Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tjugondag Knut
Tjugondag Knut tog julen slut. Då röjde de undan allt som var framme till jul.
Julbröd
Pappa göm- de bröd från jul i ett hörnskåp, det låg där ända fram på som- maren, då togs det fram, o vi skulle äta av det för att bli star- ka. Men jag minns ej, att det skulle ätas på någon särskild dag.
Dans
I mormors och morfars barndom hade de lekaft- nar i som de kallade lekestugan, det var en ödestuga som ungdomen själv underhöll och roade sig i. Bland alla danser som där sjöngs och dansades var en som jag hörde som barn, den har fastnat i minnet för det är så fula ord till den. När de dansade, sjöng flickan först: I fjol om jul när ja sto bru då var hon som en rova Nu är hon som en slipeho ack snälle gosse kom och prova. När hon slutade sjunga, högg pojken i: I fjol om jul på bröllopet ditt vad har jag vunnit. Utsliten taska avbruten peck stor skam att tala om det.
Tjugondag-Knut
'Tjugondag-Knut kör jula ut,' bruka en säga. Och det var så. För när tjugondagen var över så börja- de alla arbeta som vanligt. Man fick brått efter den dagen. Den dagen hade man julgransrössning. Som barn var det viktigt att få vara med och dansa kring jul- granen. Barnen tog i ring runt granen och dansade runt henne och sjöng: 'Nu är jul igen...' Så fick barnen kaffe och dopp och karameller. När granen skulle bäras ut, så följde hela högen med ungar med. Då hurra de och skrek. – Flaggor och pap- per gömdes år från år. – Svenska flaggan hade man i toppen på julgranen.
Annandag jul
När jag var helt liten, så mins jag att de gick med "lju- se stjärna" i stugorna. De började annandag jul och gick sis- ta varvet på trettonhelgen. De tiggde ihop mat å brännvin som de skulle traktera med på "juldansen" som hölls in- nan julen var slut. Jag mins namnen Herodes å Judas. Det var både pojkar å flickor som klätt ut sig. De hade ett slags hattar på huvudet av papp. Stjärnan hade de på en stör. De sjöng när de kom in i stugan. Det är allt jag mins av det, för det blev slut med seden innan jag hann bli så stor att jag kunde förstå det riktigt.
Seder vid Jul
Om Jul åkte och gick man till kyrkan vid skenet från törebloss "lâger", dessa kastades i en hög vid "körketrä" (kyrktröskeln). I stugorna breddes råghalm på golvet. På julbordet, som skulle stå dukat hela helgen, skulle ligga en stor hög av vörtlimpa, samt av alla slags brödsorter och ost. Alla under julen överblivna bröd- bitar, skulle hpopsamlas i ett fat el. dyl. och uppätas när Julen var över. Allt hö som kor och hästar skulle ha på Juldagen och annandagen, skulle "vannles" på Julaftons förmiddag. När korna fodrades på julaftons kväll skulle man säga; "Ät väl, å trivs väl, ikväll ä Julekväll!" / På annandagen gick man och sjöng för dörr, (stjärngossar). Man stod utan- för dörren och sjöng; "Idag idag ä anndajul, nu tackom vi så järna, se på dän juse stjârna. Gulle mor i spisen gi ôss litt tå grisen, gulle far i bänken gi ôss litt tå skänken, allt för den juse stjärna!" Stjärngossarna bjöds då in och "fägnades" med mat och en sup.
Julens förberedelser
När ja' tänker på di julera som ha vôre å valles dä geck te då, så blir allt skellnan stor i jämförelse mä valles jula fires nu för tia. Di rusta te jula då. Dä va ett stök som kunne börje näre på en hel måne före jul. Julegrisen skulle slaktes å så nô ane djur, som ett får änne te å mä e ko. Fanns dä planer te skulle dä vare fårepölse te jul. Den gjordes allti go'. Potätekôrv, hackkorv å fläskkôrv va också julmat som fanns på bole te jul. Så skulle grishôve vôre på bole om jula. Bakinga å brygginga va också omfattane te jul. Ljusstöping förekom unner äldre tider i alle hem. Ja' skulle ville ha alle di ljusa som ja' ha vôre mä å stöpt.
Odens jakt
Odens jakt hördes om hösten men aldrig efter jul. Det sip- pa' i luften som ett par hundar. Oden var en kung, en män- niska, men lite övernaturlig; han var som en vård. Han jaga- de i luften efter troll.
Vårarbete
Hemma i mitt föräldrahem grävde de ner limpor från jul i rågbingen på loftet i boden. Det var vörtlimpor o surlimpor. Sen togs de opp framåt våren, o man åt av dem själv, o djuren fick också.
Trettondedagen och Knut
När de bakade till jul så brukade de baka en liten kaka ("stomp") åt var och en av barnen. 'Stomparna' la- des i en hög på bordet. De fick inte ätas upp förrän tjugondag Knut. Då fick barnen kalasa på 'julruvan' (?).
Slakt
Julgrisen slaktades inte på någon bestämd dag men omkring 14 dar före jul. Mina föräldrar brukade ge djuren lite mat innan de slaktades, de skulle ej dö på fastande mage.
Julsed
Tidigt på juldagens morgon gingo alla till julottan. Det ansågs för en synd att gå bort på den dagen. Dagen efter annan- dag jul brukade man i allmänhet fara eller gå och hälsa på varandra.
Knut.
Om Trettonde dag Knut skulle de köra ut julen. De plockade på sej filler (trasor) vad de kunde. De kom in och sjöng en visa. De hade käppar att jaga ut julen med. De fick lite brännvin.