Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tomten
Tomten bar till dem på natten, men det var endast de han tyckte om som han bar till Om jul sattes ut gröt och mjölk till tomten i källaren, för ingen fick lov att se tomten. Tomten bodde i någon bergskreva.
Husdjur
Det var e som hette Kari i Östra Bjurvik här i Rudskoga. Hon hade liar i lagårn över djuren, o ingen främmande människa fick titta in i la- gårn, särskilt inte e käring. Hon låste lagårn när hon gick bort, när hon kom till oss i Västra Bjurvik, så hade hon alltid nyckeln i fickan. När de köpte ett nytt djur, så fick det inte ledas in i båset förrän det ätit bröd. Hos oss tog Kari en gång en halmdott o stack innanför klä- / derna, då fick hon del av vår lycka med djuren.
Husdjurens sjukdomar
Det var de som hade "onne öge", de kunde "modstjäle" andras kor, så de blev hängfärdiga o inte mjölka. Men då skulle de skära dem i rumpspetsen o ta några droppar blod o ge dem. Ett sätt att bota dem var också att ta av "bäckverveln" (av fradgan som bildas i en bäck när vattnet slår mot något) tillsammans med hela korn som hittats i bröd o hela ben som hittats i korv o ge dem. Detta talade mina föräldrar om.
Husdjurens sjukdomar
De fila spån av stål o hade i mjöl o knåda ihop o gav djuren om de hade fått vasst i sig.
Husdjurens sjukdomar
"Finnskott" har jag hört talas om. Det var träflisor i dem o lite smått rask. Och det går in utan att skada skinnet och går till hjärtat. När de slaktar djuret, skall de ha stål intill skottet, an- nars försvinner det, de, som skickat det, tar det tillbaka. Det minns jag som pojke att fåren blev klippta på påsknatten men bara ett enda klipp vid örat. Det är inte säkert än att den ullen skulle vara till "***skôt", för de hade lite av varje i dem.
Husdjurens sjukdomar
Om korna ble "***mostôlne" (modstulna), så hade man ett ormskinn i taket som man tog av o gav dem lite sådant på en brödbit. För "mångfållesjuken" fick de smält ister, om det var aldrig så härsket. Även ättika fick de o sirap var också bra. För "sommarsjuka" tar de blodrötter o kokar o ger in. "Inker" brände man bort med "skevatten". Man kunde också binda om tagel.
Slakt
Man kasta alltid något i båset om man tog ut ett djur till slakt eller försäljning, en pinne, en kvast, en skovel eller vad som helst. När de slakta svin, tog de svinrumpa o kasta in i kät- ten, tills de fick ett nytt djur. "Dö du," sa' de till ett djur som sulle slaktas, "dä ä för mat men inte för hat!" Slaktaren ville ej ha åskå- dare när han slakta, de kunde ha "onne öge", o då gick det tokigt. / "Hunnöra" på hjärtat skars bort. Man tala om "magen" o "mångfålla" hos nötkreatur, på svinräntan fanns "ännebotten" o "ännebottens bror."
Slakt
De slakta storslakt en månad före jul eller närmare helgen. Den skedde ej på någon bestämd dag, men de skulle slakta på ny, då blev det drygt o ingen ohyra i det. Sen gjorde de blodkorv, så hackkorv av lungor o lever o fläskkorv av kött o fläsk. Så baka de "palt" (paltbröd) o stekte i "ommen" (ugnen). Och så gjorde de "fotsylte" av fötter o lever o lite kött från mellangärdet. Magen, "vomma" tog de reda på, skålla den o så sydde de skinn av den att ha blodkorv i. Och "fållarna" på magen där tog / de i fotsylta. De andra magarna (allt detta gäller nötslakt) gjorde de också rena o tog med i fotsyltan, "mångfålla" (bladmagen), "slittra" (löpmagen) o "krusluva" (nätmagen). I slittra o krusluva gjorde de korv, o mångfålla tog de i fotsylta. Vid svinslakt gjorde de prässylta av fötter o öron. I hackkorv hade de myc- ket råggryn, de torka rågen i ugnen o mol den på handkvarn.
Slakt
"Dö för mat men inte för hat," sa' min mor till ett djur när vi skulle till att slakta det. Man skulle aldrig slakta ett djur inne i lagårn, det skulle medföra otur. Det var inte bra med blod i ladugården.
Hemmet
Dagens måltider var vinter och sommar "***daggelmål, medda, ***aftaval, ***kvällsval." En får inte lämna "makt- beter" sa de, det var bitar av all möjlig mat som de ville lämna. Om man tappa en smörgås med smöret ner blev det regn, kom smöret opp blev det vackert väder.
Hemmet
"Frukost" fick man först innan man gick ut till "krittra" på mor- ron. Sen när man kört vall fick man "***daggelmål" eller "***môrsmål". Men det var inte "lellmedda" på den tiden, så det var ingenting då förrän "meddan." Sen var det "***aftaval" klockan fyra o så "***kvällmål". Till frukost var det merendels smörgås eller ost o bröd. ***Môrsmå- let var välling. Till medda var det potatis o sill eller paltbröd med fläsk o "***flôtsås" (flottsås), o ibland koka de mos. / Till kvällarna var det vattgröt av sammalet rågmjöl med sur eller söt mjölk till. Till ***aftaval var det kaffe på sista slutet o förut mest korv o bröd.
Hemmet
De hade ett bröd gömt på ett hemman här sen första skörden som de skördat där. Det var gömt i en påse å förvarades från släktled till släktled. Men så blev den siste ägaren död, å det kom bort. Detta tala min far om.
Idrottslekar
Att "Löfte stubbe" eller "Dra opp rota" gick till så att en la' sig på golvet stel, o en annan tog honom under knäna o lyfte opp honom. Vid "Rese timmerstock" la' en sig rak, o en annan tog honom under huvudet, o med hjälp av detta skulle den liggande resa sig rakt upp. Vid "Dra ***(rôvkrok) lade sig två skafföttes, så häkta de ihop de bredvid varann belägna benen o skulle så försöka kasta varann över. "Väge salt", då stod två med / ryggarna ihop o häkta i armarna på varann, o så skulle de väga opp varann på ryggen. "Ta sockerbeten", en sockerbit lades på kanten av en stol, vid ryggstödet, o så skulle man svänga runt ryggstödet o ta den med munnen utan att beröra golvet. Man kunde lägga sig rak på golvet o ställa en butelj på skallen. Sen skulle man gå opp med armarna först o föt- terna sen o komma opp så att buteljen stod kvar. "Dra kroksben", då fatta man ihop två o skulle försöka få omkull kamraten genom att häkta i benet på honom. "Ta fångtag," då tog två stycken mitt om varann o skulle / försöka få omkull varann på så sätt. När de dansa "björndansen," så la de sig framstupa på golvet o stödde sig endast på händer o fötter. Så skulle de dansa runt i denna ställning. Två stycken ställde sig mitt emot varann med tömmar om axlarna, o så skulle de dra omkull varann. Men jag har inte hört något namn på detta. "Bryte arm", man satt med krökta armar två o två o häkta ihop händerna. Och så skulle var o en försöka bryta kamratens arm uppåt. "Spänne kråke", då la' sig en rak på golvet med armarna sträckta oppom huvudet o benen / opp i luften. En annan ställer sig på den liggandes händer o fattar med sina händer i dennes fötter. Så skulle den liggande kasta den andre över sig. "Slå munk", de lekande var i två lag, o ett träbräde var munken. Denne skulle stå opprätt, o vid den skulle vara en vaktare. Så kasta en i ena laget sin stör mot munken, o slog han omull den, skulle han springa till det andra laget o tillbaka. Den, som vakta munken, skulle först ställa opp den igen o sen försöka bränna den som sprang med en slya. Hann denne tillbaka till sin plats utan att bli bränd, så fick en annan i det laget ta vid o slå munken. Men blev den första bränd, så fick denne ställa sig vid munken i stället. / Och om någon i laget slog fel, så fick det andra laget ta vid. Med käglor spela man också, de ställdes opp i rad, det var kung, drottning och soldater. Man var två lag, o så skulle man försöka att med klot få omkull varandras käglor. Om man slog omkull det andra lagets kung, fick de utom denne lämna även tre soldater, slogs drottningen omkull, lämnades två soldater jämte henne själv, o slog man en soldat, så fick de lämna denne. Kungen o drottningen hade huvud, de andra var pikvasse. "Smi spik," två stycken sitta mitt emot varann. Båda slå först sina händer i knäet, sen slå de ihop dem, så slår man / sin högra handflata mot kamratens högra, ihop igen, så den vänstra mot kamratens vänstra, ihop, o så båda mot kamratens båda. Sen slår man ihop sina egna händer igen, slår dem i knäet o börjar om. Vid "dra opp rota" eller "dra opp stubben" satte sig en, på en soffa t.ex. Sen satte sig en annan i hans knä, o så de övriga lekande i knäet på varann undan för undan o höll om varannn. Så skulle en, som var stark, fatta i den främsta o dra opp allihop, men rätt vad det var, släppte det nånstans. Vid "Skölje drecktunne" sutto de lekande i knäet på varann på golvet o rulla åt sidorna / tills de blev trötta. "Stampe salt", två styckenn ställde sig mitt emot varann med fötterna tätt ihop, de höllo varann i händerna o snurra runt. "Kränge katt" gjorde man i en stege, man hängde sig i ar- marna o böjde opp benen över huvudet, o så skulle man släppa o komma ner. Vi bruka också hänga oss i en stång med händer o fötter o ryggen mot stången. Sen skulle vi slå ändan mot stången. Men något namn på detta har jag ej hört. Likaså förekom det att vi satte oss på golvet med uppdragna knän o med en käpp / i knävecken. Så stack vi armar- na under käppen o fatta tag i håret, o så skulle vi resa oss opp. Men något namn på detta har jag ej hört här.