Alvastra kloster anlades vid foten av Ombergs sluttningar med utsikt över Vättern, efter att kung Sverker den äldre och drottning Ulvhild Håkansdotter skänkt mark till Cisterciensorden. Munkar utsända från Clairvaux kloster under ledning av abbot Henrik slog sig ned på platsen och påbörjade uppförandet av det storslagna klosterkomplexet i kalksten. Cistercienserna var kända för sitt strikta regelverk, sitt jordbruk och sin avancerade byggnadskonst, vilket starkt kom att prägla landskapets utveckling under Medeltiden.

Under 1200-talet spelade klostret en central roll i den svenska rikspolitiken och kulturlivet. Här verkade den heliga Heliga Birgitta, som efter att hennes make Ulf Gudmarsson avlidit bosatte sig i närheten och mottog sina uppenbarelser. Birgittas uppenbarelser fick stor betydelse för bildandet av Birgittinorden och grundandet av Vadstena kloster. Klosterbiblioteket i Alvastra var ett av landets främsta och här författades viktiga latinska handskrifter och annaler som dokumenterade den tidiga svenska historien.

I samband med reformationen på 1500-talet drogs klostrets egendomar in till Svenska kronan på uppdrag av Gustav Vasa. Byggnaderna började därefter att raseras och sten användes som byggnadsmaterial till bland annat Vadstena slott och uppförandet av kungliga byggnadsprojekt. Förfallet var omfattande under århundradena som följde, men under 1900-talet genomfördes omfattande arkeologiska utgrävningar som frilade klosterkyrkans och konventbyggnadernas grundmurar.

Idag utgör Alvastra klosterruin ett av Sveriges mest stämningsfulla besöksmål. Besökare kan vandra bland de mäktiga murarna i kalksten, där koret, transeptet och delar av konventets rum för exempelvis kapitelsalen och munkarnas sovsal fortfarande kan urskiljas. Ruinen förvaltas av Statens fastighetsverk och erbjuder en påtaglig närvaro av det tidiga medeltida klosterlivet i Sverige.