Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Trettondedagen och Knut
Inga vissa antal rätter. Det åts den dagen som på de andra högtidsdagarna under jul. "Trettondag klätt gör jula slätt. Tjugondag Knut kör jula ut." Tjugondag Knut var det slut på julen. Det blev att klä av julgranen och köra bort den, so- pa golvet och lägga undan sådant en hade haft framme för julen. Så börjades arbetet. Spinnrocken och kardorna kom fram och det blev vardag med en gång.
Vårhalvåret.
Då de bakade till jul, skulle de har var sin julakaka av vete. Pappa gömde alltid sin till förste maj. Vi fick känna på henne. Kreaturen fick inget av den. Vi doppade brödet i kaffe eller mjölk. Vi skulle äta märg i bena på så vis.Pappa söp lite också den dagen. Ture och Tyko skulle havren sås. Hörfröt sådde de på Rebecka. Det gjorde karlarna, inga fruntimmer var med. Beda - då skulle de så bruna bönor, kattesvanser kallade vi dem. De gick bra. Mars med sitt skägg lockar barna utmed vägg, april med sitt skinn har dem till att springa in. ingen bestämd dag, då gåsen börjar värpa.
Slakt.
Havande kvinnor borde ej närvara vid slakt, emedan barnet därav kunde få "men". Av hjärtat på ett djur brukar ännu idag bortskäras två små köttflikar, kal- lade "hjärtöronen", som bortkastas. När man styckar ett slaktat djur och avkär en led, skall man med den avskurna delen knacka till ett slag på samma ställe, där den nyss satt fast. Det brukades, och brukas ännu ofta, att skicka smakbitar till grannarna. Ofta fick slaktaren en bit t.e.x. huvudet av ett får. Svinfötterna brukade ätas till julen, och för varje ben i svinfoten skulle man taga en sup. Ordspråk: "Han är ej bättre, den som håller, än den som flår."
Berta Nilsson
Malt och bryggning. Ystning. Smörkärnor. Diverse. Gårdshus och interiörer. Brödbak. Långhalmsverk, stiftverk, ångtröska. Trädgården. Julslakt. Korv. Lutfisk. Gårdens namn. Släkttavla. Ortnamn. (Paus.) Linberedning.
Herman Lundsgård
B345B2: Orren och Hytt-Neta, Svärjare-Svens höna. Ett torvlass. Sevrin Kock. Sjönevads marknad. Bleck-Petter. Nilla på Bjär. Kindboblängare. Maltagång. Lin, basta o.d. Halmtak. B346A: Tak. Torvtäkt. Liar med tillbehör. Ta upp säd. Präjlatröskning. Socksulning. Svinslakt. Komagar. Diverse. Hål-Orren med grannar.
Drinkarnas syn. Djävulen
En man söp oupphörligt hela julen. Trettonde- dagsafton kom han också berusad hem. Hustrun höll just på med att ösa upp gröt ur grytan. Mannen sparkar helt brutalt till grötfatet så att den kokheta gröten kommer på hustruns händer. Hon gråter av smärta men förebrår honom inte för gärningen. Det griper mannen. På natten kan han inte sova emedan han ser en stor, svart hund med glödande ögon och lågande mun, stå med tassarna lagda på sängkanten och stirrande på honom. Han väcker hustrun och frågar om hon ser något. Men det säger hon sig inte göra. Efter detta vågar ej mannen under hela den vintern släcka lampan och lägga sig. Han blir efter den tiden nykter och skötsam.
Annandag jul.
Annandag jul brukade pojkarna stå upp tidigt på ottan och rida långa vägar till nordrinnande vatten och vattna hästarna. Så skulle de ta måkebollen. De gick in och måkade i andras fä- hus; somliga hävde in dynga i stället. Sjöng gjorde de. Jag kom- mer inte ihåg mer än: "Nästa år vi kommer igen, så står det vagger vid töseras säng". En del gubbar stod upp klockan 12 på natten och böjade må- ka, så de hade måkat, innan andra kom och gjorde det, för det var retligt, om främmande kom fram till fönsterna och väckte en och ropade: "Måkebölle !"
Hösthalvåret.
Olsmässekroken och Bartelsmässe storm bad de alltid Gud bevara sej för. Olsmässe sken - det är farligt, för är det torka då, kan den svemla och förstöra mycket. På två, tre dar kunde allt bränna ner på sandjord. Om Olsmässedag tog de de första potaterna. Brynulf. De skulle inte bryna lien se´n så det var slut med slåtten då. Då började rågskörden för det mesta. Mekelsmäss - en del flyttade så, de flesta den 24 oktober. Om det regnar på Gallus, skall man kunna så på hal- la (= grund jord); det slår rätt bra in. Är det tork den dan, blir det torkår. Mårten gås skulle de ha gås, om de så inte hade sugel på hela året. När Anders slaskar, ska jula braska.
Hantverkare
Min far var nära 100 år, om han fått leva till jul. Jag minns inte, vilket år han dog. Min mor dog litet efter far. Hon blev inte nitti år. Skräddare här i Lindome i min ungdoms tid var en gubbe i Djupedala och hans son Emil, det ligger mittför Hällesåker. Och i nr. 3 i Alafors var två skräddare. Blaggarsskräddarn - Hans Petter - och Borren (från Borra i Älvsered. Jag minns Borren var till vårat. Han sydde bara åt karlar. Mössor köpte alla vid bazaren i Göte- borg. Nej, här var inga mösskräddare eller hattmakare mer än Börje Wall, som gjorde flätade halmhattar för 25 öre stycket.
Slåtter, skörd, tröskning.
I Skoga såg de på Hornsjön, varåt isen drev, och sa' huru- dan skörden skulle bli. Det inget närmare härom. De lämnade inga strån på åker eller i slåttermark. Nej, de raka´ varendaste smitt. Pusta åkern skulle de för att åkern skulle få vila. Aldrig hört uttrycket "ta haren" eller benämningarna lo- katt, gullkråka, nekakråka. Skar man dej i skörden, skämde man skördagröten. I ladans botten lades intet annat än björke- och aleresslor. Tröskat upp till jul ville de gärna ha gjort. De tröskade med prål. Blöta med åtta neker på var sida. Tröskade de fyra, sa de: "Rock å päls å tu par vantar."
Seder och bruk från gamla jular.
Hvar och en inom familjen skulle ha julkaka alla skulle tävla om att ha sin längst. Husfadern gömde sin tills kornet såddes i våren då skulle alla i huset smaka den till och med hästen som drog kornen. Julhamen inbars av husfader, när han kom i dörren hälsade han God jul och om julen mottogs härinne nogon hälsade julen välkommen och han bjöds på en sup samt smaka den hembryggda drickan. Julkärven skulle sättas hårt i golvet, föll då många korn innunder bådade det ett godt år annars. Motsatsen. En kärne skulle ligga hel framme i stugan där familjens medlemmar skulle ha till huvudkudde. Jul- halmen breddes till minne av Jesu födelse och Jesusbarnet låg på hö och strå så skulle / och mäniskorna under den heliga julnatten ligga i halmen liksom Jesusbarnet gjorde. Halmen skulle ligga till Nyårsafton då den gamla uttogs och ny inlades. I den stora öppna spisen som fanns i alla bond- hem skulle när maten kokats en stor brasa till- redas ingen fick röra om på minsta sätt inget bröd röras utan som brasan blev lagd på kvällen skulle den brinna ned själv. När då husmodern vaknade på morgonen skulle hon iakttaga vad hon såg i askan, såg hon spår av menniskor eller djur som vette utåt betydde det att nogon dag under året eller spår av djur betydde att nogot kreatur dog under det nya året. Däremot om spåren vette inåt betydde det att ett barn föddes i familjen nämligen om det var spår efter mäniskor ett djurspår betydde kreatursförökning. / När familjen samlats vid julbordet skulle jul- ljusen tändas ingen skulle röra vid julljusen utan brinna som de själv ville ljuset brann med klar låga och lågan flammade sades det att ljuset da sade det betydde glädje under året, men om ljuset brann dåligt och droppade betydde det olycka och sorg. Lika så kunde nogon gå utanför fönstret och se in i stugan när familjen var sam- lad vid bordet om nogon då var huvudlös betydde det att han eller hon dog innan årets slut, det nya året förstås. Fönstern skulle ej hängas för utan ljusen skulle lysa ut över gården. Alla kreatur skulle likaså ha sin beskärde del ingen fick glömmas julafton utan få bättre ranson än vanligen var. Ingen skulle gå i närheten av kyrkan eller kyrko- gården julnatten för de döda hållde sin julotta innan den levandes julotta började. Den som var djärv nog kunde få se nogon kär anhörig genom fönstret men måste då vara söndagsbarn för att ej bli nedtrampad.
Vårarbete, skörd, tröskning.
Vårarbetet borde ta sin början i 13 veckan (6 april) om det gick. Den som kom först från julottan fick först "vårat". Bönorna skulle först sås. En brödkaka skulle gömmas från julen och grävas ner i jorden första vårarbetsdagen för att ge rik skörd. Linet såddes på eller efter Rebeckadagen. Kvinnor- na sådde detta och hade kam i håret (för att linet skulle bli fint), vit duk på huvudet och vit påse att ha linfröet i (för att det skulle bli renare vid skörden). Korn och bönor voro de "sädesslag" som såddes i Lin- dome i början av 1800-talet. Kvinnorna skötte om skörden. Skuro med skära. Tröskningen skedde med slaga och började tidigt på ottan men fick ej förekomma på kvällarna i fara för eldsvåda.
Kloka.
Här strök omkring en gubbe från Mark, som på- stod sig kunna bota både folk och få, dock särskilt kre- atur. Han hade alltid med sig en pojke, som skulle bli "doktor" efter honom. Gubben hette Sven. En gång för- sökte han bota ett sjukt djur hos min hustrus släkt. Ingvar på Stocken. Men det misslyckades för honom. Ibland var han dock rätt bra. Han brukade i många år be sig in och jula här hos oss. 1) 1) Sonen bodde liksom fadern sörsta delen av sitt liv på torpet Fäåsen i Gunnarsjö sn, Mark. Han hade stort rykte. Jag kände honom personligen, Fäåsadoktorn. Skildringar av honom från Gunnar Johans- son i arkivet. J.K.