KORPSKRIFTEN

...
Meny
Institutet för språk och folkminnen (Isof) Över 50 000 autentiska uppteckningar från svensk allmoge

Folktro & Sägner

Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.

Läs hela sägnen Isof Arkivpost
Filter Troll & Bergtagning
Landskap
Visar 12 av 2413 uppteckningar ur Isofs arkiv Källa: Folke – Isof (CC-BY)

Troll

Vid Nissafors var ett berg, som det fanns ett bergatroll i. Den hon skrek på folk, när de gick förbi, hon ropte namnet på dem. Man svarade: "Jag skiter i dej!" Då teg hon. I Isaberg skall det ock ha funnits troll.

Ola Frisk och Jöns Frisk

Bergström Erik J: Historia på Glötemål, fiske, troll m.m. Bergström Erik J: Forbondefärd m.m. Bergström Erik J: Forbondefärd, harjakt, skogsslåtter, matordning m.m.

Människor, djur, redskap förtrollas.

En tattarkvinna Fia Frisk kunde trolla. Om hon t. ex. kom in, då någon kärnade smör och man ej gav åt henne, blev det ej alls smör. Likaså kunde hon förstöra en brännvinsbrygd, om hon inte fick en sup därav.

Kloka gummor

En gumma här, Brita i Ekholmen, var anlitad för folk o djur. En här borta, Pers-Maja, kunde göra bra, om korna mist mjölken på ett ställe. Disktrasan hade hon mycket att göra med, hon kunde ta bitar av den att trolla med.

Troll

Min mormor hade så mycket att berätta. Hon kom ihåg att hennes mor talade om att det var en gång en "kär" som skul- le rida till julottkyrkan. När han kom på vägen så kom han ut för troll. De stod å hade en bägare och söp ur. De skrek på honom att han skulle stanna. Han red fram till dem och då räckte de honom en bägare med julöl, som han skulle dricka. Han tog bägaren men han trodde sig inte att dricka ur den, utan han slängde ut det som var i den. Det kom en skvätt på hästen och det brände så att det blev rö köttet. Han tog bägaren med sig och red från trollen. Bägaren lämnade han i kyr- kan. Jag vet inte om det var vår kyrka el annan som han red till.

Trolldom (Kloka)

Här i Töftedal fanns det en klok gubbe som kunde trolla å som såg tvärs igenom folk. De tala om en gång dä kom e riktigt fin tös till ett ställe. Alle tyckte ho var så grann å såg så bra ut. Själv tyckte ho också det, men denne kloke gubben han såg att ho var högfärdig å så sa' han till de andre som stod bred- vid: "Ho är inte så fin på innerklära som ho ser ut utvändigt". Sen trolla han så klänningane ramla av henne å då feck de se att innerkläderne va' för- färligt smutsige å trasige.

Skogsväsen

Troll. ------- Trollen ansågos stora och fula, hade tovigt hår och ett stort fult ansikte. De voro mycket rädda för solen och visade sig därför aldrig medan denna var uppe. De bodde därför djupt inne i bergen. I allmänhet höllos de för elaka, men de gamla ha ock- så talat om snälla troll. Trollen var det ej många som sett, men mera anade deras tillvaro. Övriga skogsväsen är det väl ej många av de gamla som ej någon gång åtminstone har kommit i beröring med, både sett och hört dem och talat med dem. Det är sällan man hört någon gammal som man hört har sett trollen, ehuru de hört dem.

Naturfenomen

Mina föräldrar kallade åskan för goa. Många av de gam- la sade goa. Det var ingenting de var så rädda för som för åskan. När åskan gick gick vi inte gå ut. Dörren fick inte öppnas. Far och mor påstod, att han kanske kom- mer in genom dörren, om den öppnades. Mor var så säker på att han slog efter trollen. Åskan gick ofta åt Kin- nekulle till vek det var för att det var så mycket troll där. Min mormor var i närheten, när åskan slog ef- ter ett troll. Det kom ett klot och strök efter benen på henne. I detsamma slog åskan. Det var klotet han skulle åt. Mormor blev inte bra på länge efter det.

Mästerskytt

Häcken på Ratsjöberg kunde skjuta när som helst å inte bomma. Han kunde trolla både fågel å hare fram till stugan, så sköt han dem. Älgen fick han inom skott- håll när han ville. Men hur han bar sig åt är ingen som vet. Han kunde trolla, den gubben, å det var inga som var vidare sams med honom. Det hörde jag de gamle tala om. Det sades, att han hade varit å ta- git in nattvarden, men då hade han inte ätit upp brödet utan tagit det med sig å gått hem. Näs- ta söndagsmorgon, när prästen stod för altaret, så fäste han upp det å sköt på det. Se'n skulle det inte finnas råd att ett djur undkom honom.

Klokskap.

Om en person råkar gå vilse i skogen, sades det förr att trollen vållat det. Han skulle då gå upp på det högsta berget i närheten och vränga kläderna. Då fick inte trollen någon makt längre. Alla närmare släktingar till ber. på fädernet samt ber. själv har innan de blevo döpte burit vidstående amulett av silver i en silkesnodd om halsen. Man skulle aldrig ropa helt runt i ladorna, för då kom ej skörden att räcka till nästa år. Om det mesta var uppfodrat, och man väl behövde de sista stråna, fick dessa dock ligga.

Jättar och troll

I Attorp är ett berg och det var en lycka därintill. Varenda gång när de rustade och skulle skära säden på den lyckan, blev den alltid skördad på natten. Så var där en dräng som sa, att han skulle vakta ut och se, vilka som gjorde det. Han fick se, hur det kom så många troll så det myllrade ut ur berget och började skära säden. Till slut kom en stor, förfärligt tjock gubbe ut och sa: Skär i hann å lägg i bann, men slå båjna å den som ligger på råjna. Då sprang drängen därifrån det fortaste han orkade. Och aldrig någonsin den lyckan blev skördad av trollen mer.

Skogsväsen

Det var några timmermän som hade lagt sig att sova i skogen. Då kom det ett fruntimmer och fick se dem. "Här e en kort och en lång, men jag skulle ha två lika långa," sa hon. Så drog hon benen så de blev lika där, men då blev de ojämna vid huvudet. Då sa hon: Hade jag haft mi buskasnärta, så skulle jag snart jämnat detta. Det var en i skogen och kokade tjära. Så kom det ett troll och ville ha värme. Hon slog en skopa tjära i gapet på henne. "Det har Själver gjort," ropade hon och sprang därifrån. Men då korn ett annat troll: "Har Själver gjort, får Själver ha't." Han hette Själver den som hon råkade ut för.

« Föregående Sida 38 av 202 Nästa »

Visa hos Isof Folke
MIMER // Kunskapsassistent KLAR