Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Annandag jul
Det var di som hitta på och gick ”julbockar” om julen. De klädde sig trasiga med skinn i ansiktet och på händer och fötter. Somliga var svarta i synen. Kunde komma och tigga när som helst i julen. Och de blev trakterade. Stjärngossar mins jag inte mer till än att di gick till stugorna och sjöng. Kan inte minnas om det var annandag jul eller på trettondehelgen.
Trettondedagen och Knut
Tjugondag jul skulle det vara storkalas borta på ställena, var det inte lite festligt då så var det ingen- ting bevänt med folket.
Fuldrycker. M 153.
Till jul gjorde man iordning "bisckott". socker + vatten + rödvin. Fulöl gjorde man av svagdricka + porter + + russin + soker.
Jul
De börja slakta Mickelsmässetid. Annandag jul skulle di visst ut och vattna hästar- na i norrinnande vatten.
Vårarbetet
En del bakade en kaka vid jul och sparade den till vårarbetet. Den som sådde skulle ha det brödet att äta. Det skulle vara en siktekaka.
Annandag jul
På annandag jul skulle far gå och hälla dricka på tröskeln i alla uthusen till vättarnas fägnad.
Tomtar
Vid julen sattes ut gröt i stallet åt tomtarna, den skulle det vara kanel på, det gjorde de i Brandsbol (Alster) när jag var barn.
Marknader
498. Här var stormarknad i Kinna vid midsommar. Den varade en hel vecka. De ståtade inte så mycket till jul som till Kinna marknad.
Trettondagsvisan
Goder afton, goder afton både kvinna och man! Jag får önska eder alla en fröjdefull jul!
trettondedagen och Knut.
Om tjugondedag-Knut skulle en dansa ut ju- len, hette det. då gjorde de juldanser å dansa- de ut henne. Det blev långdans sist, å då bar det iväg å ut till sist, å då tog de julen med sig ut. Se'n blev det vardag å en fick börja å äta haverkaka å arbeta som vanligt. Den dagen åt en upp en del stompar, å den del gömdes i rågbingen till våren. - "Tjugneda Knut danser jula ut".
Julafton
Mellan lusse och jul skulle allt jularbete göras, bak och bryggd. På julafton skulle allt vara undanstökat, fint och rent, och så skulle badkaret in, och alla skulle bada. De fick värma vatten då hela tiden och byta om och byta om. Före min tid gick de till badstugan de kallar, och badningen där gick till så att de elda i ugnen där o slog vatten på den så att ånga bildades. Så gnodde de varann förskräckligt med lakan o linne- dukar. / Halm vet jag ej om på jularna här. Men med julgran börja de troligen på 1860-talet här, förut minns jag inte att de hade. De första granarna var små Sådana som de satte på bordet, och så hade de hemstöpta ljus i dem. På juldagen fick ingen gå till en grannstuga och hälsa på. Först for de till kyrkan på morron, och sen skulle de lägga sig att sova, och så skulle de opp och äta. Till jul togs fram all mat som "fetast var". De baka också så mycket till jul att det räckte ända till ploganden, spett på spett i taket, både / rågbrö, havrebrö o blannbrö. Allt torrt var "bröd" o allt mjukt "kaka". En hel hög med bröd (i vidsträckt betydelse) lades upp på bordet till jul, kaker o kringler, o den högen stod på bordet som en prydnad ända till tjugondagen. Då blev det kalas på den. Den stod mitt på bordet. Korna skulle ha litet smaka på julkvällen av allting, "bak o bryggd", o det kalla de "sörpe".
Folktro iakttagelse
Eketjarneˣ är en konstig sjö. Det kan vara aldri så stark vinter före jul så lägger inte dä tjarne sej. Skulle dä inträffa, att dä fryser tätt före jul så dröjer dä inte länge förrän isen är borta. Efter jul så fryser dä å blir starkt både te å gå å köra. ˣ En mindre tjärn i Steneby sn
Julafton
På julkvällen skulle man ge korna mat o säga: "Här sa du ha för du ska vete att dä ä jul!"