Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
trettondedagen och Knut.
Före min tid hade det varit bruk att de gått med ljusa stjärnan. Det hörde jag mor tala på. Men jag har inte något minne på hur det gick till. "Tjugondag-Knut körer jula ut." Det var sista dagen på julen. Då var det att repa ihop det sista en hade av julbrödet och julmaten å äta upp. Då körde en ut julen.
Årsgång
Årsgången skulle de gå om jul runt kyrkan. De skulle vara tysta, för annars gick makten bort. Men det var ganska svårt, för det var alltid någon som sa någonting, när de fick se någon syn.
Vårarbete
De bakade surlimpa till jul förr, o av denna skulle gömmas till våren, o då skulle oxarna ha av detta när de borjade köra i jorden. Annars "sträva" de inte med arbetet (orkade inte med). På Urbanus-dagen skulle de så lin- fröet.
Vårarbete
De skulle ha en "våroxe". De bakade om jul en stor lim- pa, som var kluven i båda ändarna. Den skulle sparas tills vårarbetet började. Då skulle de äta den. De hade först torkat den och sen grävt ner den i säden.
Vårarbete
Första dagen i "ploganna" fick hästen av det brödet som bakats till jul. Så fick han några blommor av dem man plockat till midsommar. Det var för att han skulle hålla sig frisk å stark.
Lusse
På en del gårdar firade de "lussotta" bätt- re än julen. Då gick man upp tidigt och åt sovel och drack brännvin. Så forade man djuren. Därefter gick man och lade sig igen.
Tomasmässe
Tomasmässedan fick en inte spinna, inte tröska och inte bygga. Tomasmässedag är det marken i var stad, ingen roste (bygd) rinna, ingen käring spinna, inga präglar gå, Tomasmässe gick julen in.
Vårarbete
När en baka till jul, så baka en ett stort kors. Det skulle gömmas till påsk. Så gjorde bå- de mor och farmor. Om påsk skulle det ätas upp med dricka till. Eller också baka en ihop det med dricka och åt det som soppa.
Söktöl efter tröskningen
Efter trösken var slut hade de också ett löktöl. Det var allmänt här. Det var bra likt det efter inbärgningen, gröt och litet av varje och så spel och dans. De ville promt ha gjort trösken före jul.
("Se genom fönstret") Julafton
Om man ville veta vem som skulle dö innan nästa jul, så skulle man gå ut på julafton å se in genom fönstret. Va de då nån som skulle dö, såg man den sitta huvudlös där inne. Så be- rätta de gamle.
Ortnamn
På ett ställe i Hjälmsryd satt en käring och spann jula dag, och för att hon skulle få syndernas förlåtelse, måste hon skänka ett ängastycke till Breareds prästgård. Det kallas för Prästakrogen än i dag.
Varsel tagas.
Man satt på en gård till bords på julaftonen. En av gårdsfolket gick ut och tittade in genom fönstret. En av de ätande såg då ut som död. Han dog också före nästa jul.
Julsed
Till jul maldes tre slags havre: En brösäck, en grötesäck ō en vällingesäck. 1850 började de skrä havre till välling. Man torkade havren i en ugn först, innan den maldes.