KORPSKRIFTEN
...
Marknad
Logga in
Meny
Folktro & Sägner Skephults, Västergötland 1937

Pingst

Transkriberad uppteckning

"Pingstaregn gör sällan gott", sa de. Kom det mycket regn om pingst, blev det tork före midsommar. Men så har de tvärtytt det så: "Pingstaregn gör Seland gott". Seland det är nere i Danmark.

Socken Skephults
Landskap Västergötland
Härad Marks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (DAG)
Licens Creative Commons (CC-BY)
Originalpost Visa på Isof Folke

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Skephults, Västergötland

Mara

De sköt skator och hängde i taket borta i lagården, för att inte maran skulle komma åt kreaturen. Det kunde kreaturen stå i lagården och svettas; då hade de för sej maran red dem. Mara, det skulle vara nån slags troll eller sånt där. Ja, det är en del folk med som kan vara såna och inte veta om det, vara marer. Då kände de sej på trötta. Kannte, på morgonen när alla står upp och är "vila", då är de så trötta för då har de varit å på natten och varit såna där marer. Folk kan ha ont av maran med. Det har jag t.o.m. varit utför. Man tog till att svettas så förskräckligt, och så var det nånting tungt som la sej på en. Men tog man och la nåt järn – nåt eggjärn – under putan, så hörde det aldrig på.

1937 Läs sägen →
Skephults, Västergötland

Gudasagor

Tor, Oden och Frey, det var ju tre gudar. Udgårda-Loke och Tor, de slog vad. Tor hade ett par hästar som tog 300 mil i språnget och ett par som tog 600 och de likaste 900 mil i språnget. De slog vad, vem som skulle komma fortast. Men Udgårda-Lokes tanke, den flög fortare än Tors hästar, så han vann på Tor. Så slog de vad att de skulle dricka på kapp. Det var ett stort horn - och när Udgårda-Loke drack ur det, så tömde han det. Men när starke Tor skulle dricka satte Udgårda-Loke hornet i havet. Det var han väl inte god till att dricka ur, men han drack så det "skurkte" ett kvarter i havet. Så han tapte där med. Udgårda-Loke lura honom undan för undan. Men Tor slog med sin hammare - han blev så förtretad på att den andre vann - och det blev ett vådligt trappsteg i berget, och de är än i dag; det var väl Tors berg det hette. Han var så vådeligt stark, Tor. Men Udgårda-Loke tog det med list. Udgårda-Loke, det var väl en trollgubbe eller en sån där. - Det hade varit en redig historia om Udgårda-Loke och Tor, om jag bara hade kommit ihåg den riktigt. Johan nere talte om den.

1937 Läs sägen →
Skephults, Västergötland

Gastar

De sa, om det var någon som hade fått barn och gravit ner i löndom, så skulle det bli gast av det. Det var många, som fick gasten på sej. De fick bära honom, så de orka knappt gå. Vi hade en skräddare här nere i skogen; han talte väl om han var utför gasten ibland. Det blev så tungt, sa han. - De hörde honom skratta med. Om de då skäckte efter honom, då fick de en örfil av honom.

1937 Läs sägen →
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //