Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Till ägg och sill
I påsk äts det ägg och till det en god sill
Påsk
Långfredag var "töledan", då gick de till främ- mande ställen och piskade (tölade) varandra. Dagarna i påskveckan voro svarte måndag, vite tisdag, dymle onsdag, skärtorsdag, långa fredag och påska lördag. Skärtorsdag fick de inte spinna. Påskkäringarna foro till Blåkulla påska lorda. Påskdagens morgon snurrade solen.
Påsk
Svarte måndan, vite tisdan, aske onsda', skär torsda', långe fredda', påske lörda'. De bar aska till andras ägor på aske onsdag De fick inte spinna i den veckan. De började spinna strax efter jul och skulle vara färdiga före påskveckan började. Långfredagsris gagnades i min barndom.
Vårarbete
Blev en fläck bar i åkern, när de sådde, det skulle betyda att någon på det stället skulle dö. I Skogbygden har de satt gröna kvistar i åkern när de sådde på våren för att det skulle växa bättre. Julabröd - det var gamla viver att de skulle ha utav julbrödet och äta om påsk, och en del skulle de gömma till den dagen de sådde, för då skulle de smula sönder julbröd och lägga på åkern.
Påskseder
Förr så hade di stora ugnar och baka i. Di hade en stor stake, som det var bundet fururis i, som di körde bort glon med. Den här soban och ragan skulle vändas veckan före påsk el- jest blev det inte tur med nånting. Di var väl rädda att påskkäringarna skulle rida till Blåkulla på dem.
Påsk
Om de högg i dimmeln, så kom påskekäringarna o gössla i vedhögen för dem. Varje långfredag, så långt jag vet, så koka min farmor bondbönor på lång- fredagen. De fick inte äta mjölkmat den dagen, den skulle värka ut i bölder sedan. De strök ett kors med bockablod på dörrarna vid påsk, det var för påske- käringar o annat "råane."
Mjöl, som malts på söndagen, stämde
Mjöl, som malts på söndagen, stämde blod. Askan av ormar, som tagits strax fö- re påsk, användes som medicin och botade både folk och djur. Bölder försvunno snart, om man satte en nyckel över dem och vred tre varv motsols. Storsteg botades på så sätt, att man förde en nål tre gånger omkring det onda stället.
Påskveckan
Dagarna i påskvec- kan kallades "askmån- dag, tvättisdag, dimmel- onsdag, skärtorsdag, långfredag o påskaf- ton." De ville gärna tvätta då på måndag för längre tillbaka se- dan, de hade ej by- kat då sedan jul. Och så sköljde man i sjön. Man tvättade till jul, påsk, midsom- mar o "oxsälja" (kreaturs- marknad i Filipstad 2:a onsdagen i sept).
Nyårsnyet
Sådant nyårsnyet är blir det tre ny efter varandra. Det skall bliva en fullmåne på det nya året och det däref- ter följande ny är "nyårsny". Påsken firas alltid i tredje nyet efter nyårny och ju tidigare detta inträffar, ju tidigare kommer påsk. Råkar man få se nyårsnyet strax som det blivit tänt, d.v.s. om det är så molnfritt så det snart kan synas, då blir det tidig skörd. Dröjer det däremot länge innan man får se det (på grund av molnighet) då blir det sen skörd. De gamla bruka alltid bära pöngar på sig då de trodde sig få se nyårsnyet, samt hälsa det välkommet. Så länge nyårsnyet var i "ny" skulle man söka på så mycket arbete uträttat som möjligt, emedan det då kom att gå raskt undan med alla arbeten under året. Om nyårsnyet "dröp" blev det regnår, låg det däremot "på rygg" betydde detta torkår.
Påsk
Påskafton fick de inte gå barfota inne och äta bröd eller dricka något, för då blevo de aldrig mätta. Ungdommen gick i bygden och tiggde ägg före påsk, som dessa sedan fästade på om påskafton. Ett kors över dörren målades med tjära över fähus och stall varge påskafton. På ett sådant ställe gick inte mordängeln fram.
Landsmålsarkivets frågelista n:r 10 /b/
Enligt herr och fru Lundbergs uppgift har man i alla tider brukat att ta in vilda blommor och kvistar av framför allt björk och sälg och sätta i vatten fram på vårsidan. Denna sed har emellertid icke varit bunden till någon särskild helg eller någon särskild tid. Kan- ske dock rikligast kring Påsk.
Påsk.
Det var en pojk, som var tio år äldre än jag. Han gick i- kring på alla ställen och sjöng för ägg om påsk. Det var en lång visa, men jag minns bara detta: "Jag önskar att få ett påskägg eller två, se'n är jag väl förnöjd att mina färde gå." Jag minns också, att en gång kom en flicka hit och sjöng för ägg.
Påsk.
Dymmelveckans dagar: Köl måndag, vita tisdag - - - ägga- lorda; då åt de ägg på kvällen. Intet arbets- eller matförbud i den veckan. Om påsk kunde det komma såna, som "sjöng för ägg" med en särskild sång. Det var en ung pojk, som var hemma hos oss. Han hade ett skynke för ansiktet. Påskaraka - det var påskeld då sköt de. Ej tal om långfredagsstryk e. dyl.