År 1160 representerar en dynamisk och omvälvande period i den tidiga svenska medeltiden, då den politiska makten konsoliderades under kungar som Sverker den äldre och senare Erik den helige. Det numismatiska materialet från denna era präglas av lokala myntstäder som började utge tunna brakteater och penningar efter kontinentalt och anglosaxiskt mönster.

Mynt och penningar från denna tid har ofta påträffats i depåfynd eller som enskilda förluster i samband med tidiga urbana centra och handelsplatser. Undersökningar av dessa fynd visar på handelsförbindelser som sträckte sig över Östersjön och in i det tidiga svenska rikesbildningsskedet, där myntet fungerade både som betalningsmedel och som ett tidigt propagandaredskap för den framväxande kungamakten och kyrkan.

Föremål och mynt med datering till kring 1160 förvaras idag i flera fall vid Kungliga Myntkabinettet samt regionala museisamlingar, där de utgör omistliga källor till landets tidiga monetära historia. Genom noggrann numismatisk analys kan forskare utläsa viktsystem, silverhalt och präglingstekniker som kastar ljus över Sveriges ekonomiska relationer under 1100-talets sena hälft.

Idag utgör materialet från denna tid en viktig pusselbit för arkeologer och historiker som studerar övergången från vikingatidens hacksilverekonomi till ett fast medeltida myntsystem. Fynden ger en direkt materiell länk till en blodig och dramatisk epok i Sveriges historia, då riket formades i skärningspunkten mellan stormannavälde och kristnande.