Magnus Birgersson, känd som Magnus Ladulås, var svensk kung från 1275 till sin död 1290. Han tillhörde Folkungaätten och var son till Birger jarl och Ingeborg Eriksdotter.

Magnus grep makten efter en maktkamp mot sin bror, den avsatte kungen Valdemar Birgersson, med hjälp av danska trupper. Striden avgjordes slutligen vid slaget vid Hova år 1275.

Ett av hans mest kända verk var utfärdandet av Alsnö stadga omkring 1280. Genom denna stadga formaliserades frälset i Sverige, vilket innebar att stormän som rustade en man för militärtjänst till häst befriades från skatt.

Tillvägagångssättet att skydda bönderna från adelsmännens godtyckliga utskrivningar och härbärgering gav honom tillnamnet Ladulås, även om detta namn tidigast dokumenterats långt senare i historiska källor.

Under hans regeringstid stärktes kungamakten väsentligt och feodala strukturer började ta form i riket. Han gynnade också stadsväsendet och kyrkans ställning.

Magnus Ladulås avled 1290 och begravdes i Riddarholmskyrkan i Stockholm, som då grundades som franciskanerkloster.