Historieböckerna glömmer alltför ofta bort dem som sover under bar himmel eller på härbärgenas britsar. Men hemlöshet är inte en modern företeelse – det är en spegel som i varje tid visar hur ett samhälle behandlar sina mest utsatta medborgare.

Från socknens fattighjon till storstadens härbärgen

Synen på dem utan tak över huvudet har växlat drastiskt genom historien:

• Medeltidens allmosa: I det gamla Norden betraktades den fattige och hemlöse som någon som gav de bofasta en chans att utföra barmhärtighetsverk. Att neka en hemlös vägfarande husrum för natten ansågs bringa olycka över gården.

Fattigauktionernas skam: Under 1800-talet infördes ett av den svenska historiens mest förnedrande system: fattigauktioner*. Gamla, sjuka och föräldralösa barn "ropades ut" på sockenstämmorna till den bonde som krävde minst ersättning från sockenkassan för att utfodra dem. De blev billig arbetskraft och levde ofta under slavliknande förhållanden.

• Dihlströms inrättning och tvångsarbete: I Stockholm spärrades hemlösa och "lösdrivare" in i tvångsarbetsinrättningar där de tvingades spinna rep eller hugga sten bakom galler.

Gatans gemenskap och kultur

Att leva i hemlöshet innebär inte bara nöd – det rymmer också en djup, ofta osynlig gemenskap:

• Solidaritet bland dem som har minst: Den som lever på gatan delar ofta med sig av sin sista brödbit, cigarett eller filt till en kamrat som fryser mer.

Tidningsförsäljare och gatans poeter: Genom gatutidningar som Situation Sthlm, Faktum och Aluma* har hemlösa under de senaste decennierna återtagit sin röst, sin försörjning och sin värdighet i det offentliga rummet.

Den personliga berättelsens kraft

Varje människa på gatan bär på ett unikt öde: ingen föds till hemlös. Bakom varje ansikte finns en barndom, en skolgång, förlorade kärlekar, en arbetsplats som lades ned, en psykisk kris eller ett beroende som tog överhanden.

Genom att dokumentera och lyssna på personliga vittnesmål från människor i utanförskap gör vi historien hel: vi erkänner att deras erfarenheter är en omistlig del av den nordiska folkberättelsen.