Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Husdjur
Då jag var omkring tolv år gammal, fick jag föl- ja med till vallen och stanna där den tid man hade kre- aturen där. På den tiden hade man både getter och kor vid fä- boden. Dagen efter midsommar brukade "bovallspojkarna" komma upp till fäboden. De hade då "spel och musik" med sig. Den vanliga midsommaren kallade man "stormidsom- mar". Men fjorton dagar därefter kom "lissmidsommar". Då kom de allmänt till vallen. Och då blev det musik och dans.
Naturföremål
Det finns en gammal offerkälla i Väse. Den kallas för Nygårds- källan. Den ligger väster ut från Nygård. På sommaren gick folk till den källan för att dricka av vattnet och få häl- sa. Och söndagen efter midsommar kom en hop folk från alla socknar till källan. Där roade de sig med att leka och dansa. För att de skulle få nytta från källan, så kastade de pengar i henne. Så tog de vatten med sig hem.
Naturföremål
Mellan Kungslena och Dala låg det en midsom- markälla. Det talade mina föräldrar om. Om mid- sommaren gick ungdomen till den källan. Det var för att dricka hälsa. Så menade de att de skulle få se sin tillkommande. Platsen kallades Ross- källera. När de var ute den natten så plockade de blommor och tog med sig hem. De blommorna kal- lades midsommarkvast. Det skulle gå att bota sjuk- domar med de blommorna. Så hade de det i mina föräldrars tid.
Tiden från Lucia till Knut
Under juldagarna brukade man gå omkring i gårdarna och sjunga. Man ställde sig utanför fönstret, och var och en, som gick om- kring, hade ett ljus i handen. Man sjöng: Finns det folk i detta hus, går han upp och tänder ljus, allt för den ljusa stjärnan. Så knackade man på och begärde fägnad och pengar. -.- Redan vid midsommar gjorde man julosten. Den skulle vara av ny- silad mjölk. På julaftonkvällen togs den fram, och då var den så stark som "brännvin."
Juldagen
Om juldagen på morgonen gick vi upp kl. 3. Då skulle en till ”kraka” i ladugården. De skulle ha salt, mjöl å löv som en hade haft under bordet om midsommar. Se’n var det att rusta sig iordning till kyrkan. Om juldagsmorgon fick tjänstefolket åka till kyrkan. På hemvägen tävlade de åkande om vem som skulle komma först hem från kyrkan. De kappåkte. Åhåj va dä geck!
Midsommar
På midsommar hade flickorna någon slags trolldom för sig för att få se sin tillkommande. Jag minns inte riktigt allt hur de bar sig åt, men jag vet att de skulle samla olika slags blomster, och dem skulle de ta med sig och gå nakna på något sätt till en korsväg, och där skulle de få se, vem de skulle få. De kunde få se honom också, om de gick till en korsväg tre torsdagsnätter efter varandra, men jag har glömt hur de för övrigt skulle bära sig åt.
Midsommar.
De har alltid haft majstång vid midsommar på Äske- kärr. Gårdens folk skulle ha kaffe och brännvin. Även inbjöds alla torpare. Det var nog så högtidligt med dans och drag- spelsmusik. Majstången så som ett kors. Den var virad med björklöv och vilda blommor, såsom prästkragar och blå- klint. Ytterst på tvätslån satt det kransar, och i toppen satt en gul kula. Den skulle vara som en prydnad. Majstången på Äskekärr: en gul kula kransar
Naturföremål
Folk från dessa trakter var till Sigfrids källa i Hu- saby och drack vatten för att de skulle bli friska. Jag var dit en midsommar. Det var mycket folk där då. De drack vatten och tog vatten med sig för att de skulle ha att dricka hemma. Vattnet skulle vara heligt. Sigfrid hade döpts i den källan. Gammalt folk lade pengar i källan. De skulle lägga offer, för att de skulle bevaras från sjukdom. Nu på många år har inte folk farit dit för sådant.
Husdjuren
Det lövet som en tog om midsommar och kläd- de stugan med och de blommorna, som en tog in, skulle ges åt kreaturen när det var torrt. De skul- le hålla sig friska ,och så skulle det bli mycken mjölk. Svärmor min sade att korna inte skulle ha det lövet förrän de sattes in på hösten, så skul- le en noppa gräs tidigt på morgonen midsommarda- gen, medan daggen satt i, och ge korna inne i båset, det skulle vara så väldigt bra för kreaturen.
Vårseder.
1. Vid kyndelmäss skulle man alltid tvätta. Det var en särskild såpa i vattnet, för vid den tiden hade jungfru Maria tvättat sina blöjor. 2. Petter Katt hade kastat en sten i vattnet. Då trodde man, att det skulle vara slut på vintern. Sedan skulle solen skina. 3. Man skulle alltid gå och dansa på påskafton. Först eldades påskeld, och sedan började dansen. 4. Om midsommar hade man majstång på en del ställen, men det var inte allmänt.
Midsommar
Om midsommar hade de majstång i min ungdomstid. Det var då också galet. Det var precis som en avgud. Han skulle göras med kronor och armar. Det var en stor stång, precis som en flaggstång. Vi band med snören och löv, och så gjorde vi kronor av papper. Vi hade en krona i var arm och en i toppen. Och så klädde vi hela stången med pioner och blommor. Ungdomen ifrån hela orten samlades och dansade omkring den hela mid- sommarafton och midsommardagen.
Midsommar
På Fristad hittade de på upptåg vid midsommar förr. En gång agerade några karlar björn. De gick framåtböjda och hade en madrass på ryggen. Över denna hängde en grå filt. En knekt var björnfö- rare. Han var sotad svart i ansiktet, så han inte skulle kännas igen. Denne förde björnen fram till kasärnen för att visa honom för officerarna. Knekten var en kvick karl. Han bröt på utländskt tungomål och förklarade, att han kom direkt från Italien.
Vårhalvåret.
Från Petter Katt skulle isen inte vara säker, men det är bara prat. Får Petter Katt "kastat sten i älva", är det farligt att våga sig ut på isen. Det kan en allt säga än, men ber. hade kört på isen långt efter Petter Katt. Om midsommar hade de förr i tiden alltid majstång. Det var dock inte på alla bondgårdar, det förekom. På Österslätt hade man haft majstång en gång, sedan ber. kom dit.