KORPSKRIFTEN

...
Meny
Institutet för språk och folkminnen (Isof) Över 50 000 autentiska uppteckningar från svensk allmoge

Folktro & Sägner

Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.

Läs hela sägnen Isof Arkivpost
Filter Jul & Vinterseder
Landskap
Visar 12 av 2132 uppteckningar ur Isofs arkiv Källa: Folke – Isof (CC-BY)

Påsk

Namnen på påskveckan är - svarta måndag, vita tisdag, dymle onsdag, skärtorsdag, långfredag och påskafton. De fick inte steka någonting långfredag. Det första på morgo- nen långfredag skulle de äta bröd och dricka, som de hade gömt från jul. Sen fick de väl äta vad som helst. Långfredags morgon skulle alla upp bittida. Den som låg länge skulle ha stryk. Det skulle föreställa Frälsarens lidande. Det var påskafton påskakäringen var ute. Och dem var de ju rädda för. Så det var den farligaste kvällen.

Trettondedagen och Knut

På trettondedagsafton gick de med stjärnan här förr. Vi hade varit borta en sådan o kom hem sent, o då hade de kommit till oss. Det var då en, som var klädd som bock, han hade en päls över sig o horn, o detta ryckte jag av honom. De andra var klädda som vanligt. De sjöng julvisan "Guds son är född i Betlehem" då som på annandag jul. En "Judas" var med en gång, som jag såg, han hade en flaska på bröstet, där han hällde de överflödiga suparna, de fick så många sådana på de olika ställena.

Gamla märkesdagar.

Om det regnar på sjusovare (27 juli), blir det regn i sju veckor. Om det regnar på Gallus (16 okt) kan man så på både klippor och hallar nästa år. Om Anders braskar, så slaskar julen. Så många solskensdagar det är i advent, så många yrdagar blir det i februari. Så mycket rim det är före jul, så mycket regn blir det före midsommar nästa år. Jula sommar är påska vinter. När det gamla, och nya året inte frysa ihop, blir det ingen vinter.

Sådd. Vårarbete

På våren brukade de vänta att få se 'såärlan' (en liten gul fågel) innan de på allvar började så. Linet skulle sås den 17 maj och ärterna den 8 maj. Ärterna skulle sås medan det var kallat, ty då blev de löskokta. Man fick inte så efter Urbanus (25 maj). Det blev ingen kärna i den säd, som såddes efter den dagen. Vid såddens början kom man fram med en 'julstomp' och 'julkakan' som vi skulle äta av. Det brödet hade gömts från julen.

Annandag jul

401. Intet att anteckna. 402. do do. 403, 404 likaså. 405. Annandag jul kom utklädda och "sjöng för dörr". Det var sådana som hade varit ute och "skôta ut gösch- la" i stall och ladugård. När de hade gjort det gick de fram till stugan och sjöng. Då blev de insläppta och trakterade på brännvin och smörgås. Om de inte fick något, så gick de tillbaka och hade in gödseln i stall och ladugård, och då blev det mycket mer än det var förut. Eller också sjöng de något "utäckt". Somliga kom och inte var utklädda. Staffansvisan sjöngs.

Vattenväsen

I Blidsberg fanns gott om kvarnar förr. En bland dessa var Dalakvarn. Före jul hade man ganska bråttom i kvarnarna och måste mala till långt in på nätterna. Men lucianatten måste man sluta före klockan 12, ty man var rädd för Strömkarlen. En lucianatt, då mjölnaren strax före 12 skulle stanna kvarnen, satt en varelse med ögon som smöraskar på vattenhjulet och ropade: "Det är lussenatt i natt, Lasse lelle!"

Vårlevern

Far höll mycket noga på att vårlevern skulle vara bakad till Lusse. Den sista nekern på åkern fick släppa till kärnan, ty hafren från denna neken maldes sär- skilt. Leven bakades som Lusse-katten, med ett kors. Från Lusse till jul gömdes leven väl, men då lades den på julbordet. När Knut var över, tog far vara på denna leven och gömde den till våren, då den togs fram och delades, samt gavs åt de förspända dragarna för harven, så blev det god äring.

Annandag jul

Annandag jul, då var de omöjliga. Då gick de ur hus i hus hele dan och skulle ha ost och bröd och en redig sup. De skulle smaka på brygget, sa de alltid, när de kom. Och sen gick gubben på stället med dem. Och så gick de från ställe till ställe, och framemot kvällen, så var det ett följe så stort, så stort. De skulle väl ta skadan igen för de hade fått sitta hemma hela juledan. Den som kom då, han fick fiskevatten efter sej, sa de.

Lucia.

Om lusse var här folk som sväva i luften och änna lik- som var ihåll med att slåss. De kallade det Lusseförssläckta. Det var onda andar, ingenting annat. Handlarn i Limmanäs hade en däga och en gosse, som hade varit i Göteborg och hämtat hem va- ror till jul. De kom körande på vägen uppepå bräckan, men vid grusgropen vid Lii var det som folk hade gormat och slagits. De tordes inte fortsätta den vägen utan körde omkring härat (Toms by) och upp till Limmanäs.

Vårhalvåret.

1 maj. Man gömde en kaka från jul som skulle ligga till 1 maj; då doppade man det i mjölk eller kaffe och åt det. Då fick man också ägg och pannekaka - de skulle äta märg i bena. Sådag för linet har jag glömt. Ej tal om Urbanus. "Tolfte vega" började den 12 april. Havre sådde de i 12:te veckan. Kornet såddes sist - det var i 6:te veckan. De räknade inte de sis- ta fem veckorna. De var en som sådde när det ingen vecka var, men han fick korn ändå.

Husdjur

Om inte svinen blev öra eller att inte korna vil- le bli tidiga, så brände en havre och gav dem. Så hade en ett annat medel som var bra. När en ba- ka till jul, så skrapa en ihop all deg, som fast- nat i baktråget el på bakbordet och rulla ihop till en bulla. Den skulle en ge korna av, om de inte ville ta tjur. - "Jolnötter" fanns under ene- buskar. Det var som stora nötter och bruna till färgen med ett svart mjöl i. Sådana gav en svi- nen, om de inte ville bli öra.

Annandag jul

Annandag jul for drängarna ut och vatt- nade hästarna. De var ute i ottan på morgo- nen. Di skulle ha kraft åt hästarna. Var bäst att komma först och vattna. Pojkarna gick och smög sig in i lagårdarna. Då tog di och kasta ut dynga och sopa så väl. Det var mycken dynga, för en kastade inte ut gödseln om juldagen. Pojkarna skulle vara tjänsteaktiga mot pigorna. Mins inte stjärngossar. Men det har varit sed här. Mina föräldrar var med. Så var det sed att julbocken började denna dag.

« Föregående Sida 60 av 178 Nästa »

Visa hos Isof Folke
MIMER // Kunskapsassistent KLAR