Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tro. Jul
När ve va' små inbilla de vuxna oss att man kunde se julen på långt avstånd. De såg julen sa' de genom fönstret.
Årsgång.
De gick årgång jula kväll. Och så skulle de in- te säga något på hela dagen. Då fick de se, vilka som skulle dö. De skulle gå och titta i fönstren, och då såg de, vilka som satt utan huvud. Men jag vet inte säkert, att det hörde till årsgången.
Trettondedagen och Knut
Nu är julen och det granna bröt slut, sa de om Knut. Men så skulle de ändå gömma till långfredag. De la sådana kakor i havrebingarna och täckte dem med havre. – Om Knut tog de ut julahalmen med. Vem som kom Knutadagen blev deras Knut. Och den skulle äras så.
Vårarbete.
Dymmeldagarna sattes stål i såadrösen, den säd man skulle ha att så, för att icke påska- kärringarna skulle kunna göra något ont vid den. Bröd gömdes från jul och till våren och skulle vid vårarbetets början givas åt stutarna, för att dessa skulle bliva starka och uthålliga.
Vättar.
Namnet har jag nog hört i min ungdom. Men nåt mer vet jag inte. Jo, det var så sant. Vid jul skulle de alltid ha ett par ljus, som kallades vättalys. De voro inte av talg. De voro hårdare än vanliga talgljus. Varför de hette vättalys, vet jag inte.
Julafton
Vi varnades för att titta under bordet – jag vet ej orsaken. Min mor sade att om vi ville gå ut och titta in ge- nom fönstret på dem som satt till bords, så skulle vi kun- na få veta, om alla skulle få leva till nästa jul
Warsel
Berättaren var hos sin son, och sonhustru om julafton, om juldagen innan han gick därifrån sade han, har blir någon av Eder som dör innan nästa jul. Jag har sett kistan, och hört liktalet i natt, och en tid efter dog deras lilla dotter.
Annandag jul
Om julafton så gjorde en bock av halm. Den sat- tes under bordet. Och annandag jul på morgonen så togs den bocken fram och så bars den med i stugorna och fick traktering han som de andra. På julkväl- len skulle han ha av allt på julbordet. Det var för att det skulle bli mycken säd i ladorna.
Krig och fejder
Min pappas farmor i Mossen bakade tre gånger till jul och hade inget bröd till jul ändå, för krigsfolket hade kommit och tagit det. - Min mor var född 1820 och min far var litet grand äldre.
Hösthalvåret
När det regnar på "Petri Fäng", skall det bli grodder råg. När stubben bär hatt Andersmässe- natt, då skall snön ligga te varfer- dagsnatt. Anders slaskar, jul braskar. Jula sommar, påska venter (vinter).
Trettondedagen och Knut
På tjugondan var julen slut, då gick man opp tidigt den dagen o bjöd varann på kaffe, bara inom fa- miljen. Och det var att annorlunda med mat också den dagen. Dagen efter skulle spinnrocken in för att beteckna, att julen var slut.
Lucianatten
Lucianatten var den längsta natten på hela året. Denna natt bet hästen och baggen tre gånger i krubban av svält, för natten var för lång. De fick dock inget extramål den natten. Det erhöll de endast om julen.
Trettondedagen och Knut
Tjugondan var Julbocken ute, han körde väl ut jula han. Då skulle han ha traktering, brännvin och mat, han hade både horn och annat, jämt som den onde. Så skulle han ha mat mä säj i säcken o en "pôtt" att slå bränn- vin i.