Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tjugondag Knut
Eljest hade de för sig att tjugondag Knut skulle ju- len ut. Då sopade de ut julen. Då fick karlarna ta på sig blaggarnsskjorta, och så fick de börja med att äta grovt bröd igen.
Julafton
Stugans klädsel. Mor talte om, att mormor hade fina vackra täcken hon satte på gavelväggarna, och silvret skulle poleras och sättas upp till jul. - I mitt hem ströddes granris på golvet. Men den seden var borta innan jag var konfirmerad. Julhalm. På ett par ställen hade de julhalm på golvet.
Tomas
Jag vet bestämt att det inte gick an att mata tre dagar före jul. All matning skulle vara gjord till "Tömes- mäss": å efter den dagen gick inte an att spinna. In- te brygga å inte slakta efter den dagen. Alla kvarnar stod stilla från o. m. "Tömeskväl".
Annandag jul
Min far kalla det "sjonge för dôrr (dörr)" annandag jul, när man bara sjöng för de närmaste eller för folk i en gård nära intill. Vi barn fick gå opp o sjunga för farbror o faster på annanda- gens morron.
Annandag jul
Att de red Staffans vid jul har varit inte som jag minns. De sjöng då "Staffan var en stalle- dräng" vid fönstrerna. Ville de ingenting ha i gårdarna, så red de vidare, annars gick de allt med in. De skulle allt vattna hästarna då också i rinnande vatten men om det skulle rinna åt norr vet jag inte.
Vårarbete
Det bakades ett särskilt bröd till jul, och detta gömdes sedan i "säa- bingen" till våren. Det skulle då hästarna o oxarna ha för att få styrka när harvningen började, men jag hörde ej att folket skulle ha av det. Dragarna skulle få "kraft i bena," sa' de. Det låg på julbordet först över helgen.
Vaggvisor
"Ro, ro, te feskesjö många feskar få vi där, gädda den store, braxen den gode, gömma te jul o påskekväll." "Ekkorn gick på änga o slog, ett o tu han snurre. Kaja rake, duva drog o lelle katten körde."
Vårarbete
De tog märke på vad de höll i när de såg första sädes- ärlan för året, så långt lin skulle de få sen under sommaren. Linet skulle sås på Karo- linadagen. Bröd gömdes i såbingen från jul tills de börja så på våren. Likaså gömde de ibland juldricka tills de började så.
Lucia
Lussevisa: Goder morgon här inne båd herre och fru! Stigen upp och varen glada och lustiga nu! Lucia hon kommer från ett främmande land, hon kommer och säger att julen är för hand. Vi önska eder alla en fröjdefull jul, för olyckor alle bevare eder Gud!
Julseder
Om jularna hade de inte julgranar förr i världen men i stället gjorde de halmkronor och hängde upp i taket. Inunder den hängde det alldeles som ett slags löv utav halmrör. De var trekantiga och såg ut ungefär som löven på gravkorsen utav järn som de har kvar på kyrkogården i Ekshärad
Bergväsen
Det var en person som hade varit till kyrkan före jul. Han gick in på ett ställe vid Fjällbråten och vilade sig. Medan han satt där, fick han höra e bergdöse sjunga i ber- get. Han stannade och ”lydde på” för han tyckte de var roligt. De som hade hört berg- dösra sjunga, sade att det var en vacker sång.
Julafton.
Julhalmen. Fram på eftermiddan kom far in med två eller tre stora halmstuper och hälsade: "God jul !" och fråga- de, om han kunde få vara här med julen. Då sa mor, att om han är snäll, så får han det. Då satte han ifrån sej stu- perna på golvet, och se´n åt vi kvällsmat. När vi hade ätit ifrån oss bredde far ut halmen, och se´n fick vi börja leka i den. Vi droge kävle, red till Tyskland, gick upp med boråsa- klövet, mussla´sko och tog julabocken - en trebening av halm. Halmen fick ligga kvar i tre veckor, till Knut. Hade någon dött under året, skulle han komma hem jul- natten - nej, inte alla de döde. De fick inte lysa under julbordet - någon skulle dö i huset då. Ett ljus fick brinna hela julnatten.
Tomtar
Det var "nissar" i husen och fjusen. Det var två nissar som möttes här uppe i gården. De kasta- de från sig bördan som de bar på och knäppte till att slåss för den ene hade stulit från den andre. Detta hade farfars far talat om. En gubbe här i gården kom å satte in hästen i stal- let. Hästen var svett. Då fick gubben en riktig ör- fil av nissen innan han gick ut ur stallet. "Du skall köra måttligt," sade tomten. På ett ställe gav de "nissen" ett par skor till jul. Då fick de inte se honom på hela julen å ingenting blev gjort i ladugården. Men en gång visade han sig, å då sade han: "Har inte rå att lorte ner di granne skora." "Nissen" hade röd "pickluva".