KORPSKRIFTEN

...
Meny
Nordiska Folkminnen & Sägner

Berättelser, Folksägner & Tidsresor

Fånga upp vad allmogen, författare och arkiv har bevarat vid Nordens platser – från klassiska folksägner om jättar, troll och skatter till August Strindbergs skärgårdsskildringar, Carl von Linnés resor och nutida vandrares fältminnen.

Visar sägen 1–12 av 106
Sida 1 av 9
Folksägen & Folktro 1912

Troll och jättar

De va en jätte, som sto på Grännaberget å skulle hoppa över te Västergötlann. Men så hadde jätten en hustra mä, å ho kunne inte hoppa så långt. Då to jätten å la ut e törva i sjön, å de vart Visingsö.

Muntlig allmogetradition Institutet för språk och folkminnen (Isof) · acc.nr 56271 · socken: Västra Tollstads
Folksägen & Folktro 1934

jättar

38. Jag vet, att det var en mänska och en jätte, som kivades. Människan sa, att det små folket är mycket starkare. "Det ska jag försöka," sa jätten. Så gick han ut och mötte en gammal karl. "Är du starker?" frågade jätten. "Jag har varit stark", svarade karlen. Så gick jätten vidare och mötte en knekt med en bössa på axeln. "Är du starker?" frågade jät…

mor Inga, upptecknat av Viola Gustafsson Institutet för språk och folkminnen (Isof) · acc.nr ifgh03374_201323_19 · socken: Öxabäcks
Folksägen & Folktro 1950

Jättar

Jättarna bodde inne i bergen. Det kunde finnas jät- tar och troll i vilket berg som helst. Men det bruka- de vara som en grotta inåt berget, där jätten bodde. Barnen var rädda för att krypa in i sådana grot- tor, för jätten kunde ta dem. När jätten fick höra kyrkklockan så kastade han en stor sten, för att han skulle slå sönder kloc- kan. Stenen träffade inte. Jättar och troll hade inte makt med det som var heligt.

Johan Gustavsson (f. 1875), upptecknat av Ragnar Nilsson Institutet för språk och folkminnen (Isof) · acc.nr ifgh05517_206324_4 · socken: Bokenäs
Folksägen & Folktro 1935

Jättar

Det var en karl ifrån Jönköping, som träffade en jätte på Omberget. Jätten frågade honom, hurudant öl de har i Jönköping nu för tiden. Då gav karlen honom en tunna tjära, och den drack han ur och sa: "Ja, dä ä dåligt." Sen ville jätten, att karlen skulle göra honom en tjänst. Det var så att jätten hade bott i Dunkehallar, men när de hade byggt kyrka i Jönköp…

Muntlig allmogetradition Institutet för språk och folkminnen (Isof) · acc.nr 543 · socken: Mulseryds
Folksägen & Folktro 1936

Jättar

Min mor talte om att hennes mor såg en jätte vid Rågelund, vid ett stort berg. Han hade en stor, stor hatt, men just då slog åskan ner och då blev han borta. De påstod ock, att jättarna var rädda för solen. De skulle bo i berget där. Borta i Torpa i Deberg skulle vara en jätte. Det var en bonde som skulle ha faddergille och så ville han ha jätten till …

Johan August Andersson (f. 1852), upptecknat av Anna-Stina Möller Institutet för språk och folkminnen (Isof) · acc.nr ifgh03831_202176_9 · socken: Ölmevalla
Folksägen & Folktro 1931

Skogsnuvan

Väster eller kanske mera sydväst om stationen Alnaryd i Tving s:n, ligger en bergig och backig trakt, usla vägar, smala och backiga mellan höga bergåsar, en mängd småsjöar som kallas gölar ligga i dälderna mellan löv- och barrskogar. Dessa gölar ha sitt utlopp i någon liten bäck eller å som förmedlingslänk med en annan liknande göl o.s.v. till större strömmar…

Muntlig allmogetradition Institutet för språk och folkminnen (Isof) · acc.nr 348 · socken: Tvings
Folksägen & Folktro 1922

Troll

Det finnes ett berg alldeles invid Vånga kyrka, i vilket troll fordom sägas ha funnits. En flicka, som en afton hade sin väg därförbi blev intagen i 'berget och man visste icke vart 'hon tagit vägen. Man sökte henne över allt, men utan resultat. Flickan var som. bortbiåst. Men så hände en söndagsmorgon att hon fått komma ut ur berget. I samma ögonblick börjad…

Muntlig allmogetradition Institutet för språk och folkminnen (Isof) · acc.nr 53593 · socken: Vånga
Folksägen & Folktro 1959

Anders Carlsson

Kyrkklockorna. Ett dödsfall. Kalven i graven. Kyrkogården. Personhistoria. En orättvis skollärare. Den gamla skolan. Griffeltavlor. Läsa för prästen. Vintern 1888. Tinget. Eldsvåda. Eldsvådor. Billebjer. Dalby hage. Troll. Troll. Dalby hage. Personhistoria. Halmtak. Grisar inne i stugan. Personhistoria. Halmtak. Fastigheten. Träskor. Träskor. För…

Muntlig allmogetradition Institutet för språk och folkminnen (Isof) · acc.nr accs02380:b2_235281 · socken: Dalby
Folksägen & Folktro 1935

Trollen

Min svärfar Lars Lekare som var född 1831 såg trollen vid Sjöåsen. Han skulle gå till ett fäboställe och vaka på harar. Så gick han in i stugan och lade sej i en säng. Men då tog det till att skrapa på taket. Men då andra natten kom det in flem stycken varelser, gubbar och kvinnfolk, stygga och fula. Läpparna hang som mulen på en häst. Och så kom de och vill…

Muntlig allmogetradition Institutet för språk och folkminnen (Isof) · acc.nr 277 · socken: Malungs
Folksägen & Folktro 1925

Med anledning av Eder önskan i Dalatidningen N. 6....

Med anledning av Eder önskan i Dalatidningen N. 6. Svenska folksagor, vill jag nedteckna följande. Min fader Erik Erson 70 år gammal och född i Orsa socken i Dalarna har för mig berättat några sägner som han hörde berättas i sin ungdom. Han har ej reda på sagor om prinsar och prinsessor men han har reda på tomtar och Troll som våra förfäder så blint t…

upptecknat av Anna Öhrn Institutet för språk och folkminnen (Isof) · acc.nr liu00245_194769_1 · socken: Ludvika
Folksägen & Folktro 1937

Troll

Det skulle bo troll i ett berg ute i Tyngryd. Det var en gammal gubbe de kalte´n ändå för Vasen, han var utför trollen flera gånger. De ville ta in honom i berget. Han tog till att ropa så förskräckligt, och då sprang folk dit, och då låg han utanför berget. Var gång han hade varit utför trollen, skulle de köra honom med ett par oxar och så skulle han åka ba…

Muntlig allmogetradition Institutet för språk och folkminnen (Isof) · acc.nr 54642 · socken: Fritsla
Folksägen & Folktro 1950

Herremän

Patron Wendel var från Tyskland. Han var en Guds gosse riktigt. Han la sej till med det bönderna hade. Min mor- far satte sej i skuld hos honom och fick överlämna sin gård till honom. Han var beredvillig att låna ut pengar till bönder, som behövde låna. De fick köpa öl så mycket de ville i Skinta, där de hade sitt beteställde, när de var ute och körde. Och så…

A. Severinsson (f. 1864), upptecknat av Carl-Martin Bergstrand Institutet för språk och folkminnen (Isof) · acc.nr ifgh05500_206283_29 · socken: Råda
MIMER // Kunskapsassistent KLAR