Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Svartkonst
Stål och silver anvädnes mot troll- dom, även hästskor och yxor. Man bar stål- bitar på sig för att vara skyddad. Bara man hade en nål på sig i kläderna, så kunde den skydda en från att bli bergtagen. Nålen sattes i barnkläderna.
Jättarna bygger kyrkan
Jéahna det var jättarna. Och Umeå landskyrka skulle vara byggd utav jättar, två stycken. Dom hette Skacken och Skeven. Det var en präst, som hade lovat dom sola och månen om dom skulle bygga kyrkan. Och hon är byggd bara utav sten — jag har själv sett' a — och då skulle dom ta sten på sörsidan om älven; och då skulle dom kasta sten dit opp på backen, men första sten han klingre [rullade] ner dit där kyrka nu står, och då byggde dom där. Då dom då hade kyrkan färdig och skulle sätta opp korset, då gick prästen i skogen och var smått ängslig, men då fick han höra ett barn som grät, och mor åt barnet sa: "Tyst, mitt barn, i morgon kommer Skacken och Skeven med sol och måne!" Då gick han hem, och då höll dom på sätta opp korset, och då visste han ju att dom tård (tålde) int höra sitt eget namn, och då ropa han åt dom: "Skacken och Skeven! Korset står icke rätt!" Då föll dom ner och drap sej. Det där har jag hört, en forntidssaga, utav gamla lappar i Ammarfjäll (Grans lappby).
Bortbytingsbarn
Farmor tala om, att i Jokkmokkstrakten på ett stäle, va de en kvinna, som fick ett barn. Å efter födelsen höll moden just på slumra till, å just då, fick han se en kvinna komma me ett barn. Modern förstod faran, att det vara fråga om bortbyting å hon ropa: "Gu välsigna barne!" å då sa den andra kvinnan: "säger du så får du bägge barnen." å hon lämnade kvar de andra barnet. De va två flickor. å de där barnen blev så lika, att de gick inte å skilja dem åt, dom visste aldrig vilke, som va rätta barnet. Då kom de en gång en sån där vandrande jude, som hade handel, å då han fick höra de där om barna, så tala han om hur dom skulle göra. Han sa, att dom skulle göra en deg, å så lägga en orm på degen, å så be flickorna bära ut ormen. Då skulle dom nog få se vilket barn, som var de rätta. De där folke gjorde så. Men en av flickorna blev så rädd ormen, att hon gömde sig. Men den andre var inte alls rädd ormar, hon bar ut den, å då förstod dom ju att hon var främmande barnet då. Men kvinnan sa, "att ha ni haft henne så länge, så ska ni behålla henne sen å." Farmor sa, att de där främmande barne va så mycke snällt, så de kunde inte talas om.
Vargen orsakar heshet
Om vargarna kommer, och man skriker och ropar åt dom, och vargen ser på en, så blir man hes, det har jag erfarit. Det är då riktigt.
Man kan tala med björnen
Det ska gå an tala med björn. Det var en gammal gumma, som tala om för mej att hon hade mött björn i skogen, då hon var på väg hem. Då sa hon åt honom: "Men du, Ludenfar, du ska int skräm mej!" Då satt'n sej. Och så for han. Och det var en lappgumma som var ute med sina två kor, och då kom björn, men hon sa åt'n: "Jag har bara två kor här, hä ska du int ta, du får fara åt fjälle och ta där jag har fler!" Då for han till fjälle och tog en oxren för henne. Och då dom kom till henne och tala om att björn hadd tagi en oxren för henne, så sa hon: "Ja men jag hadd ju sagt'n han skull få ta!" (Alla replikerna har givetvis ursprungligen sagts på lapska.)
Kvinnor kan få björnen att skämmas och gå
Min farmor flytta här i dalen, hon hade fäbodar, dit hon for med korna. Men då hade hon bara jordkåta för korna, och då blev hon utsatt för björn, att han skulle dit och ta korna. Men då gick hon dit och lyfta opp kjolen (framtill) och sa: "Fy skäms dä! Komma till ett gammalt kvinnfolk!" Då blev han så skamsen då, så han for sin väg.
Barnet vädjar till björnens ädelmod
Jag var barn, och jag var i skogen, och jag såg björn. Men jag hade fått lära mej hemma hur jag skulle säj åt'n. Jag sa: "Jag är så ursel, du ska int rör mej, jag är så svag, jag är bara bårn, du ska hit skräm mej!" Då satte han sej och satt bara och hörde på. Han kom så vackert gåen då. Han är så klok. Och han gick, och jag sågen int sen. (Repliken ursprungligen sagd på lapska.)
Rävens skällande bådar död
Om räven springer och skäller det ska inte vara bra, det bådar död. Jag minns att mamma inte tyckte om när räven hördes skälla.
Om månen och väderleken
Om det blir ny på en onsdag, och det blir på en förmiddag (vilket står i almanackan), så ska det bli uppehåll och klart väder i det stora hela till 6-7 veckor före nästa onsdagsny. Och det kan bli en lång tid, det kan vara ett år. Men blir onsdagsny på en eftermiddag, då blir det mer som nederbördsaktigt; och det räcker också i det stora hela till sju veckor före nästa onsdagsny.
Om ny och nedan
Dom ville slakta i ny, för då räkna dom på att dom skulle få mera blod. Virke till laggkärl togs i ny, för då påstod de gamla att om veden togs i ny så krympte han inte. Virke till en båt skulle också huggas i ny, då rämna det inte. Det behövde inte bearbetas då, bara det var hugget i ny. Och haren han löpte sin harstig i ny — han sprang fram och tillbaka då. Då sa man: "Nu är det ny, nu stig haran, nu är'e om skynd sej sätt ut snaren!" I nedan är han latare.
Väderleksmärke av våmmen
Dom brukade se på våmmen, då dom hade slaktat, vad det skulle bli för väder på vintern. Var fransarna på våmmen långväxta så skulle det bli mycken snö på vintern, men var dom kortväxta skulle det bli lite snö.
Den trollkunnige Stor-Nila
"Nallso", så kallades Stor-Nila på lapska. Det betydde en som vill dra åt sej. Han var inte ärlig. Han kunne spå också. Han och hans hustru hadd frussi ihjäl utmed Gräsvattnet inom Norge.
Ställa fast kreatur
En del kunde göra något med kräken, så dom inte kunde röra sej. Jag vet det var en tattare, som hade skurit (kastrerat) oxen på så vis. Han hade bara stått och brätte rompa [lyft på svansen] men kunde inte röra sej därifrån.