Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tomas
När "Tömesmöss" var inne, så skulle spinnrocken bäras ut. Mellan "Tömmesmöss" och jul gick det inte an att spinna eller ta sig före något arbete som gick runt. Det blev inte så mycket arbete på de dagarna mellan "Tömmesmöss" och jul. Vedhuggning förekom. Det skulle vara gott om ved. Bäst om den räckte över hela julen.
Slåtter, skörd och tröskning
En kutting brännvin skulle läggas ner i första sädesvarvet i ladan, den kallades "ställknapp." Det var för att de, som tröskade, skulle arbeta flitigt, då fick de detta, när de var färdiga. Om man stal äpplen på ett träd, så skulle trädet vantrivas sedan. Av gammalt ville de gärna ha trösk- ningen avslutad till jul.
Husligt arbete
Mor brukade skrapa tråget vid bak och av det skrap som blev bakade hon en kaka. Den delade hon mellan krea- turen för att de skulle mjölka duktigt. Det "skrap" å "krätter" hon fick vid julbaket bakade hon ihop till bakkak- kor åt barnen. De skulle ligga bland det andra brödet i julhögen över jul.
Sed på annandag jul
Flickorna på en gård skötte om lagårn. Annandag jul på morron hände det att några pojkar kunde gå dit och göra lagårn fin åt dem tills de kom ut, ifall det fanns sådana som tyckte om dem. Men var det pojkar som tyckte illa om dem, så kunde de gå dit och kasta in gödsel i stället.
"Dricka märg i benen".
Vid Valborgsmäss eller 1 maj skulle en äta ägg, så att en blev stark. Karlarna ställde så att de hade brännvin och öl hemma. Så drack di själva och bjöd andra. När en började ploganden om våren så skulle karlarna ha traktering. Då kokade en ihop dricka och såkaka - som en hade liggande sedan jul. En skulle "supe marg i bena".
Vårarbete
Jag mins att mor tog "Julkon" som låg överst på "julhögen" å lade i säden, när det var slut på julen. När det skulle sås om våren – i maj – så tog mor re- da på "julkon" och då delades den mel- lan husfolket – mest till den som skulle harva och så. Dragarna fick var sin bit. Det blev styrka och kraft av det.
"Ljusa stjärnan"
De gick med ljusa stjär- nan och "sjöng för dörr" vid jul. De gårdar som de satte främst gick de till först, och de andra gömde de till sist. Ingen var ut- klädd. De hade en stjärna som gick att veva runt med tre ljus i. Så skulle de alltid bjudas in i går- darna på brännvin och mat.
Julafton
Man fick inte resa bort under juldagarna och man skulle inte vistas ute under julafton eller juldagen, annat än till ottesången i kyrkan. Kom det främmande under julen skulle de alltid bjudas på mat eller spritvaror, i annat fall "bar de ud jula", sådan är sedan än i dag i Skärhamn och över hela Tjörn.
Vårarbete
Till jul bakades en "julalev" de kalla, den var stor, det var som en stor ring utomkring o i mitten ett kors. Den krusades, o så lades den ner i sädesbingen under vintern. Så tog de fram den på våren, när de skulle ut och börja såningsarbetet, då blöttes den opp, o så fick arbetsfolket smaka på den.
Trettondedagen och Knut
Stjärnpojkar har jag inte sett här i trakten, men när jag var tretton år och var barntös hos min farbror i Landala i Gö- teborg, såg jag en hoper. De kom in där och sjöng. Det var mycket, men det tog jag inte vara på. En var Judas med pungen, och han fick någon slant. Brännvinspojkar gick här och vill ha ”môkebôllen”. Det var annandag jul på morgonen.
Förebud för sommarens arbete
De skulle göra undan sysslorna i ladugården tidigt alla aftnar vid jul, både jul- nyårs- och trettondedagsafton. Var de tidigt färdiga på julafton fick de sått i tid sen på våren, var de tidiga på nyårsafton fick de höet bärgat i tid, och var de tidiga på trettondedagsafton blev skörden inbärgad tidigt.
Nyår.
Då de slaktade före jul, brukte de att göra blodkorv. Svin- magen skulle de gömma till nyårsdagen. Den kallades pöl- sa. De åt den till frukost eller middag då. I Sunvära på ett ställe bodde en de kallade Knide-Bern. De skulle ha ätit sin svinmage nyårsdagen. De bar inte bättre till än han satt ett skinn i halsen och dö.
Jul- och nyårsbrasan
På jul- och nyårsafton när de gjort ifrån sig skul- le de jämna askan efter brasan så slätt, men likaväl var det spår i askan på morron. Det var stora spår alldeles som om de satt en hand i, men man visste ej vad det var. Mor sa: "Vill ni se nåt får ni gå ut och jämna askan."