KORPSKRIFTEN
...
Marknad
Logga in
Meny
Folktro & Sägner Fänneslunda, Västergötland 1935

Odens jakt

Berättare: Johansson (f. 1868)
Upptecknare: Carl-Martin Bergstrand

Transkriberad uppteckning

Odens jakt hördes om hösten men aldrig efter jul. Det sip- pa' i luften som ett par hundar. Oden var en kung, en män- niska, men lite övernaturlig; han var som en vård. Han jaga- de i luften efter troll.

Socken Fänneslunda
Landskap Västergötland
Härad Ås hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)
Originalpost Visa på Isof Folke

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Odens jakt

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Fänneslunda, Västergötland

Läkekonst

Jag hade en vårta så stor som en halv nöt på vänst- ra tummen, när jag tjänte på Fänneslunda. Där var en rättare hette Rodke. Han var född i Danmark och det var hans hustru med. Hon sa till mej: "Det är inte svårt för dej att bli av med den. Stjäl spekefläsk och smörj allestädd på vårtän med det och lägg det sen så att en skata kommer åt det, hon får vårtan: "Ja, jag gjorde som hon sa och la fläsket på avträdestaket och jag och flere stod och tit- ta på, när skatan tog det. Vårtan började strax att fjälla och jag skrapade bort'et, och det dröjde inte länge, förrän vårtan var totalt borte. Efter alla dar var den borte precis. Fläsket tog jag i en torpares mataväska, passade på och skar mig en bit med jällekniven. När jag tjänte i Häljared, fick jag så svår tandvärk i / slåtta. Jag la in snus, men det hjälpte inte. Då gick jag till ena barnmorska, hon hade tänger och nycklar, och hon tog ut ena jäcksla (en oxeltand), som var söndrig och sprucken.

1941 Läs sägen →
Fänneslunda, Västergötland

Lucia

På Fänneslunda kom fyra pigor till oss (drängar) på lussemorron, och en av dem var klädd till lucia och hade ljus i en krans om huvet. De sjöng en "luciasånga"; den som hade ljus började, och de andra stämde i. Jag lärde mej inte den sånga. De hade kaffe och brännvin med sej och krans och fyrahjulingar; det fick vi, innan vi gick upp. Lussegök fick vi, innan vi gick ut och doppa skorpor och ringar. Men till frukost fick vi inget särskilt. Sen fick vi bestå oss ### själva. Ibland lussa pojkarna så väldigt; samma låge för ## om lusse Har aldrig hört talas om lussegubben i kvarnen. Lussebrud förekom aldrig i Marbäck så länge jag var hemma där.

1941 Läs sägen →
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //