Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Läkekonst (Midsommar)
På ett ställe i Botilsäter var gumman ute och drog ett lakan i gräset vid en ### om midsommarnatten. Ung## som kom från midsommar### såg henne. Hon vred daggen ur lakanet i en bytta med lock på. Hon tog daggen för att bota ett sjukt barn, som de hade på det stället. De tvättade barnet med den daggen. Den daggen skulle torka in i kroppen. Så det gick inte an att ta en handduk och torka barnet efter tvätt- ningen. Detta hade min mamma sett. Det var allt flera som tog tillvara den daggen. För den skulle va- ra bra för sjukdom, både för människor och djur. Och jag vet att en del gummor tog växter den nat- ten för att ha till medicin. Somliga växter tog de strax före midsommar , somliga under midsommar och som- liga strax efter midsommar
Midsommar
Om man sprang naken kring en källa tre gånger avigt midsommarnatten skulle man få se sin blivande make. Det var en karl här som hade gjort det. Och han påstod, att han hade sett den kvinna vid källan, som han sedan träffade och blev gift med.
Midsommar
På midsommarkvällen gick nio flickor på nio mans åkrar och plockade nio sorters blomster var för sig och band ihop till var sin bukett. De skulle vara alldeles tysta. Så lade de bu- ketten under huvudet och sov på den. Då skul- e de drömma om den som skulle bli deras man. De brukade sätta upp en stång med kors på vid Sponhöjden. Där var det dansbana. Man tog in lönnlöv och satte under åsarna i taket, så strödde man löv på golvet.
Midsommar
Midsommarkorten skulle bestå av nio olika sorters blommor, plockade på nio olika gärden.
Midsommar
"Majstång" hade de mer av förr i världen än nu för tiden. Jag har inte sett någon på länge nu. Men förr så skalade en av en granstång å sätte kors på å klädde. Det var att sno löv i en "vervel" runt kring hela stången. På korset hängdes två kransar, som var ihopsatta av blommor och löv. I toppen en kvast av löv. Stången sattes fast i backen, å så sattes tre stötter runt henne, så att hon skulle stå. Det var dans under stången hela midsommarnatten. Eljest var det inte annat att samlas på än i stugorna och på logarna. När de hade baler så kom de ihop i någon stuga som det var stor plats i.
Midsommar
majstång hade de både vid bättre och sämre ställen förr i världen, men det var mest vanligt på herrgårdarna. Herrskapet ställde till dans å ro- ligt åt ungdomen på midsommarnatten. Då skul- le det vara majstång. Det var samma stång år från år. Den kläddes med grönt. Å då hjälptes både drängar å pigor åt med att få den fin. En krans av löv slingrades omkring stången, så att det blev som en korkskruv omkr. stången. Så sat- tes en stör tvärs över stången. Denna kläddes också med löv. På vardera stången hängdes en krans. Och uppe i toppen var det en flagga. Om inte det var tillfälle att komma till någon herrgård, så samlades ungdomen på en loge å dansade där. / Något annat hade de inte för sig än att de gick å plockade blommor å sov på, för att de skul- le drömma om den de skulle få till äkta. Sen var det käringar som gick i gräset för gran- narna å tog bort musta, så att inte de skulle få någon mjölk. De drog en trasa i gräset å så vred de ur vattnet i ett kärl å tog med sig hem. Det fick korna att dricka. Det skulle va- ra hälsosamt å så skulle de få mycken mjölk i ljuvren.
Midsommar.
Midsommardagg. Det var en käring i Källeberg i Brålanda - man- nen hette ändå hjelm och var soldar. Om midsommarsnatta så gick hon ut och drog särken efter sig på en äng där andra hade sin kreatur. Hon gick baklänges och så skulle hon samla upp daggen i särken. Så hade hon en bötta med sig och där vred hon särken över den så hon fick daggen i bötta. På det viset så fick hon nötta av deras kor, själva krafta to hon, så när di mjölka så fick di ingen grädde på mjölken.
Midsommar
När ja va pôjk, så mins ja att di sätte opp e majstång på granngåln te Tösse prostgål. Dä va en fin plan framför bygninga, där sätte di stånga. Gål'n hetter Sörgården. Stånga va klädd mä en ho- per blommer ôpp ätter hele vägen, frå rota te toppen. Di vira blommer å löv ihop, mest blommer, så vinna di en krans i spiral ätter helle stånga. Opp e mot top- pen va dä ett kôrs, som också va virat mä löv å blommer. På kôrse hang dä två kranser på var sija. I själve tôppen va dä e flagge. Stånga va bortôt 10 änne 12 alner lång. Ho va nergrova i backen. På kväl va dä mö fôlk samlat där. En fiol- spelere skötte musiken, å dä va lek å dans där. Då va prosten Fröjdendahl som löt rese denne stånga för sett folk.
Midsommar
Midsommardaggen skulle vara särskilt hälsosam. Det skulle vara bra att rulla sig i daggen på midsommarnatten. Då skulle man bli frisk om man var sjuk. Jag minns en midsommarnatt som jag hade varit ute och dansat och kom hem sent. Så fick jag se att det var en som var alldeles spritt naken utan- för vårt hus. Jag blev nästan rädd, jag trodde det var någon tosing som var ute. Men så gick jag fram och titta, och då fick jag se att det var far. Han hade varit ute och rullat sig i daggen, och då tala han om att det skulle vara hälsosamt. Jag hade aldrig hört det förr.
Stadstraditioner: Marknader.
Åtta dagar före midsommar hölls en marknad här, som kallades för sommarmarknad. Denna marknad vara- de gärna inte mer än en dag. Men den var mycket besökt av folk. Det var förfärligt mycken ungdom från alla socknar runt om. - "Saluhandeln" gick som på de an- dra marknaderna. Stadens handlare satte upp sina stånd på torget - var och en på sin gamla plats - och hant- verkarna sina skivor. Även främmande affärsmän infunno sig, såsom västgötar, dalmasar, karlstadshand- lare. Och man sålde de vanliga varorna. Mest gick tyger och klädespersedlar. Många ville ha nytt till mid- sommar. En ny hatt, mössa, huvudduk, kostym etc. Givetvis kom mycken ungdom från landsbygden in till staden på denna marknad för att få träffa varan- dra och ha roligt. - Guldsmederna sålde många / ringar denna marknad, för det var många från lands- bygden som var till staden och förlovade sig. Det var all- deles lagom att komma nyförlovad till midsommar. Det fanns också litet kreatur på kotorget denna mark- nad. Men kreatursaffärerna var inte livliga. En myckenhet nöjesmakare och taskspelare var på marknaden. Hoffman kom med sin "ormmänniska". Karusell, cirkus och akrobater fanns. Och så långt ungdomarnas kassa räckte till, skulle de vara med och se. - Nöjesmakare och ##### hade en bra dag. Höstmarknaden i oktober var den största marknaden. Det var kreatursmarknad. Kotorget var då fullt med nöt- kreatur och hästar. Det var främst norrmän som köpte krea- tur. Dalkarlar och norrlänningar var här och köpte hästar. Stadsborna passade på att köpa sig höstslakt. Två och tre hantverkare kunde köpa en gammal ko ihop som de hade till slakt på året. Slaktkor var det gott om. Och sådana kunde en ibland komma över billigt, om en väntade till inemot marknadsdagens slut. Det var första marknadsdagen som den egentliga kreatursmarknaden / förekom. Andra dagen var det inte så mycket. Det var ju en och annan som stod kvar och försökte sälja. Men storköparna var i regel inte kvar den dagen, det kunde vara tidigt på morgonen i så fall. - Även grisar hade man till salu. Handlandena hade stånd vid stånd ända från Kungs- bron till nästa bro - på marknadstorget. Stadens hand- lare hade stånd och bar ut så mycket varor som de kunde rymma i ståndet. Varorna låg upplagda i hyllor efter väggarna. Så hade man en brädskiva till disk. Även där låg fullt med varor. - Folk träng- des framför ståndet. Man skulle prova och beskåda. Och folk ville så gärna pruta på varorna marknads- dagen. Fick man då ett bra avslag, så hade man lu- rat handlarn och köpt billigt. Handlarna voro in- ställda på denna prutning och lät gärna pruta med sig, bara affärerna gick. - Hantverkarna voro inte så villiga att pruta med sig, men de mås- te släppa efter de med. Främmande affärsmän hade stånd och skivor. Från / Karlstad kom handlare och sålde tyger, kläder, kap- por, mössor o.d. likaså från Borås. Från Vaggeryd kom handlare och sålde vagnar, trillor, spinnrockar och slä- dar. Spinnrockmakare från Dalsland sålde spinnroc- kar. "Västgötar" stod vid stånd och sålde tyger och vävnader. Dalmasaar sålde järnkrams. Det var vanligt att folk "stäjade" pigor och drängar på marknaden och så fick de ut sin årslön. Många unga var in till staden på marknadsdagen och förlovade sig. Drängar och bondpojkar köpte stövlar, skor och kläder och pigorna köpte nya hattar.
Märkesdagar och talesätt
25 januari: "Pålsmäss". Om Pål kastar sten i "nol", så blir det kall sommar. Om solen skiner såpass på pålsmessdagen, så bonden hinner sadla sin häst, då blir det gott år. Sådan som onsdagen varit före "vafferda'n", sådan har onsdagen före midsommar varit. Kallt väder på Långfredagen bådar dåligt år. Korsmäss: korsmässdagarna omfatta de tre sista dagarna i april och de tre första dagarna i maj. Om det är varmt på korsmäss blir det kall sommar, är det kallt, blir sommaren varm. 18 maj. Ersmäss. Om Erik ger ax, ger Olof kaka. / 25 maj. Urban. Den som sår efter Urbanus ti, får grova piper och litet i. Kvinnfolksvecka plär vara våt. Rötmånaden börjar den 23 juli och sträcker sig fyra veckor framåt till 21 augusti. 21 december: Tomasmäss. Om Tomasmäss natt "då skall inte brö bränna å inte roste ränna". Den natten ansågs helig och då skulle man ha gjort undan sådant stök. 30 november: Om Anders braskar, så slaskar julen. Om göken gal på bar kvist, då blir det dåligt år. "När de e riktitt uschelt vär säjer gubbana att skam e ute å solar mor si." / Den första maj skall en "dricka märg i bena". Den elfte maj skulle korna utsläppas på bete för första gången och skällorna sättas på. Om det hade varit riktigt gott år, så att de kunnat släppa ut korna tidigare, så fick man ändå inte sätta på skällorna före den elfte maj. När någon varit och hälsat på, så skulle man följa honom ut, när han gick, och se efter honom, och då brukade de säga: "Ja får se efter så du inte tar stabben me dej, när du går."
Midsommar (Majstång)
Ja va' allt mä å reste majstånga nå'n gång men ja minns ente om de hade några särskilda konster för sej då. Men ja kommer ihåg de berätta att när stånga var rest skulle kransane kastas opp på armane på majstånga. De feck ente hänga på desse före stånga var rest.
Midsommar (majstång)
Då ja va' liten bruka ve å ha majstång i Bästorp. Ve reste den allti på en å samme plats år efter år. Dä va' på midsommarafton som ve reste stånga. Blommer höll ve på å plocka ett par da'r i förväg. Både pojkar och flicker hjälptes åt mä detta. Själva stånga virades mä blommer å löv. Ve hade alle slags blommer å löv. Ekelöv tror ja dä va' mest. Ve hade tre kors på stånga å desse virades också mä löv å sen hängde ve kransar på de mä. I toppen hade ve e flagda. Ja tror ente dä va bestämde farger men ho va' tå tyg dä ä säkert. När ve hade rest stånga gjorde ve rengelekar runt. Inne ve foten hade ve lagt bräder å här stog speleman. Han spela polsker å valser. Emellanåt sjöng / de viser om majstånga men de ha ja glömt bort. Ja kommer bara ihåg att de handla om majstånga å sommar'n. Strax intill majstånga hade de allti e galgronsa. I den feck fyra st. sitta å ronsa på samme gång. Dä ansågs för rektige mästerprov ifall nå'n kunne vare ensam i ronsa. Då va' dä svårt å hålle balansen.