Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Mara
Jag har varken sett eller hört mara. Men jag vet det för att far hade en "markost" i stal- let för att inte mara skulle röra hästen.
Avundsjuk person plågar människor och djur som mara i olika skepnader.
På ett ställe plågades kon av maran. En natt sedan låg bonden och vallade på henne, och då visade sig en sådan där gammaltidens trägrep med järnskållror (skållor) på tinnarna. Bonden dammade då till grepen, så att den ena tinnen brast, och i detsamma blev också grannasvärdinnan enbent. Detta hände sig för långa tider sedan på Röulstrands eller Rosenbäcks i Nybygge.
Avundsjuk person plågar människor och djur som mara i olika skepnader.
Från ladugården lyftes ut grepar och andra lösa saker till påsknatten. En person lade sig därefter att valla. Då kom trollet i form av en grep och ställde sig i knuten. Den som var på vakt, hade en yxa, varmed han högg av grepen. Samtidigt som grepen höggs av, bröt den, som hade avundsjuka till ladugården, av sig benet och blev sålunda uppdagad.
Avundsjuk person plågar människor och djur som mara i olika skepnader.
På ett ställe, då värdinnan kom till fähuset, så var där en trollkäring. Hon skyndade in efter gubben. Då de båda kommo i fähuset, så var hon borta. Intet annat än en grep stod vid väggen. Gubben klippte då till med yxan ena grenen av grepen. Då förvandlade den sig gena vägen till en människa, som hade ena lårbenet av, och så fingo de strax bära in henne i stugan.
Avundsjuk person plågar människor och djur som mara i olika skepnader.
En gång hade en ko maran, och man hade flere gånger slagit med yxan och högaffeln framför henne för att få maran att fara, men det hjälpte inte. Så en gång lade sig drängen på lur och såg då, hur maran kom in och såg ut alldeles som en grep. Då steg drängen fram och slog till grepen, så att en av tinnarna brast. Andra dagen såg han sedan, hur granngårdsvärdinnan gick och haltade. På ett ställe låg drängen i stallet och väntade, att maran skulle komma och plåga hästen, och så kom liksom en trägrep på den. Nå, drängen högg yxan i den, och följande morgon låg granngårdsbonden med ett stort hål i låret i sängen.
Avundsjuk person plågar människor och djur som mara i olika skepnader.
Maran red en ko och hade skepnaden av en potatisgrep. Värdinnan, som var på lur i fähuset för att se vem maran var, slog till grepen på kons rygg med ett järn, så att ena skalmen brast. Följande dag befanns granngårdens värdinna vara halt.
Avundsjuk person plågar människor och djur som mara i olika skepnader.
På ett ställe hade kon maran. Så gingo de dit om natten och väntade, tills den skulle komma. Och den kom och började plåga kon. När de gåvo sig tillkänna, att där var folk, blev den till en trägrep och flyttade sig i ett tomt bås. Så slogo de ena tinnen av grepen, och andra dagen låg värdinnan i sängen och hade benet av.
Avundsjuk person plågar människor och djur som mara i olika skepnader.
På Kirjala visade sig maran i fähuset i form av en trägrep. En var och vallade i fähuset, och när han såg grepen, slog han till den, så att en tinne brast, och då fick gamla mor (sytningsgumman) lårbenet avslaget.
Avundsjuk person plågar människor och djur som mara i olika skepnader.
En värdinna träffade en morgon på maran i sitt fähus, och den såg alldeles ut som en grep. Hon slog till grepen med en käpp, så att en tinne brast. Samtidigt bröt en värdinna i granngården benet av sig.
Avundsjuk person plågar människor och djur som mara i olika skepnader.
I en gård red maran korna. Husbonden lade sig på lur i fähuset en kväll. Inemot midnatt kom en gödselgrep spatserande in i fähuset. Husbonden kastade sin yxa mot grepen, så att en av dess klor bröts av. Följande dag låg granngårdens värdinna med avbrutet ben i sängen.
Avundsjuk person plågar människor och djur som mara i olika skepnader.
Det var på ett ställe, där maran red hästarna, så dessa voro sjövåta varje dag. En afton så bär husbonden allting ur stallet. När han om natten hörde hästarna börja dundra, gick han dit. Då han kom till stallet, stod en trägaffel i ena vrån. Bonden tog gaffeln och slog av ena grenen, och om morgonen hade en gammal käring brutit av sig lårbenet under samma natt.
Avundsjuk person plågar människor och djur som mara i olika skepnader.
Följande händelse berättas ha tilldragit sig i en gård i Övermark, Valsberget, för omkring fyratio år sedan. Gårdsvärdinnan hade råkat i tvist med en för sina trollknep känd gumma. Till hämnd förhäxade den sistnämnda en av värdinnans kor, så att denna på en hel vecka ej gav någon mjölk. Drängen i gården beslöt då en afton att ställa sig på vakt i fähuset för att se, om trollgumman själv i hemlighet kom för att mjölka kon. Vid midnattstid öppnades fähusdörren, och drängen hörde ett svagt buller, som om någon inträtt. Han tände upp eld och varseblev då en trägrep stå upprest mot väggen invid fähusdörren. Denna grep hade drängen aldrig förut sett i gården. Han tog densamma och slog den så kraftigt i golvet, att en av greptänderna brast, varefter han återvände till stugan. Följande morgon, när folket i byn kom i rörelse, fick gårdens inbyggare höra, att trollgumman, som förhäxat kon, låg med avbrutet lårben i sin stuga.
Avundsjuk person plågar människor och djur som mara i olika skepnader.
Eri bonde i Kertell såg på sin häst ett halmstrå med två ax sitta likasom ridande. Han slog efter det, tog ena axet in och kastade ned halmstrået. Andra morgonen kom en gammal kvinna haltande förbi och klagade, att hennes ben blivit brutet.