Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Talesätt om julen
Ann'da trätt* ä jula slätt, tjugene Knut kör jula ut. *trettondedag
Nyår
Det var likadant i spisen nyårsafton som julafton. Det var varje afton, både om jul och nyår och trettonde. Det var visst allra nogast om nyår. När de såg nyårsnyet, det var så förskräckligt 'àbüt', de som förstod sej på det. De tog tydor om vädret av det, men jag vet inte hur det var.
Väderleksmärken
Rimfrost i advent betyder gott år och god gröda. Om det frös natten till Sten, så blev det frost och kallt hela vintern, milt väder: mild vinter. Om Anders braskar så skall julen slaska.
Nyårsny
När första nyet blev efter jul tog de en psalm- bok bakom ryggen och gick ut, ställde sig mot nyet och slog upp en psalm. Sen gick de in och såg efter vilken psalm de slagit upp, och den tog de märke av sen under året.
Vårarbete
När den ”gröna säsärla” kom, så var det tid att så. När karlarna skulle ut första dagen i ploganden, så fick de julbröd att äta. Då skulle ”julbon” ätes upp. Det var brödet som stod på bordet h ela julen. Det mins jag från det jag var liten i världen.
Skrock och vidskepelse
Å på julafta då skulle di lägga ihop görsla ätter alla kora i en hög, å den skulle ligga så hela jula, för då. skulle kora hålla ihop å trivs tesammans sen, när di släpptes vall.
jul. (kreaturens utfodring).
Min mor var så noga med att korna skul- le ha av juldrickan och av det övriga som fanns på julbordet. Och man ville gärna hälla en sup i det vatten de skulle dric- ka. Hästen fick brännvin på havern. Så talade man om för varje kräk att det var jul. "Dä ä jul", sade man.
Julbock, utklädsel
Julbock lekte de mest om annda jul. Två pojkar ställde sej fyrfota med vedträn i händerna och en fäll ovanpå, så satt en uppå med en stor piska. En bredvid var stallpojke och skulle se till att folk inte titta närmare på djuret.
Lucia
På lussemorron var man oppe så där vid 4-tiden, o då skulle man äta frukost, "lusse- frukost." Fårstek o potatis bruka man mycket ha då. Man skulle kappas vem som blev först opp, för den som blev sist, blev "lusa." Husdjuren i lagårn skulle också ha sin lussefrukost, likadant som på jul.
Årsgång
Di skulle väl gå julafton sista gången. Di skulle gå tre torsdagar före jul efter midnatt till tre mo- derkyrkor och runt kyrkan så skulle di få reda på allt som skulle ske under året, grödan och allt.
Sed.
Förr hacka de granris ö enris ö strödde på golvet. Vecka före jul skulle ve hacka riset riktigt groft ö strö på golvet. Dä skulle legga kvar te julafton.
Lusse
På lussemorgon rullade man ihop en härva med halm och gjorde liksom en liten höna av den .Den kallades jultyppa.På lussemorgonen lades den i gången där fick den ligga till julafton.På julafton togs den in och lades under bordet.Där skulle den sedan ligga under julen,
Julbocken Annandag Jul
Jonsson i Hagen berättade att de gjorde en Julbock med halm i byxorna, och med rock och hatt och skägg av granlav på annandag Jul. De ställde den mot dörren så att då dörren gick inåt, ramlade bocken in. Då skulle de bära den till nästa gård.