KORPSKRIFTEN

...
Meny
Institutet för språk och folkminnen (Isof) Över 50 000 autentiska uppteckningar från svensk allmoge

Folktro & Sägner

Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.

Läs hela sägnen Isof Arkivpost
Filter Jul & Vinterseder
Landskap
Visar 12 av 2132 uppteckningar ur Isofs arkiv Källa: Folke – Isof (CC-BY)

Orenhet i fatet, tomten flyttar

Varje jul måste någon av husfolket giva tomten ett glas brännvin och julgröt. När det så blev jul, skulle drängen bära brännvin och gröt åt tomten, men då de voro litet i strid med varandra, tänkte drängen, att han skulle spela tomten ett spratt. Då han kom till stallet med tomtens julmat, så åt han upp alltsammans. Sedan satte han spillning i fatet och glaset, så ropade han åt tomten, att han skulle komma och äta. Då tomten kom och fick se vad drängen gjort honom för ett spratt, flyttade han bort, och sedan har ingen sett honom i det stallet.

Trettondedagen och Knut

Det var lite högtidligt på Knut när julen gick ut. Det var likadant med maten som vid jul, men sen gick det fina brödet o den andra julmaten bort.

Väderleksmärken.

Om Anders el. Andreas slaskade, så skulle julen slaska. Var Sten torr kunde det dock ändra sig så, att det blev en vinterknäpp på julmorgonen. Om det är vackert väder på Lars- mässdagen, så blir det en vacker höst.

Annandag jul

Tidigt på morgonen annandag jul gingo ofta grannar- na in i varandras ladugårdar och fordrade djuren. Ofta kläddes då mjölkpallen så, att den liknade en bock.

Lucia

Lusse skulle vara förberedande till julen, o då skulle de ha "lussebit" på morron, smörgås o av en sär- skild ost, "lussosten." Det var ett sär- skilt ostkar till den osten, mamma hade ett avlångt sådant till den.

Jultraktering

Om kvällarna på jul bruka de göra i ordning i en bolle ost och vörtbröd och uppkokt dricka, brännvin slog de i också. Likadant hade de på begravningar. Något särskilt namn minns ja inte.

Knutadan

Förr ansåg di att julen sluta den 13 januari. Di tog julgranen och sopa ut julhal- men. Om det var några gotter i julgranen skulle di konsumera dom.

Julafton, Nyår

Om jul- och nyårskvällen skulle en ge kre- aturen tidigt på kvällen, för det skulle inte vara bra att komma sent Då. Djuren kunde tala. Och de skulle kunna ha sådant att ta- la som en inte skulle kunna tåla.

Trettondedag och Knut

Det sista julkalaset hölls om tjugondag Knut. ”Tjugne-Knut kör jula ut”. I Dalarna gick de med ”ljuse stjärna”. Men jag mins inte att de gått här. Jag kan inte minnas det från min tid.

Annandag jul

Annandag jul på morgonen skulle hästarna alltid dricka i nordrinnande vatten. De brukade föra dem till Bockehåla inne i LaneRyr, för där rann vattnet mot norr.

Lucia

På lusse skulle vi opp tidigt på morron o få lite "lussefrukost". De hade gjort höstslakt före lusse för att få mat till lusse o jul. Min far var slaktare, o han var borta på gårdarna o slakta o fick duktigt med slaktmat med sig hem. Så skulle det vara en sup och kaffe på lussemorron. Vi fäkta var o en för att vi inte skulle komma opp sist på lusse- morron, den som kom opp sist, blev "lusa." Tröskningen blev inte avslutad till lusse, men till jul skulle det vara slut.

Julförberedelser M. 153. 4

Till julen skulle man alltid göra korv. På den tiden fanns ingen köttkvarn, utan man använde hackyxa och "rulta", en anordning med tre knivar. Bekanta brukade då gå till varandra och hacka kött till korv. Så lagade man till medvurst, köttkorv, fläskkorv, pölsa med risgryn och lever, leverkaka, risgrynskorv m.m. Man gav varandra smakbitar, en hel korv om det så var. Stortvätt till jul förekom inte. Två gånger om året bykte man: i april och i oktober. Något särskilt jul- bord är heller inte känt i staden.

« Föregående Sida 20 av 178 Nästa »

Visa hos Isof Folke
MIMER // Kunskapsassistent KLAR