KORPSKRIFTEN

*Svear äga konung att taga och så ock att vräka...* Så stadgades i Äldre Västgötalagen, och platsen där detta heliga förbund slöts var Mora äng på gränsen mellan Attundaland och Tiundaland.

Tänk dig en höstdag år 1275 när Magnus Birgersson (Ladulås) skall hyllas som kung. Hundratals bönder och stormän har slagit läger runt stenarna med hästar och tält. Upplands lagman stiger fram och ropar konungens namn. Magnus lyfts upp på den centrala stenen, Mora sten, så att alla kan se honom mot himlen.

Där svär han med handen på svärdsfästet att skydda böndernas frihet, hålla kyrkofrid och kvinnofrid och inte pålägga riket olagliga skatter. Därefter ristas en minnessten in med konungens namn och läggs vid sidan av förfädernas stenar. I denna enkla ceremoni på en öppen äng lades grunden för det svenska folkstyret och rättsstaten.

*Svear äga konung att taga och så ock att vräka...* Så stadgades i Äldre Västgötalagen, och platsen där detta heliga förbund slöts var Mora äng på gränsen mellan Attundaland och Tiundaland. Tänk dig en höstdag år 1275 när Magnus Birgersson (Ladulås) skall hyllas som kung. Hundratals bönder och stormän har slagit läger runt stenarna med hästar och tält. Uppla…

I klosterträdgården bakom Sankta Birgittas väldiga Blåkyrka i Vadstena växte örter som nunnorna hämtat från kloster i södra Europa: salvia, malört, libbsticka och isop. Nunnorna använde örterna för att koka salvor och brygder till de sjuka och pilgrimerna som strömmade till staden från hela Norden.

Enligt en lokal sägen fanns en lönngång som ledde från klosterkällaren ned under Vätterns botten. Där sades birgittinnunnorna ha gömt klostrets relikskrin och silverkors när reformationen slog till på 1500-talet och klostret upplöstes. Än idag, sägs det i Vadstena, kan man i försommarnätterna känna en plötslig, intensiv doft av lavendel och rosor vid muren, fastän inga blommor ännu slagit ut.

I klosterträdgården bakom Sankta Birgittas väldiga Blåkyrka i Vadstena växte örter som nunnorna hämtat från kloster i södra Europa: salvia, malört, libbsticka och isop. Nunnorna använde örterna för att koka salvor och brygder till de sjuka och pilgrimerna som strömmade till staden från hela Norden. Enligt en lokal sägen fanns en lönngång som ledde från klost…

Sommaren 1879 anlände en ung, rastlös August Strindberg till Kymmendö i Stockholms södra skärgård. Han hyrde in sig hos skärgårdsbonden Carl Peter Blom (som i boken blev 'Carlsson på Hemsö') och kände sig omedelbart hemma bland klipphällar, enbuskar och torkande fisknät.

Strindberg följde med gubbarna ut på nattligt strömmingsfiske i öppen eka. Han rodde tills blåsorna brast i händerna och lyssnade med spetsade öron till skärkarlarnas råbarkade humor, deras svordomar och deras djupa respekt för sjörået och vädrets makter.

På eftermiddagarna satte han sig i sin lilla skrivstuga med utsikt över fjärden. Doften av tjära och kokt kaffe blandades med bläcket på arken när 'Hemsöborna' och novellerna i 'Skärkarlsliv' växte fram. För Strindberg var Kymmendö paradiset på jorden – ända tills boken publicerades och öborna kände igen sig i karaktärerna och förbjöd honom att någonsin sätta sin fot på ön igen.

Sommaren 1879 anlände en ung, rastlös August Strindberg till Kymmendö i Stockholms södra skärgård. Han hyrde in sig hos skärgårdsbonden Carl Peter Blom (som i boken blev 'Carlsson på Hemsö') och kände sig omedelbart hemma bland klipphällar, enbuskar och torkande fisknät. Strindberg följde med gubbarna ut på nattligt strömmingsfiske i öppen eka. Han rodde til…

På Mårbacka i Fryksdalen växte Selma Lagerlöf upp omgiven av berättare. I sin självbiografi minns hon hur den gamla hushållerskan och faster Lovisa samlade barnen vid den öppna spisen om vinterkvällarna, medan spinnrockarna surrade och elden sprakade mot mörkret utanför.

Där berättades historier om kavaljererna på Ekeby, om bergsmän som mött Näcken vid forsen, och om hur självaste Hin håle jagat efter prästen över Fryken. När påsken kom klädde barnen ut sig till påskkärringar med kvastar, kaffepannor och hucklen och smög mellan gårdarna för att kasta påskbrev med verser in i farstur. Selma mindes doften av farmors kanelbullar och kardemumma som belöning – och hur den värmländska berättarglädjen tände gnistan som decennier senare skulle förvandlas till Gösta Berlings saga och Nils Holgerssons underbara resa.

På Mårbacka i Fryksdalen växte Selma Lagerlöf upp omgiven av berättare. I sin självbiografi minns hon hur den gamla hushållerskan och faster Lovisa samlade barnen vid den öppna spisen om vinterkvällarna, medan spinnrockarna surrade och elden sprakade mot mörkret utanför. Där berättades historier om kavaljererna på Ekeby, om bergsmän som mött Näcken vid forse…

Kring Anundshög, Sveriges största forntida kungshög, har sägnerna levt starka bland allmogen i Badelunda. Bönderna trodde förr att jätten Anund vilade djupt under högens nio meter höga jordmantel, iklädd full brynja och med sitt svärd i handen.

Under det svåra missväxtåret 1867, när frosten tog rågen mitt i sommaren, berättades det att äldre män från socknen gick i lönndom upp på högen i skymningen. De lade en nypa salt och några sädeskorn vid runstenens fot intill den stora skeppssättningen och läste en gammal ramsa för att be 'kung Anund' vända kylan och skona barnen från svält. Trots århundraden av kristen förkunnelse fanns forntroens rötter ännu kvar i jorden under kungshögen.

Kring Anundshög, Sveriges största forntida kungshög, har sägnerna levt starka bland allmogen i Badelunda. Bönderna trodde förr att jätten Anund vilade djupt under högens nio meter höga jordmantel, iklädd full brynja och med sitt svärd i handen. Under det svåra missväxtåret 1867, när frosten tog rågen mitt i sommaren, berättades det att äldre män från socknen…

Under det skånska kriget 1678 belägrades Bohus fästning av en övermäktig dansk-norsk här på 15 000 man ledd av fältherren Gyldenløve. Under två månader regnade över 20 000 kanonkulor, bomber och brandfacklor ned över fästningen.

Kommendanten Henrik Gödeke och hans 900 svenska försvarare led fruktansvärt av törst, pest och splitter. Fästningens murar sköts till grus och tornen störtade samman, men varje gång danskarna krävde kapitulation svarade Gödeke: 'Här bor trogna män. Förr skall Bohus bli en grushög än vi viker för er!'

När fienden grävde en underjordisk mina fylld med krut rakt under tornet Fars Hatt och hotade att spränga allt i luften med 'den röde hanen', vägrade garnisonen ge upp. När undsättningen slutligen kom i augusti var fästningen ett förkolnat stenbrott, men flaggan vajade ännu på Fars Hatt. Bohus har belägrats 14 gånger under sin historia – och aldrig intagits genom stormning.

Under det skånska kriget 1678 belägrades Bohus fästning av en övermäktig dansk-norsk här på 15 000 man ledd av fältherren Gyldenløve. Under två månader regnade över 20 000 kanonkulor, bomber och brandfacklor ned över fästningen. Kommendanten Henrik Gödeke och hans 900 svenska försvarare led fruktansvärt av törst, pest och splitter. Fästningens murar sköts ti…

Det finns en alldeles särskild stämning längs den 3,4 kilometer långa ringmuren när Medeltidsveckans trummor och sorl tystnat för natten.

Går man från Norderport ned mot Botaniska trädgården och Kärleksstigen doftar det av murgröna, solvarm kalksten och vildrosor. Murens 27 bevarade marktorn reser sig mot en blekrosa kvällshimmel. Man stryker handen över de grovhuggna blocken och känner kalkbrukets kornighet – samma mur som skyddade Hansans rikaste handelsmän för 700 år sedan står orubbad kvar i sommarvinden.

Det finns en alldeles särskild stämning längs den 3,4 kilometer långa ringmuren när Medeltidsveckans trummor och sorl tystnat för natten. Går man från Norderport ned mot Botaniska trädgården och Kärleksstigen doftar det av murgröna, solvarm kalksten och vildrosor. Murens 27 bevarade marktorn reser sig mot en blekrosa kvällshimmel. Man stryker handen över de…

Bland Visby ringmurs många torn har Jungfrutornet den mörkaste sägnen. Enligt den gutniska folktron förälskade sig borgmästarens unga dotter i den danske kungen Valdemar Atterdag när han i förklädnad besökte staden före invasionen 1361.

Förblindad av kärlek avslöjade pigan var stadens svaga punkter fanns och var köpmännen gömt sina skatter. När Atterdag intog Visby efter det blodiga slaget vid Korsbetningen insåg borgarna förräderiet. Som straff dömdes flickan till att muras in levande i tornet vid havet.

Folktron i Visby visste att berätta att man under stormiga höstnätter, när Östersjöns vågor slår mot Kruttornet och Kärleksstigen, kan höra flickans klagande suckar inifrån Jungfrutornets tjocka kalkstensmurar.

Bland Visby ringmurs många torn har Jungfrutornet den mörkaste sägnen. Enligt den gutniska folktron förälskade sig borgmästarens unga dotter i den danske kungen Valdemar Atterdag när han i förklädnad besökte staden före invasionen 1361. Förblindad av kärlek avslöjade pigan var stadens svaga punkter fanns och var köpmännen gömt sina skatter. När Atterdag into…

*Aft Wæmoð standa runaR þaR...* – Till minne av Vämod står dessa runor. Men Varinn ristade dem, fadern, efter den döde sonen.

Varinn satt böjd över det ljusgrå granitblocket på slätten nedanför Omberg. Varje hugg med mejseln var en rituell handling för att föreviga sonens ära och binda hans namn vid historiens största hjältesagor – Theoderik den dristige, Hreiðgoternas kung, och krigarna som stupade på Själlands stränder.

När runorna var huggna strök Varinn linolja blandad med rödockra i spåren så att skriften flammade som blod mot stenen. Han ristade i hemliga chiffer, korsrunor och lönnrunor som bara de invigda kunde tyda, så att sonens minne skulle bestå genom årtusenden.

*Aft Wæmoð standa runaR þaR...* – Till minne av Vämod står dessa runor. Men Varinn ristade dem, fadern, efter den döde sonen. Varinn satt böjd över det ljusgrå granitblocket på slätten nedanför Omberg. Varje hugg med mejseln var en rituell handling för att föreviga sonens ära och binda hans namn vid historiens största hjältesagor – Theoderik den dristige, Hr…

I århundraden låg Rökstenen inmurad i tiondebodens vägg vid Rök kyrka, halvt dold under murbruk och mossa. Byborna visste att det fanns 'märkliga slingor och tecken' på stenen, men ingen anade att världens längsta och märkligaste runinskrift vilade i murverket.

År 1843 började en lokal folkskollärare tillsammans med kyrkoherden skrapa bort kalken från den synliga sidan och insåg att runorna täckte varje millimeter av graniten. När den gamla kyrkan skulle rivas på 1860-talet för att ge plats åt en ny, krävde traktens antikvariskt sinnade bönder att stenen försiktigt skulle knackas loss ur muren.

När stenen äntligen frigjordes och vändes visade det sig att även baksidan, båda kortsidorna och till och med ovansidan var täckta med över 760 runor, lönnrunor och hemliga koder. 'Det var som om forntiden själv klev ut ur kalkbruket och talade direkt till oss', skrev kyrkoherden i sin sockendagbok.

I århundraden låg Rökstenen inmurad i tiondebodens vägg vid Rök kyrka, halvt dold under murbruk och mossa. Byborna visste att det fanns 'märkliga slingor och tecken' på stenen, men ingen anade att världens längsta och märkligaste runinskrift vilade i murverket. År 1843 började en lokal folkskollärare tillsammans med kyrkoherden skrapa bort kalken från den sy…

Den som står vid Ales stenar vid sommarsolståndet ser solen gå upp exakt över skeppssättningens nordvästra stävsten, och vid vintersolståndet går solen ned i rak linje med akterstenen i sydväst. Detta 67 meter långa stenskepp var inte bara en stormans grav, utan ett monumentalt solur och en kalender huggen i granit och kvartsit.

Föreställ dig en vendeltida hövdingskrona som glimmar i fackelskenet vid vintersolståndets otta. Män och kvinnor från hela Ingelstads härad står tysta på heden. Vinden från Bornholmsgattet är isande kall, men hoppet tänds när solskivan bryter havshorisonten och träffar stenens spets. Skeppet seglar symboliskt med solen – mot ljusare tider, god fångst och nytt liv.

Den som står vid Ales stenar vid sommarsolståndet ser solen gå upp exakt över skeppssättningens nordvästra stävsten, och vid vintersolståndet går solen ned i rak linje med akterstenen i sydväst. Detta 67 meter långa stenskepp var inte bara en stormans grav, utan ett monumentalt solur och en kalender huggen i granit och kvartsit. Föreställ dig en vendeltida h…

Författaren Fritiof Nilsson Piraten älskade Österlen och återvände ofta till Kåsebergaåsen. En blåsig höstkväll på 1940-talet slog han vad med några fiskargubbar i hamnen om att han vågade övernatta ensam mitt i skeppssättningen under en annalkande storm.

Utrustad med en grov vadmalsrock, en fickplunta med skånskt brännvin och en lykta klättrade han uppför den branta stigen till åskrönet. När midnattstimmen närmade sig piskade stormen upp väldiga kaskader av skum från Östersjön, 35 meter rakt nedanför branten. Vinden tjöt så hårt mellan de 59 jättelika kvartsitblocken att stenarna sades 'sjunga' i dova toner.

Morgonen därpå fann fiskarna Piraten sittande mot stävstenen i öster, rökande sin pipa och full av beundran. Han lär ha sagt: 'Här uppe rör sig inte spöken, här rör sig stormens herrar. De som reste detta stenskepp visste mer om havets och solens gudomlighet än alla boklärda i Lund och Köpenhamn tillsammantagna.'

Författaren Fritiof Nilsson Piraten älskade Österlen och återvände ofta till Kåsebergaåsen. En blåsig höstkväll på 1940-talet slog han vad med några fiskargubbar i hamnen om att han vågade övernatta ensam mitt i skeppssättningen under en annalkande storm. Utrustad med en grov vadmalsrock, en fickplunta med skånskt brännvin och en lykta klättrade han uppför d…