Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
En midsommarnatt Ofullständig, trasig
En midsommar natt med klingande skratt
Midsommar
Det ar de som gömde bröd från jul till midsom- mar. Hans Agusta gömde alltid. Det fick de alltid midsom- marafton. Hon kokte upp mjölk och mjukade upp brö- det i.
Mat vid pingst o midsommar
Vid pingst o midsom- mar skulle man ha den bästa fisk som fanns, såsom gös o lax, men fanns ej det i gårdarna, så togs gädda o abborre.
Majstång
Det är gammal sed. Stången kläddes med löv och blommor. En tvärstång fanns alltid här i bygden. På vardera änden av tvär- stången hängde en grann krans. Men det märkliga var att stången restes på pingstafton. Och då dansades där omkring den. När det blev midsom- mar, så såg man efter om klädseln hade blivit mycket skadad av storm och regn. I så fall tog man ned stången och skaffade nya blommor och nytt löv och klädde om stången. Och så dansa- de man igen. Var klädseln något så väl bibehållen, så brydde man sig inte om att ta ned och resa / upp stången, utan så fick hon tjänstgöra över midsommar som hon var.
Tro och sed, vår och Midsommar
Om Askonsdagen skulle det antligen vara ask- onsdagsvälling, då framtogs ock askonsdagskakan, som legat i havrebingen sedan före jul. Om askonsdagen var första dagen att sova "unda" (middag). Det första djur de fick se när de vaknat, efter mi- dagsluren blev de lik under återstoden av året Exempel, häst, bra och förståndig. Skata, led tjuvaktig. o.s.v. För att få gott frukt år så togs slagan fram en dag på våren, och husfadern gick och tröskade på marken omkring aplar och bärbuskar om någon tanke härvid var förbunden med det, att slagan brukts att tröska säden med på hösten, och sålunda någon överföring av kraft från ett skördeår till ett annat viste berättaren ej. Andra ha sagt att det var för att fördriva sork och "uty" (otyg) ur jorden. / En sed som numera i tiotal av år har varit bortlagd förekom här att synnerligen vid pingst plockades en mängd blommor, med dessa pryddes hemmen. De lades på "fönsterhyllorna" (numera inte förekommande) i de gammaldagsstugorna, på skåpkransen, på den stora "spiskransen" Kransar bundos som barnen buro om huvudet, under det de lekte bruredansen och sjöng om brurekransen. Påsk, å Pingstbrud kunde ej sägas ha förekommit. 18de maj "lin-Erik" då skulle linet sås. I Midsommar veckan samlades någon kväll traktens ungdom, och kommo överens om förberedelserna till midsommarvakan. Ju högre Majstången räkte desto bättre var det. för att få den så lång å fin som möjligt, kördes den någon gång ända till en halv mils väg. Kransar jordes av blommor ock löv. En i spiral från rot till topp på stången, sedan kransar som fastbands kring stången hela vägen uppåt, mindre och mindre ju högre upp, ett kors på / mitten med tre särskilda kransar på, kransar gjordes av jäntorna i de flesta av soknens hemman, om midsom- mar afton kläddes och restes majstången av ung- domen, gammal och ung deltog i midsommar dansen och "vaket" vid Skillngmark stod "högt i ry" i omkring- liggande byggder, ända till Oslo i Norge Om midsommar drogs midsommar dagg. Vattnet troddes om midsommar ha en särkild kraft, om de vid högsta natten gick och tog vatten i ett vatten- drag som rann mot norr då var detta bot för många sjukdommar, somliga säga att om sådant vatten stäldes i ett fönster och fick stå en tid så blev det jäst av det. Det fins ett berg, som om de kom upp på detta om Midsommar natten vid solens upp- gång, då sågo de att solen dansade.
Vårarbete
Första dagen i "ploganna" fick hästen av det brödet som bakats till jul. Så fick han några blommor av dem man plockat till midsommar. Det var för att han skulle hålla sig frisk å stark.
Midsommar
Man samlades förr vid midsommar på Björketorps marknadsplats. Där restes en timmerstång klädd med grönt. Nära toppen satt en krans. Bruket upphörde för omkring 25 år sedan.
Våreldar; midsommar
I Lyrestad elda' vi pilgrim den sextonde maj, och om midsommar gjorde vi alltid en lövsal, och så plocka' di nio sorters blad och nio sorters blommor på midsommarafton. Majstång klädde vi, det var säkert.
Midsommar
På midsommar skulle de plocka 9 sorters blommor, o dessa skulle de drömma på. De gamla gummorna här i gamla fattigstugan gjorde så o la blommorna under huvudet, o det de drömde, skulle slå in.
Naturföremål
I Åsenhöga finns en hälsokälla i Smedjebo. Där offrade de först pengar, och sedan drack de. Det dög inte att ta några pengar där. Det var vissa kvällar det skulle vara förmånligast att dricka där: julafton, pingstafton och midsommar afton.
Pingst
"Pingstaregn gör sällan gott", sa de. Kom det mycket regn om pingst, blev det tork före midsommar. Men så har de tvärtytt det så: "Pingstaregn gör Seland gott". Seland det är nere i Danmark.
Midsommar
Vid midsommer då hade di majstång. Den klädde di så grann di kunde få'n va givet. Det var en bar stång med två kors, liksom di gamle julkorsen. Di kunde va en tio tolv meter höge. Lövhydder gjorde di också på midsommar, små stöver di kunde gå in i. Kyrkan bruka di klä mä löv. Och så gjorde di store slänggomser, en store axel tvärs över och två stänger. Di gunga så bedrövele, så det höll på och gå galet månge gånger.
Offerkällor
Vid gården Åsen fanns åtminstone i forna dagar en källa där de brukade söka hälsa. De drack av vattnet för att de skulle bli friska. Där hade de gamla ofrat mycket för att få häl- sa. De brukade besöka källan vid midsommar.