Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tomas
När "Tömesmöss" var inne, så skulle spinnrocken bäras ut. Mellan "Tömmesmöss" och jul gick det inte an att spinna eller ta sig före något arbete som gick runt. Det blev inte så mycket arbete på de dagarna mellan "Tömmesmöss" och jul. Vedhuggning förekom. Det skulle vara gott om ved. Bäst om den räckte över hela julen.
Trettondagen och tjugondagen
Benämning på den vecka i vilken trettondagen inföll /trättnevecka/. Trettondagen /trättneda-jul, trätt- nedan/. Dagen före trettondagen /trättneaftan/; natten före trettondagen /trättnenatta/; trettondagens morgon /trättnemôran/; trettondagens kväll /trättnekväl/; dagen efter trettondagen /anda trätt/; tredjedagen /trejda trätt/. Somliga tyckte, att det var slut på julen med trettondagen. Vi hade ett gammalt ordspråk, att på "anda trätt ä jula slätt." Men det blev inte slut på julen förrän tju- gondag jul. Men med trettondagen var den stör- sta julhogtiden slut. Det hände, att trettondagsafton kallades för den / första "julkväl" på året. Det var såpass stor helg meden julen att en kunde kalla den så. På trettondagen om middagen hade en kål. Det var lika på juldagen, nyårsdagen och trettondagen. Om "trättnekväl" skulle en äta risgrynsgröt eller annan vit gröt. Trettondagen om kvällen var stor helgdagskväll, men det kunde hända att ungdomen i byarna hade en bal den kvällen /trättnebal/. Om trettondagen for så många som möjligt till kyr- kan. Det hörde jag att di tala om "trättneotta"/. Trettondagen firade en som de andra stora dagar- na medan jul. Det var åtminstone inte passan- de att lämna hemmet förrän framemot kväl- len den dagen. På andagen och trättnedags- kvällen gick de med "ljusa stjärna," men det minns inte jag något av. Den seden var allt slut före min tid. Om det var tö på trettondagen, så skulle en få tretton "lener" /töväder/. Blev det snöyra på / trettondagsafton eller trettondagen, så blev det tret- ton snöyror innan den riktiga våren kom. Men det var bra för skörden, om det dröp av taken på tret- tondagen. Tjugondag jul. Den 13 januari firades "tjugnedag jul". Denna dag benämn- des för "tjugneda-jul"/ el. /"tjugneda'n". Tjugnehelga" = tiden omkr tjugondagen. Om "tjugnekväl" hade en gröt te mat /tjugne- gröt/. Den sista av julmaten åts upp på tjugondagen. På kvällen till tjugondagen /tjugnekväl/ hade ung- domen bal /tjugnebal/. Den tiggde de ihop till medan julen. Så tala mor och far om. Di gick "julbockar" och så gick di med "ljusa stjärna" och då passa di på att tigga ihop till balen. Det var en "pajas" med, och han tiggde av alla slag. Tjugondagen var julhelgens sista dag. "Tjugneda' Knut soper vi jula ut." / Julgranen kastades ut den dagen. Han fick inte stå en dag längre. Och allt, som en hade haft framme särskilt för julen, togs bort och sattes undan. Om det var snöyra på "tjugneaftan" el. "tjugne- dan," så fick en 20 snöyror under vintern. Om det var tö /len/, så fick man en mild eftervin- ter och tidig vår. Strax efter tjugondagen så tog en itu med alla van- liga arbeten, som legat nere sedan före jul. Då fick en ta te "vadaskaka" igen. Med vardags- kakan menades havrebrödet /flarnkaka/.
Julbordet.
Väggen emellan fönstren, som vetter mot gården, kallas mittposten. På mittposten brukade hänga en stor spegel och på golvvet, framför mittposten, stod bordet. Det skulle vara en fyrkantig, hemmagjord ost, med rosor på sidorna, ett smörfat med ett par kilo fint krusat smör, två stora kakor bröd, ställda på kant, mot mittposten, samt en flaska brännvin. Detta skulle stå på bordet hela julen och fick icke röras förrn julen var slut. Kom där någon besökande, under julen, skulle denne bjudas på brännvin och en skiva bart bröd. Till jul skulle var och en av familjen, ha sin vetekaka.
Vårarbetet
När de bakade om jul, skulle de gömma julbröd, som de skulle ha, när de sådde. Det åt de då till sina vanliga mål.
Tomtar på loftet
Än en gång vi åter har julen här ock lika kär som förr
Fritiof kommer till Kung Ring
Kung Ring han satt i högbänk om julen och drack mjöd
Svartkonst
Från och med oktober månad och fram till jul skulle man kasta ut den sis- ta eldbranden om kvällen och säga: ”Gud bevare oss i natt.” Samtidigt med att man uttalade dessa ord skulle man spotta tre gånger. Efter jul slu- tade man med detta, ty därefter skul- le inte trollen kunna göra en något ont. – En eldbrand kastades ut var- je kväll.
Julens mellandagar
Ingen besökande fick gå ut ur stugan utan fägnad under julen. Den som gick ut utan trak- tering tog julen med sig. Det var så noga med det så. Om de var aldrig så snåla i stu- gorna, men då släppte de inte ut någon förr- än han blivit fägnad. Det behövdes ju inte mer än en sup - bara det var något. Det var lika i var stuga. På samma sätt var det på nyårs- dagen. Alla, som kom, skulle fägnas.
Väderleksmärken
Om det är blidt och gott väder om julen och om ås- kan går vid jultiden, så blir det en lång och kall vin- ter. Våren kommer sent. Om det är nymåne på jul, så blir det ett gott år. Om det blåser klalt på jul- morgonen så skall det bli mycket död bland både människor och djur. Men "urslavär" på julen betyder ett gott år.
Vårhalvåret.
Kristi himmelfärdsdag skulle de ut innan solen gick upp och tvätta sej i nordrinnande vatten. Ungdomen gick till Töllebäck i Istorp; den rann rakt nolåt. "Vallfenedag, då får jag lägga mej vid ljusandag och sova till Mickelsmässe", sa de. De bakade till jul och skulle ha något av det brödet till Kyndelsmässe, det var Lilla jul.
Tomas.
Tre dagar före jul /tommesmess/ skulle all rengörning vara undanstökad. Julhalmen togs in och lades över golvet. Alla kopparkärl var sku- rade och spisen limmad. Denna morgon hörde till de morgnar som en var särskilt tidigt uppe. Den som skulle bli brudgum under julen for omkring i granngårdarna och tog upp spannmål.
Jättar och troll
I Store klitt bodde det troll, och de umgicks med folket i Hakestad och lånade ut kittlar till dem, då de skulle brygga till jul, men då skulle de alltid ha något i stället, kakor eller blodkorv av julslaktet eller så. Emellertid så åt drängen upp korven en jul, när han skulle lämna tillbaka kitteln, och så gjorde han något annat i stället, och sedan fick de aldrig låna något mera.
Nyår
När de såg nyårsnyet, skulle de inte vara tomhän- ta, utan ha något i händerna, för då skulle de få gott om det. De som kom på besök kallades nyårsgå- vor. Husfadern skulle ha den första, sen matmodern, och sen i ålder allt efter som de var gamla till. Om det kom någon mellan jul och nyår, fick den inte gå utan att ha fått något, om inte mer så lite dricka, eljest bar han ut julen. Det var så skamligt.