Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsken ska vi stanna
Påsken vi ska stanna för vi inga pengar har
Jul
De ha talat om att de tagit in julhalm här förr. Vi var många sys- kon hemma, men jule- högar skulle vi ha alli- hop, de skulle ställas upp på bordet. De skulle stå till tjugondagen om det var rätt. Maten skulle stå kvar på bordet alla juldagarna för att julen skulle hedras. ”Julenegen” (julneken) skulle om det var rätt / sitta uppe till påsk. De gav djuren gott till jul, men en käring på ett ställe sa’ till kon: ”Ha vi fått vetekaka så ska du få vetehalm!”
Festeldar.
På Klyvarekullen här på Kalvön hade några barn och ungdomar en midsommarfyr förr, Karls barn i Klyvarevik och Lars och Man- das. Så var det alltid en fyr på Stussholmen och mitt över på Uddeberget på Bua marker. De köpte alltid en tjärtunna, som de satte på klinten. De fyra mä påsk, sen gick de till en loge och dansade. Bön- derna dansade hö om hej, det var polske, polketta, mazurka och vals.
Påskkäringar
Det var två som var ute som påskkäringar i Krokstad en påsk före min tid, den ena red på en varg, den andra på prästens oxe. Prästen såg dem och kände igen dem. Så på påskdagen i kyrkan nämnde han den vid namn som ridit på hans oxe och sa’: ”Du red på min oxe, och nu sitter du här främst.” Men då kom det som en vind, kyrkdörrarna ryck- tes upp, och prästen blev / mållös och dog tre dar där- efter. Detta är alldeles sant.
Häxor
Det var två som var ute som påskkäringar i Krokstad en påsk före min tid, den ena red på en varg, den andra på prästens oxe. Prästen såg dem och kände igen dem. Så på påskdagen i kyrkan nämnde han dem vid namn, som ridit på hans oxe och sa: "Du red på min oxe, och nu sitter du här främst". Men då kom det som en vind, kyrkdörrarna rycktes upp, och prästen blev mållös och dog tre dar därefter. Detta är alldeles sant.
Dymmelveckan
Dymmelveckans (###) dagar hette svarte måndag (### ###), vite tisdag (### ###), aske onsdag (### ###), skäre torsdag (### ###) långe fredag (### ###) och påske lördag (### ###) Först i den veckan skulle det städas och pyntas över hela huset. Pa askonsdan skulle askan bäras ut och till skärtorsdan skulle det vara rent och fint överallt. På skärtorsdags eftermiddag var det kalas; då skulle det ätas fisk och gröt. Om långfredan fick alla långfre- dagsris (###) av späda björk- / vidjor. Sedan på dan skulle alla gå till kyrkan och därefter sitta inne och läsa. Det var ju en stor högtidsdag (en ### ###) Påskedags morron skulle alla upp i bergen och se, när solen gick upp, för då dansade hon av glädje över Frälsarns uppståndelse. Sedan gick de hem och åt ägg. Annandan åt de också ägg. En åt inget vidare med kött under påsken. Det var mer med fisk och ägg då. Vid påsketiden var det fas- ligt mycke med troll och häxer och sånt där spökeri. Och de blåste fasligt i horn och skramla med bjällror och sånt. Särskilt på påske lördan.
Häxor.
Det fanns käringar, som var insvurna med den onde. De flög till Blåkulla bortåt Göteborg om påsk. De dansade och åt där, och de fick lära sej mycket ont av den stygge. Det var på Har- holmen ute vid strömmen, där var en gumma, som hade två ha- rar, en mjölkhare och en brödhare. Folk såg dessa hararna of- ta. De sa till gumman, att om hon inte gör sej av med hararna, så - De sköt hararna, och sen såg de aldrig till gumman mer. Hon hade bott ensam i en stuga.
Påsk (inga eldar före 1890-talet, spela kort om ägg)
Eldandet vid påsk förekom inte i min barndom. Sådana eldar började nog inte här förrän omkring 1890-talet. Men midsommarsvager (-vakor) kunde man få se i hundratal. Men sköt till påsk det gjorde vi. (se annan uppteckning om skjutning vid jul och påsk!) Å så spelte vi kort om ägg. De köpte ett tjog ägg på fyra man. De gick in på ett ställe å köpte, å så satte de sej någonstans å spela om dom. De skulle spela fyra kuler (en kula, det var ett spel). De spelade två å två mot varand- ra, å om varje lag vann två kulor var, så börja de om igen. De som först fick tre kuler i en omgång slapp att betala. De andra fick betala hela kalaset. Sedan fick de kokat äggen å ätet opp dom tillsamman. Vad mycket ägg de åt förr!! Det var en gubbe de kallade / för Klyv-Jakop. Han bodde på Berg (Morlanda) mot slutet. Stor å grov var han. Han gjorde ett oppsätt (=slog vad) en gång om att han skulle äta 25 ägg i rad. Det gjorde han. Å mor sa, att hade hon kokat mer, hade han ätit de med.
Påsk.
Långfredagsris skulle de ha om morron, om de låg länge. De hade brått att ge sej upp för att de skulle slippa riset. Kors över dörrarna till fähus och logar ritade de med krita påskafton; det var för att inga trollkäring- ar skulle komma in och förstöra deras kreatur. Skärtorsdag har barn klätt ut sej till påskekäring- er så långt jag minns; en del gjorde det på torsdan, andra på lördan. Ägg om påsk påskdan om morron och påskafton med - omålade. Äggtoddy var det de som gjorde. Påskbrev har de ock gjort av gammalt, men jag har aldrig fått något. De kom utkläddade och kastade påskbrev med adress på i trappuppgångar.
Festeldar.
I mina barndoms- och uppväxtår eldade de midsommar- afton på bergkullarna. Vi hade vår eld 50 meter från vår stu- ga, när jag var liten pys. Vi såg 8-10 eldar i Röra, Stala och Myckleby från vårt berg. Det var inget namn på berget, en kulle vid torpet Nyborg. Mor och far gick med upp och tittade på midsommareldarna. Vi eldade med forskellige saker. En del hade en väldig hög med ljung, andra hade skaffat sig en tjär- tunna, och den brann så fint. De dansade på logen sedan. Jag flyttade därifrån, då jag var sexton år. Då började jag på sjön. Ungefär vid den tiden flyttade de eldarna från midsom- mar till påsk.
Häxor och trollkarlar
En man berättade, att han en påsk träffat en viss gumma från Arendal, som frågat honom om han ville följa med till Blåkulla. Jo, han följde med. När de kom fram, trädde de in i en stor sal, där den Lede satt vid ett stort bord. Mannen uppmanades nu att gå fram och skriva sitt namn i en stor bok som låg på bordet framför den Lede. "Nej, Gud bevare mig i Jesu namn," svarade mannen och vart på det sättet räddad. På vägen till Blåkulla for de över Vinga, och gumman föreslog att mannen skulle hoppa ner där. "Det vore ett bra hopp för en spädkalv," svarade mannen.
Påskseder
I påske vecka fick inte spinnarockshjul gå runt. På långafredag skulle de ha ris i rompen. När de fått ris skulle de skynda sig och skuva väg- garna. De människorna skulle lida med Frälsarn. Det var före Battis tid. På den tiden skura di med kasta (kvastar) och sand. På påskelördag eldades i varje by. När elden bran ut på ett ställe, sprang de som eldade till en annan eld, och så höllo de på så länge det fans någon eld kvar. När de kommo hem långt fram på kvällen fingo de vitgröt (risgrynsgröt). Att få vitgröt på Hisingen är något märkligt. Och på påskdagen fingo de ägg. Den enda gång som ägg serverades. Påskelden kallades "Påskevaga".
Ett par blåkullasägner
På en gård tjänade en piga som var en deltagare i blåkullafärderna sedan många år. Så var det ett år strax före påsk som hon frågade en yngre piga på gården om hon ville vara med om blå- kullafärden till påsk? Ja! Den andra pigan var en oärfaren tösunge, lovade att följa med. – Du skall inte vara rädd för skjutsen som du får sa' den äldre pigan. Nä dä skull' ho' då inte vara. På påskafton kom där två "gråbenar" och tog var sin av pigorna på ryggen, å så bar dä iväg te' blåkulla. Men när pigorna kom fram, å tösungen fick se den sköna samling av häxor, och vad de hade för sig där, ångrade tösungen att hon följt med / och ville inte förtära något av vad som bjöds henne, utan bara grät. Då sa' en av häxorna till den äldre pigan, att den där skulle du inte tatt mä' däj. När fästen var slut kom de två "gråbenarna" å bar dom hem till gården igen, och väl fram- kommen dit, talade tösungen om allt vad hon sett under färden, och att den äldre pigan hade lockat henne med sig. Och på morgonen fann husets folk den äldre pigan liggande död på dynghögen, med ryggen avslagen på tre ställen. Ett nödvändikt sätt för häxorna för att de skulle kunna åka till blåkulla var att de sade följande sats: "Här opp och här an, till blåkulla fram". En dräng skulle en gång försöka fara till blåkulla för att se hur det tillgick vid häxsabaten, men som han inte kunde trollformeln riktigt, utan sade / "Här opp och här ned", kom han inte längre än upp och ned genom skorstenen. Slut!