Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Alma Boman
B348B2: Diverse om barndom och ursprung. Raka hö. Skärshults läge. Lin och väv. Linberedning. Ull och får. Spinna och karda. Linne. Ullgarn. Sticka och binda. Brödbak. Kärna smör. Ysta. En utflykt. Smör- och ostförsäljning. Pölsa och slakt. Bryggning. Slåtter. Handskära. Virka täcke. B349A: Ryamatta till kyrkan. Diverse. Gå till kyrkan. Torv. Diverse. Ärjekrok. Diverse. Ta upp säd. Marknad. Till kvarns. Diverse. Den första bilen/tåget/cykeln. Jul på Berg. Ortnamn. Barnen. Diverse. Tandläkeri. Kloka gubbar. Diverse. Lindebarn. Skolgång. Diverse. En blind visförsäljare. Slåtter.
Troll.
På Torsberg el. Askerudsberg bodde "bergtrollen". Det gick en sägen i min barndom att trollen i Torsberg blev ihjälslagna av åskan. De människor som bodde där i trakten hade ont av dem på det viset, att de kom å ville ha allt möjligt. När det blev kväll, så kom de å ville låna. Men värst var det till julen, för de var så galna efter drickan som brygdes i stugorna. Somliga lånade å somliga stal. Men efter den dagen som åskan ränsade berget, så har det inte hörts något mer till.
Annandag jul (Staffansritt)
Om ann'da jul skulle ve allti ut å ri staffan. De for ikreng i hele bögda å hälsa på. Hästane skulle allti vattnas i no'lrinnande vatten. Där de hälsa på skulle sjunga. Ja ha glömt sången de sjöng men den börja så: I da' i da' ä anda jul å tackom vi så gärna Ja ve ska ri å ve ska må å ve ska föra ljusets stjärna.
Skörden
Om de finner många tvillingax i säden, så skall det bli ett hårt år året därpå. Det brukar växa en liten svamp i säden. Vi kallade svampar- na för brödkorgar. Om skålen i den svampen är fylld, så blir nästa år ett gott skördeår. Den sista neken som bands skulle vara större än de andra, så skulle den bindas med två band med en knut på vardera sidan om neken. Neken kallades för 'löktenek' å gömdes till julen att sätta upp åt fåg- larna.
Troll
Jag vet inte, vilken bonde det var, som körde förbi Boberg en kväll före jul och hörde, att nån sa: "Be nabon gå hem, för det var henna barn, som i elden föll." När han kom hem, talte han om det för hustrun, och då kom en trollpac- ka fram under sängen och sa: "Vaj, vaj, det är mitt barn, som i elden föll," och så skyndade hon i väg. Hustrun hade inte kunna begripa, vart hennes väst tagit vä- gen, men den fann hon under sängen. Den hade troll- packan glömt.
Jul
Pojkarna klädde ut sig till stjärngossar och gick omkring i husen och sjöng. De började jul- natten och höll sedan på varje natt hela julen. De drago en vit skjorta utanpå kläderna och målade sig i ansiktet samt utstyrde sig så gott de kunde. När de varit inne och sjungit och stodo färdiga att gå ut sjöngo de; så många fjära på en höna och hår på en katt, så säga alla redliga gossar gonatt, hade de icke fått något tillade de när de voro i dörren på väg ut; ert rackarepack.
Jul
Mina föräldrar bar in råghalm och strödde på golvet julafton. Barnen hade så roligt i halmen. Men jag hörde inte sägas att de låg i den. När själva julens helgdagar var tillända så bar man ut hal- men till lagården och gav den åt kreaturen, för om de åt av den halmen, skulle de hålla sig vid gott hull under vintern. Och fann man några korn in- ne på stuggolvet, skulle man få många kalvar och lamm. Kornen uppsamlades och förvarade i en ask. Jag vill minnas att de stöttes sönder och gav åt kreaturen.
Annandag jul
Annandag jul på morgonen så kom det spelmän å spe- lade utanför fönstret. Så sjöng de någon julvisa till. Dessa spelmän blevo inbjudna på traktering. De fick smörgås å brännvin. Jag minns från min barndom, att en gammal gumma kom å sjöng utanför år dörr en andags- morgon. Hon sjöng en julvisa om tre konungar från Österland. Jag har emellertid alldeles glömt den. Emel- lertid var det inte bara ungdom som var ute den morgo- nen utan jämnväl äldre.
Lusse
Lusse har aldrig firats här på något sätt i äldre tider. Men man skulle akta sig för att mala lussenatt. Det var ju alltid mycken mäld då dagarna före jul, så det var nog många mjölnare, som hade god lust att låta kvarnen gå. Men det gick alltid galet. Först uppenbarade sig en stor sugga. Och stämde en inte då kvarnen genast, så kunde en vara säker på, att någonting gick sönder, så att mal- ningen blev omöjlig mer den natten. Julagrisen skulle helst slaktas vid Lusse. Det är gammal sed.
Julafton
Julbrödet skulle läggas opp på jul- bordet på julafton, o så skulle det ligga där ända till tjugondagen. Och en del annan mat stod också kvar på bordet, en del av "sugelmaten". Kom en främmande in, skulle han bjudas. Under juldagarna, särskilt på juldagen, skulle de inte gå i lagårn med några röda kläder på. Men jag har glömt bort varför. Och så skulle djuren ha lite bättre mat på julafton o juldagen för att också veta att det var jul. Kyndelsmässan är "lilla jula."
Vaggvisor och barnvisor
Ro, ro, te fiskeskär, många fiskar får vi där, braxarna stora, laxarna goda, hugg dem i stycken å stoppa´m i säcken å göm dem te jul å te påska ! Mormor sjöng: Skatan satt på taket, tala vid sina systrar; "Var ska vi te vintern bo vi fryser om våra fötter ?" - " Jo, vi ska resa te Dannemark å köpa skor för en halver mark, / och tre tunnor pepparkorn, och något te lelle bror. "
Tröskning.
I min barndom var det flera karlar, i synnerhet knektar, i Istorp, som gick till Halland och tröskade med prägel. De var borte från det de skördat in till jul. De fick var 10:de skäppa. De sålde spannmålen där de arbetade och hade peng- arna med sej hem. En stor del var sparsamma och hade in- te supit upp sina förtjänster. Jag har tjänat dräng här i Halland sen jag var 16 år. Jag fick 50 öre om dagen och maten, då jag gick hos bönderna, men inga kläder eller skor. -
Himlakroppar
Vintergatan. Här var en gammal gubbe från Finland, som de kallade Ko-Petter- Han sa precis vad väder det skulle bli, och det slog så säkert in. Han var på mitt hem en många gånger. En gång sa´ han: "Här blir sju vintrar före jul," och det slog in. Det hade han sett på Vintergatan. Och vid Lyfta bro bodde en gubbe som hette August. Han förstod sej på Trerocken och Fjälavagnen är fyra stjärnor. Ljusstjärnan är sju stjärnor i en klomp. (Känner ej till benämningen Karlavagnen.)