Johan Kristiernsson föddes omkring år 1426 som son till adelsmannen Kristiern Nilsson och Margareta Karlsdotter. Han växte upp under en politiskt orolig tid i det medeltida Sverige då unionsstrider präglade landet. Hans familj tillhörde den mäktiga Vasaätten vilket gav honom ett betydande inflytande i den nordiska adelskretsen.

Under sitt vuxna liv etablerade han sig snabbt som en central aktör i svensk inrikes- och utrikespolitik. Han utnämndes till riksråd och kom att spela en aktiv roll vid förhandlingarna kring Kalmarunionen. Hans lojalitet växlade under tidens gång beroende på vem som satt vid makten, vilket var vanligt för tidens adelsmän som försökte skydda sina egna egendomar och privilegier.

Johan Kristiernsson gifte sig med Birgitta Stensdotter, som var dotter till drottning Katarina Karlsdotter och därmed styvdotter till kung Karl Knutsson (Bonde). Genom detta äktenskap stärkte han ytterligare sin ställning inom adeln och knöt starka band till kungahuset. Paret fick flera barn tillsammans, däribland Erik Johansson, som senare skulle bli far till kung Gustav Vasa.

Utöver sin politiska gärning var Johan Kristiernsson stor jordägare med omfattande godsinnehav i Uppland och Södermanland. Han omnämns i flera samtida handlingar som en man med skarp blick för affärer och fastighetsförvärv. Hans strategiska jordköp lade en viktig ekonomisk grund för den kommande generationens maktutövning.

Johan Kristiernsson avled omkring år 1477. Hans död inföll under en period då Sverige stod inför nya konstitutionella prövningar. Hans ättlingar skulle dock snart komma att leda landet in i en helt ny historisk era efter händelserna vid Stockholms blodbad och upproret mot unionen.