Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsk. Festeldar
Påskveckans dagar benämndes: svarte månd., vite tisd. dömle onsd. skär torsd. lång fred. påske lörd. Om påsk och Valborg tändes eldar ute.
Påskseder
Om påsk skulle det ritas tjärkors på alla dörrar och gluggar för att inte påskkäringarna skulle komma in och klippa fåren. Påskkäringarna var man rädd för de hade alltid något ont för sig. Ibland såg man dem också i luften.
Påsk
Vid påsk hände det, att de ställde opp redskap o allt möjligt på taken. Det var särskilt på lagårdstaket, som de ställde opp, det skulle vara för att skydda djuren då för påskkäringar. Detta tala pappa o farmor om.
Dymmelveckans dagar. Påsk
Påskevecka kallades förr Dymmelvecka. Dagarna i den kallades Svarte måndag, Vite tisdag, Aske onsdag Skärtorsdag, Långfredag, Påske lörda. Fast först kom förstås Palmsöndag.
Häxor och trollkarlar
Kohorn och oxhorn fylldes med smörja, vagnssmörja var det väl, och sattes opp över lagårdsdörren vid påsk, då skulle ej påskkäringar- na ha någon makt över djuren. Det var en här, som sköt ner en påskkäring, och då var det bara ett trasabylte, som red på en kvast.
Festeldar
Om påsk tändes eldar ute på bergen. Dessa eldar kallades påskevaka. Vid dem skjöt man efter påskakäringarna, som red genom luften på en kvast. Man brukade också tända Kristihimmelsfärds-vaka.
Väderleksmärken
Om Anders braskar, så slaskar jul - om det var frost på Andersdagen skulle det bli milt till jul. Om stubben bär hatt Andersmässenatt, då skulle vintern vara till vårfrudagen. Julasummer och påskavinter - om det var gott väder till jul skulle det bli kallt till påsk.
Påsk
Om påsk skulle de inte elda i spiseln, sen solen gått ned. Min mor hade alltid så bråttom påskafton för att hinna allt färdigt. Annars trillade påskkärringarna ned i grytan. Långfredag drack de inte mjölk. De skulle få bölder, om de gjorde det.
Påsk
Dagarna i påskveckan kallades: "fri måndar, fete tisdar, dymmelonsdar, skärtorsdar, långfredar, påskafton." Dagarna före påsk gick det ej an att skura, baka eller tvätta, utan då skulle det vara torrt i huset. Om de gick o slaska ut vatten då, skulle det bli så mycket ohyra sedan, som skulle äta opp dem under sommaren. Detta var under dymmelvackan, den går in onsdag före påsk, och på den / dagen klockan tolv skulle allt vara färdigt. Sedan på påskaftons middag var det slut på det här förbudet, sen kunde man göra vad som helst igen. Detta talade mor om. Alla eggjärn skulle läggas undan i dimmeln, de skulle ta med yxan in på onsdag middag o lägga den under sängen eller soffan, det skulle bli ett skyddsmedel då också.
Trollpackor
Vid påsken trodde de att en del kvinnor kunde fara till Blåkulla. Då åkte de på en kvast och så hade de ett smörjehorn som de smorde sig med smörjan som var i. Så satte de sig på kvasten och gick till spisen och skrek. ”Här upp och i Blåkulla ner.” Det var en pojk som hade fått tag i mor sins smörjehorn och skulle göra som hon. Men han tog fel och skrek: ”Här upp och här ner,” så han fick fara upp och ner genom skorsten hela natten. Först på morgonen kunde han komma ifrån det, när mor hans kom och hjälpte honom. Om de hade silverkulor kunde de skjuta på trollpackorna med framgång. Det var en dräng som hade en matmor som var troll- packa om påsken och han sköt henne så att hon blev halt i all framtid.
Festeldar
Förr i världen hade de eldar om påsk och jag tror även på Valborgsmässoafton. De gjorde en stor hög av enris, och vad de kunde få tag på. Allra bäst var det, om de kunde få tag på en tjär- tunna och sätta upp på en stång.
(Blåkullafärd.) Luftfärder.
Om påsk höll de gamle en stor fest i Blåkulla. Då skulle man fara dit och hälsa på och vara med om festen. Den som begav sig till Blåkulla fick vara försedd med "sopa" och "raka" och "smörje- horn," ett horn som smordes runt kanten med talg.
Påsk
Mor la' ut eggjärn vid påsk under lagårdsdörren på utsidan, en bordskniv eller så, då skulle ej påskakäringarna kunna gå över denna. Man skulle ej äta mjölkmat eller dricka någon mjölk på långfre- dagen, den skulle värka ut i bölder sedan. Dagarna i dymmelveckan hette: "Frimånda, fete tisda, dimmelonsda, skärtorsda, långfreda, stackete lörda."