Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Råttor
På Tomasmässan tre dagar före jul skulle de ställa bort råttorna. Då var det någon som klädde sig fin och läste något för dem. De skulle bli borta hela året på det sättet. Annars så brukade de säga att om det var någon som fick gå bort ofägnad under julen så skulle råttorna bli elaka vid dem. Då skulle de ta allt vad de hade i bodarna så att de inte hade något för att de var snåla under julen.
Annandag jul
Annandag jul börja de med julkalasen, o dessa fortsattes varenda dag till tjugondagen. Man gjorde bara nödvändig- hetsarbeten under de dagarna. Då var mat o brännvin i överflöd. De visste lite i förväg vilka som skulle ha sina jul- kalas de olika dagarna.
Skrock och vidskepelse
Å annda jul då skulle di gå opp i otta å vattna hästa. Då fick vi ge oss i väg åt åna å »skumma flottet» å vattnet å ge hästa.
Tomasmäss
Laga uppsägningstid för råttor var om tomasmässe, tre dar före jul. Det berättade kronojägarn förr att han brukade säga upp dem då. Han gick omkring och läste upp ett plakat för dem och så gav de sig av. Men det kanske bara var som han inbillade bönderna.
"Efter gräddningen smordes bullarna med starkt hopkokad vört"
I en uppteckning från 1933 berättar By Anders Andersson (född 1874) i Mora socken, Dalarna om högtidsbröd till jul. Han berättar även om förutdrygning av mjöl. Uppteckningen hör till frågelistan Brödet och dess tillredning.
"Julbröd i form av både människor och djur"
I en uppteckning från 1936 berättar skomakare Carl Otto Hall (född 1862) i Kräcklinge socken, Närke om vetebröd i olika former som bakades till jul. Uppteckningen hör till frågelistan Brödet och dess tillredning.
Slåtter, skörd och tröskning.
Man började just aldrig skördearbetet i slutet av vec- kan. Det brukade heta: "Vi börjar fram till onsdan". Har inte hört att strån lämnades kvar på marken. I de sista stråna skulle en ta "haren". Man låtsa- des som om det fanns en hare å denna jagade man från åkern. Innan lien hängdes upp för året skulle han brynas, så att han var färdig till nästa år. Har inte hört något om sista neken å sista lasset. Tröskningen skedde med slaga. Man tröskade på logen. Då började man tröskningen på hösten. Var up- pe i otta på morgonen å tröskade vid eldsken. Trösk- ningen skulle vara avslutad till jul. Efter julen ha- de man så många andra arbeten som skulle göras.
Julseder.
När de hade lyktat skörden, så tog de undan det sista, och av det band de "löktnecker". För det mesta band de dem med tofsar, men om de inte kunde det så tog de i alla fall undan de sista neckerna och hade dem hängande till jul. Då fick korna dem, och när de gav dem på julafton så sade de till dem, att de skulle äta och trivas för det var julkvällen. På julmorgonen var de i julottan så många som kunde, och på hemvägen körde de i kapp, för den som först kom hem skulle först få bärgat på hösten. Annandagen ville de helst ha sina bröllop. Jag själv gifte mig en annandag. Det är femtiotvå år sedan i år. Annandagsvigslarna var alltid i kyrkan, men för det var det inte säkert att det var storbröllop. Den gång- en jag gifte mig, så var vi åtta par på "sanghusgolv" (korgolvet). På tjugonde- dagen körde de ut julen.
Annandag jul.
Tredjedag jul red de Staffan. Då var både hästar och karlar så grannt utklädda. Jag var med och sydde en klänning åt en häst, som hele hästen skulle vara beslagen med. Och riddaren skulle ha så många granna remsor på kläderna. De red fram till förstudörren på ställena och sjöng: Finns här någon flicka fin, så öppnar hon sitt äppleskrin, allt för vår ljusa stjärna." Stjärnan, det var som en flagga, som satt fast i betslet vid sidan på hästen. Annandag jul måka´ de och söpe och härja och gjorde allt som galet var, hävde gödseln i krubban och foringen på gången; då torde de inte visa sej sedan. Hade de gett väl och sopat rent, blev de inbjudna på kaffe och gök.
Trettondedagen och Knut
På trettondagen gick de omkring o hade "ljuse stjärna" för fönsterna. Det var en fyra stycken bara som jag såg, o de ville knappast gå in. Det var karar, o de var inte vitklädda, men de var lite grannare, de hade några gran- na band på sig. Det var ingen Judas med som jag såg, men det har jag hört talas om. De här skulle nästan inte visa vilka de var. De sjöng: "Goder morgon, både kvinnor o män, husbonde, matmoder, både pigor o dräng." Men jag minns inte mer. / Trettondagen på kvällen skulle det vara välling i st. f. gröt, "trettenvälling", kokt på risgryn. Och så var det fisk o "sôgel" (sovel). Till jul o nyår var det gröt. "Tjugondag Knut skulle köra jula ut," de kunde ha nån kaffebjudning, men det var inte så allmänt.
Julseder
När de hade lyktat skörden så tog de undan det sista och av det band de ”läktnecker”. För det mesta band de dem med tofsar men om de inte kunde det så tog de i alla fall undan de sista neckerna och hade dem hängande till jul. Då fick korna dem och när de gav dem på julafton så sade de till dem att de skulle äta och trivas för det var julkvällen. På julmorgonen var de i julottan så många som kunde och på hemvägen körde de i kapp för den som först kom hem skulle först få bärgat på hösten. Annandagen ville de helst ha sina bröllop. Jag själv gifte mig en annandag. Det är femtiotvå år sedan i år. Annandagsvigslarna var alltid i kyrkan men för det var inte säkert att det var storbröllop. Den gången jag gifte mig så var vi åtta par på ”sangleksgolv” (korgolvet). På tjugondedagen körde de ut julen.
Jul
Det kom gubbar o gum- mor dagen före jul o skulle ha "julförning." Den- na bestod av en palt, en råglimpa, en fläskbit s.k. "rygghack" o en pota- tiskorv. Mamma hade sådant bestyr med att göra i ordning detta. Men en gumma här var lite finare, hon kom efter jul, ty hon ville ej gå i sällskap med de andra. Soldaten skul- / le också ha särskild julmat. Det fick inte finnas några smut- siga kläder till jul, det skulle tvättas all- ting. Sen badade alla på julafton. Förr ba- dade de i samma vatten, husfadern först, sedan husmodern, så barnen och så tjänste- folket. Underkläderna, som de då tog av sig, skulle sköljas upp i det vattnet, så att ingenting smutsigt skul- le finnas.
Ulfvenäs den 27 desember 1919
Ulfvenäs den 27 desember 1919 Töcksfors Ett mine från farrfars tid han var född i västra fågelvick på 17 hundratalet han tala åfta på lusse då skule det gröfta arbete vara undan stöckat luse kalades den lilla julen tidigt på morgonen kom 2 flickor vitkläda med en ljuskrona på huvudet de bjöd på kafe med småbröd till järna stal de med sig någting närde gick sedan kalaserade gubane hela dagen vi jenser (?) inte lusi mer än en gång om året sade de en stor del skulle stöpa ljusen om lusi så skule de brinna just och stadigt. sendan kom bruke man skule baka så det skule räcka över jul. så skule alting vara pusat och rent till jul. någon dag före jul skulle man elda bastuga det hörde till man hade murat såsom en backung av / gråsten som man elda röd så hängde man op alla kläder på stänger i take så slog man vaten på de heta stenarne så när alt var renjort ströde man halm på golvet til mine av jesus födelse eler att han blev lagd i kruban tidigt på julafton skule man opp och klä stugan med gardiner dukar hade man nagon tavla så skule den op i högsäte när man hörde kyrkklokan skule julkärven ophängas åt fåglarne. så skule man doppa i grutan til midagsmat. så kom qvällen först skule man bada så tände man grenljuse i mäsingstaken de var låga en delnågot högre. en del var av bläck somliga av trä maten bestog kött och fläsk blodkorv och grynkare kreaturen skule ha med av jul maten tomten fick man häler ite glöma för då blev kreaturen magra. juldagensmorgon var man uppe tidigt och tände jusen i försten / det var för barna det häligaste av alt men så blev dagen lång den dagen fick vi inte gå i stugorna man skule vara stilla och fira jesu födese på qvälen kom julbocken med maske för ansiktet och kläd i någon jurshud Annandagen börja kalasa höll på hela julen nyårsatan och dagen skule man vara stila fant man konse på golvet nyårsdagen betyde gott år mat och dricka fick inte saknas på bordet hela julen bränvinsflaskan med silverbägaren tenstope med drika i och någon sortt kaka tjugondagen samlade sig alla på ett ställe och drack ut julen och det jorde grundligt. Anna Person Ullfvenäs töcksfors