Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tjugondag Knut
Tjugondag Knut tog julen slut. Då röjde de undan allt som var framme till jul.
Skörd och tröskning. Julafton.
När de tröskade, tog de från några granna kärvar som skulle vara till "fôggelnek". Man satte upp en el. ett par neker vid stugan el. vid uthusen, så att fåg- larna skulle få förtäring medan jul. Den neken uppsattes vid middagstiden julafton. Det var för att en skulle få bra gröda kommande år. Halmen fick kreatu- ren. På samma sätt var det med kreaturen. De skulle ha med av julneken. En tog av så pass många neker att det räckte till några strån åt vart kreatur. På julkvällen fick de detta med uppmaning att de skul- le äta väl å trivas för att det var julen.
Julafton
Surlimpor baka de till jul förr, degen fick stå på spishallen i några dagar. De skulle baka bröd till jul, så det räckte till långt fram på våren, hela taken hängde fulla med brödstäng- er. Mat stod kvar på julbordet under julnatten, om någon kär i familjen hade gått bort, så skulle maten stå kvar, ifall de kom hem. Ljusen till kyrkan fick stöpas då också, en här i Hova, som hette mamsell Ek, stöpte ljusen till kyrkan här. Och efter jul gjorde de auktion på de ljusen åt dem som ville köpa, i kyrkan / tände de bara på julottan på den tiden. De fattiga gick omkring före jul o bad om bröd, o de fick en halv kaka o kanske en hel på bondstäl- lena. På julmorron skulle de kapp- köra hem från julottan, den, som blev sist, blev trögast med skörden sedan under året. Och de hemmavarande skulle passa på o ge dem en sup i dörren, när de kom.
Husligt arbete.
Före jul arbetades flitigt med spinnrock och vävstolar. Det gällde att få säckväv färdig så långt före jul att man genom försäljningen kumnde få pengar för de nödiga julinköpen, främst julabrännvin. Fjorton dagar före jul var allting klart och då företogs den viktigaste stadsresan, vanligtvis till Göteborg, endst undan- tagsvis till Varberg. Man körde hemifrån på kvällen, så att man kunde beräkna vara framme i Göteborg på morgonen. Hela den dagen gick så åt för affärerna: först sälja säckväven och vad annat man möjligen hade på lasset av lantbrukets produkter, och sedan göra in- köpen. Hästen stod under tiden inställd i "fördestallen" hos den handlande man hade sina mesta förbindelser med. I stallbyggnaden fanns också alltid "härbägen" / där bönderna fingo kostnadsfritt nattlogi - sådant det då var. Påföljande dag var man oftast uppe i god tid och hemresan anträddes.
Jul
Julafton fick djuren mat 4 gånger mot andra dagar tre. Fjärde gången utfordrade husbonden själv och det var av det bästa ängshöt, han sa då: "Ät och drick och håll dej väl, i dag är det julafton". Såakaka bakades om jul och förvarades ibland säden den kallades för vårleven. Det var en krusklippt limpa. Den togs med till vårbruket och delades på öken när de började plöja. Under julhelgen hade ostgillet, de grannar som har mjölk till varadra vid yste, särskilt kalas då den bästa rätten var ostkaka. Julgran hade de i min barndom, men aldrig större än att den kunde ställas på bordet. Under den hade far ställt en liten ask som skulle föreställa en krubba och där ikring samlades vi och sjöng julspsalmer i granen hängde / Karlsson jul 2 små kakekors och stjärnor som mor bakat. Flaggor och granlåt från stan fans inte i den. Far bröt och satte i råg-, korn- och havre ax som han sparat. Vid granen låg det vetebröd som vi skulle ha extra om jul, sen fick vi hushålla med det så det räckte tredjedan ut. Till jul bakades jullev, vårlev, kusar och kors av siktemjöl som fruntimren fick sikta för hand det var av två slag florsikt och hårsikt. Det kunde ta en dag för ett par fruntimmer att sikta Staffansridningen gick till Bockaskebäck men det var före min tid.
Lucia
På Luciadagen är sista dagen man kan lägga fisk i lut. Det har vi alltid gjort här både i min och fars tid. Lägger man den i lut senare blir den ej färdig till jul.
Vårhalvåret.
Förste maj spisa di ute på marka. Hade brö, tunnbrö sen jul: Det skulle väre vårstycke. Så drack di äggtoddy, var kokt dreck, brännvin och ägg.
Julen
vid jul skulle kreaturen ha utav en kaka, som bakats av havremjöl. Då denna gavs sa´ man: "ät väl och trivs väl och ha margen i bena." (Margen = märgen, styrkan i benen)
Väderleksmärken.
Om vädret är vackert mellan jul och kyndelsmâss ("könnersmâss") så att bäckarna rinna, då har man att bereda sig på så lång torka före Larsmäss. Om det har regnat i sju dagar, så blir det uppehållsväder den åtton- de.
Julsed
Mellan jul och nyår fick intet arbe- te utföras som var förenat med kraftan- strängning såsom vedhuggning el. tröskning. Var det någon som utförde dessa arbeten hördes vedhuggning och tröskning framefter natten.
Tomtar.
Nisse, sa de. Han drog till dem. De hade lite kussleri förr. De satte ut mat till julatomten, till jul bara. Var det så de inte gjorde det redigt, kunde de få stryk av honom, en örfil.
Vårarbete
De bruka baka särskilt hästbröd, o en sådan kaka hade de hängande på bogträet vid vårarbetet, o så gav de dragarna en bit då o då. Men det brödet hade de ej spart sen jul.
Staffansritt
Olsson kommer ihåg från sin barndom, att somliga
gamla gubbar om Annandag jul brukade "rida Staffan".
D