Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Julseder M 153
9. Var och en hade sina fattiga som han gav till jul. Men så'na stora insam- lingar till jul och allmänna utdelningar som nu var det inte då. 10. Några riktiga julhögar som på landet har jag inte sett eller hört om här i sta'n. Men man brukade ge tjänares barn t.ex., pepparkakshästar och andra kakor till jul.
Näcken
Om man Thomasemäss till tredjedag jul malde i kvarnen bröt näcken sönder vattenhjulet, likaså om man malde i dymmelveckan. Näcken skulle ha sitt offer, det skulle vara en ###- bit. Om näcken skulle lära någon att spela så skulle han som betalning ha en svart tupp.
Vårarbete
Det var de som bakte ett bröd till jul, som fick ligga vintern över. Hon var som en julkaka av det goda brö’t, sirapsbröd, det kunde ligga länge. Den fick torkas, så den var alldeles torr. Den dagen de började så, skulle arbetare och dragare känna på den ute på åkern. De skulle bli starka av det brödet.
Julseder (Halmkronor)
Om jularna hade de inte julgranar förr i världen, men i stället gjorde de halmkronor och hängde upp i taket. Innunder dem hängde det alldeles som ett slags hôv utav halmrör. Det var trekantiga och såg ut ungefär som löven på gravkorsen utav järn, som de har kvar på kyrkogården i Ekshärad.
Trettondedagen och Knut
Julbröd o en del av julmaten, t.ex. av "sugelmaten" stod kvar på julbordet ända till tjugondagen. Lutfisk sparde de också till dess, men den låg i sitt vatten. På tjugondagen kunde de bjuda varandra till sig o "driva ut julen" genom att äta av julmaten som var kvar.
Hösthalvåret
Regnar det på Gallus, så blir nästa år ett gott år, då kan man så på sten och halleberg. Anders slask, jul brask och tvärtom. "Lilla julaafta" = dagen före julafton. Regnar det på Per, så blir det regn hela hösten. Om regn sjusovare, så regn sju veckor.
Vårarbetet
Ture och Tyko sådde de havre. Den 18 maj skulle de så hör och korn. - Om mulloxen har svart huvud, så blir det gott år. En skulle sitta vid plogen och dricka kaffe och äta av kakan de sparat från jul, och ett julljus skulle brinna på skaftet. Västanvinden är den bästa vinden att så i.
Troll
De sa att här skulle vara troll uppe i Linnareberg. Det var en som gick och bryggde till jul. Då kom ett troll in och sa nånting, jag minns inte vad, men då tog bondhustrun och slängde vört i ryggen på henne. Hon var ihålig där bak. När vi var barn hade de för sig att det fanns troll i Stegelåsen.
Vårarbete
Harvningen begyndes i maj. Så snart som snön hade gått bort och det blev torrt att harven kunde reda om jorden. Sådden skulle vara gjord till Urbanus. Brukade att gömma ”julkorset” = ett bakvärk som låg på julbordet över julen – och detta skulle en äta upp den dag som en började att så. Kallades för ”såkak”.
"Gästabudskakorna tillreddes naturligtvis endast utav det bästa vetemjölet"
I en uppteckning från Solberga socken i Bohuslän gör lantbrukaren Karl G Larsson en bondgårdsbeskrivning där han bland annat berättar om tunnbröd och om bröd och bakning i samband med jul och andra högtider. Uppteckningen gjordes år 1925.
Tro och sed. Husligt arbete o tydor.
På den tiden, då jäst ej fanns att köpa utan man tillverkade den själv, förekom ofta, att man lånade jäst i en granngård. Man lade tre glödande kol i stopet ovanpå den lånade jästen. Om man kunde komma hem, innan glöden slocknat, blev man gift innan jul.
Slåtter, skörd och tröskning
Här var en gammal här ute som sa, att om isen gick åt söder skulle det bli ett gått år; men gick den åt öster blev det dåligt – Så hade de också märke på om det blåste nordanvind på långfredag; då skulle det bli ett dåligt år – Så långt rimfrostet kommer före jul – så- dant rimfrost som millar bort – så långt före midsommar kommer regn. Sen de hade gjort ifrån sej skördearbetet skulle de sätta sej på åkern och vila, annars skulle där inte bli något året efter. Tröska gjorde de med slagor. En del började kl. 2 på natten. De vila- de lite i mörkningen och sen gick de ut igen. De hade för sej de skulle ha tröskekanna, där tröskningen var slut. Det var en allmän regel att tröskningen skulle vara avslutad före jul.
Troll
I Vaberget här i Mölltorps sn. bodde troll, det talade gamla om. De påstod, att trollen gick bland folket o lånade dricka av dem till julen. Trollen skulle baka till jul de också, o då kom de o ville låna "secke-decka", för de sikta sitt mjöl. Sen, när de lämna igen drickat, bad de folket att de skulle bränna opp drickesankaret, för "då kommer ingen frå ***Bôļum o känner igen ***kôļum." Trollen ville inte, att någon skulle känna igen deras ankare. De sa också, att trollen ville slå ner Mölltorps kyrka. De kasta stora / stenar mot den, men de föll ner på marken bredvid. Det var stora lösa stenar, o de är allt kvar där ännu, de kallas "jättingastenar."