Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Häxor och trollkarlar
Lövjerska hörde jag inte talas om. Finnarna var fulla med trolldom. Det gick inte an att vara säker för dem. Men bara en inte var rädd, så gick det bra. Såg de att en var rädd, så fick de makt med en och kunde trolla allt ont på en. I min tid gick det inte så många sådana. Men de kunde skicka trolldom i luften. Det var det vär- sta. Om en slog till en finne för näsan, så att blodet kom, så kunde han inte trolla den gång- en. Det var häxor, som for fram i virvelvin- den. De kunde ställa till allt ont. Elaka käringar hade mjölkhare. Hon tog både smör och mjölk där hon kom åt.
Växter
Kumming brukade vi plocka o ha i bröd. Det var litet trolldom med mjöldrygan. Om en tog mjöldryga och gömde så kunde de alldeles försvin- na. Det fanns inte ett damkorn efter dem. De var giftiga. Somliga plockade mjöldryga och sål- de till apoteket. Om kreaturen fick kolik, så var det bra att ge dem mjöldryga. De stöttes sönder, så stt det blev som mjöl.
Heden hustru.
Heden hustru. 1. Ännu ej kyrkotagen kvinna kallades "he'a hustru". Hon var ock- så mottaglig för trolldom, kunde t. ex. lätt råka ut för att bli berg- tagen, om hon inte aktade sig. 2. "He'a hustru" skulle helst inte gå ut under "hälen" (bar) himmel. 3. Var hon alldeles tvungen att gå ut, skulle hon stål på sig och ett psalmboksblad i barmen.
Skydd mot förgörning
Farfar var mycket vidskeplig. Han kunde läsa bort sjukdomar och han visste bot mot trolldom. Jag minns att han lärde oss, när jag och bröderna mina var småpojkar, att vi inte skulle låta någon främmande människa ta i eller berömma något som vi hade. Särskilt minns jag att han sa', att om vi var ute och körde och det kom någon främmande och berömde hästen, så skulle vi säga till honom att "han skulle kyssa hästen i röven", så fick han ingen makt över honom.
Lucia
På lussemorron slakta de gärna. Om de slakta nöt då, så skulle de slaktas först, vid tvåtiden på morron och grisar efteråt. Och gärna ville de mala på lussenatten, för då festa de om vid kvarnen. Och då hände det ibland, att en ekorre kunde ställa opp sig i vattenhjulet, och då stanna kvarnen, det var någon trolldom, då fick de hålla opp ett tag.
Bilder, Kloka
De hade för sig att om man ville göra en människa något ont på avstånd, så kunde man göra det genom att göra en bild och åstadkomma något ont på den. Det var på ett ställe uppe i Älvdalen, som de hade fått något emot en som var borta på ett annat håll, och då ritade de ut honom på en vägg och sköt till måls på bilden. Jag tror inte att han dog, men han blev visst sjuk utav det. Sådant var inte trolldom, utan det kunde vem som helst göra.
kreaturens utsläppande om våren
Innan man släppte ut kreaturen första gång- en om våren, så bad man att Gud skulle beva- ra dem för odjuren. Så brukade de säga: "rör inte mer för mig än för annat folk." Och så bad man att de skulle bevara dem från trolldom. Det- ta har mig vetterligt inte skett i min tid. Min mormor berättade det. Och jag vill minnas att hon talade om att man brukade släppa ut korna på "Urbannsdagen."
Midsommar
Jag mins att käringar gick å plockade blommor på mid- sommarkvällen. Gamla nämndemansmora i Skärmnäs bru- kade alltid att gå å plocka blommor mellan Skärmnäs och Grinsbol. Jag såg att hon tog en blomma här å en där. Somliga sade att hon hade dem till trolldom andra att hon hade dem till läkemedel. Maja i Hyn (?) plockade blommor midsommarkvällen som hon hade till "medi- kamenter".
Husdjur
Faster till mor kunde tala om att det fanns mycken troll- dom å skrömt. Det fanns ett par gubbar uppe på skogen, som ströd- de aska på kreaturen skärtorsdagsnatten för att inte myggor- na skulle ansätta dem på sommaren. Allt slags stål hängde de över dörrarna till fähuset för att inte något ont skulle komma in. Hästsko brukade de, av brutna hår (?) och kni- var.
Växter
Renfan är bra för kräken, om de har diarre. Då skall en koka den å ge dem. ”Flöjrönn” tog en å hade till selpinnar och sådant, för det skulle inte bita trolldom på dem. ”Tjurbast” hade en å kokade å gav kreaturen mot sjukdom. Det var barken å bären som var bra. Sådant tog folk in också för magkrämpor. ”Röksôpp” vet jag inte om den var till något medel. Den var farlig för ögonen.
Växter
Renfan är bra för kräken, om de har diarre. Då skall en koka den å ge dem. "Röksopp". "Flôgrönn" tog en å hade till selpinnar och så- dant, för det skulle inte bita trolldom på den. "Tjurbast" hade en å kokade å gav kreaturen mot sjukdom. Det var barken å bären som var bra. Sådant tog folk in också för mag- krämpor. "Röksôpp" vet jag inte om den var till något medel. Den var farlig för ögonen.
Midsommar
På midsommar hade flickorna någon slags trolldom för sig för att få se sin tillkommande. Jag minns inte riktigt allt hur de bar sig åt, men jag vet att de skulle samla olika slags blomster, och dem skulle de ta med sig och gå nakna på något sätt till en korsväg, och där skulle de få se, vem de skulle få. De kunde få se honom också, om de gick till en korsväg tre torsdagsnätter efter varandra, men jag har glömt hur de för övrigt skulle bära sig åt.
Elden
De har brukat kasta ut ett eldkol efter en sådan som de inte trott mer än jämt om trolldom. "Skôjrer" å andra tiggare ville en allt gärna kasta "elmörje" efter. Eldkol släpptes i vattnet innan den nyfödde badades. Eld i vattnet, som bars in efter sol å eld i mjölk som såldes eller gavs bort för att inte "nö ont skulle få överhanna".