet brännvin och bröd eller en slant. De var kända; de ha- de sina vissa ställen.
Trettondedagen och Knut
"Ljuse stjärna" har jag hört talas om, men bara att det förekom. Judas förstås var med o tiggde mat. Det var väl tretton- dedagsafton, som de gick med "ljuse stjärna". Att de var utklädda o gick i stugorna på tjugondagen har ju förekommit. Det var detsamma som att "gå julbock". De kunde allt gå så när som helst under julen men i allmänhet var det vid tjugondagen.
Troll
Det var till jul, di hade brygt på ett stäl- le. Om julkvällen så skulle piga hämta dric- ka i källaren. Då kom det ett stort troll å skrek åt pigan: "Hälse vörtasnugga att han skall komma hem, för dunten har farit i elden." Trol- let, som var i källaren å skulle stjäla dric- ka, sprang hals över huvudet.
Tomtar
Fru Gyllenram, som är svärmor till Nymansson, som har så många hus här i stan, hon sätter på vinden i en skrubb gröt å smörgåsar å mjölk å svagdricka till tomten varje jul. Hon är inte så gammal som jag men nog över 70 år. Nej, hon är inte konstig annars. Hon bor i något av Nymanssons hus.
Skrock och vidskepelse
Mi mor ho bruka baka vörtebrö te julen. Å då baka ho som ett kors mä en ring ikring. Å de där skulle gömmas te våren, å då skulle oxa ha å'et, för då skulle inte manka spricka på dom, när di plöjde mä dom.