Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påskseder
Om påsk målades kors över alla dörrar i bonings- och uthus. Först och främst de senare.
Påsk
Om påsk åt vi ägg. Dessa målades i olika färger. Så fick en ta ägg allt efter som en tyckte om färger- na och äggen. Man målade roliga gubbar och gummor på äggen. Om påskkvällen så tände vi pojkar eldar på ber- gen. Det var olika lag för varje eld. Tjärtunnor och och all slags bråte brände vi upp. Vi hade att göra i flera dagar, innan vi fick ihop bränsle till påsk- brasan
Påsk
Så snart som "dimmern" gått in, skulle de inte elda om kvällarna, sedan solen gått ner. Fåren gick de o klippte i huvudet vid påsk, de trodde, att det var skyttar, som tog den ullen i laddningen. Och på långfredagen skulle man inte äta mjölkmat, det blev bölder och sådant av detta sedan under året. Och inte skulle man dräpa någon lus eller alls döda något djur på lång- fredagen. Det var väl för att Herren hade lidit o dött då.
Påsk
Svarte månda', vita tisda', dymle onsda', skär torsda', långe fredda', påskafta. De fick inte göra något arbete efter att onsdagen hade gått in, inte spinna, väva, mala. De skulle vara farligt att dricka mycket långfredagen - då skulle man få svetta mycket under sommaren. Eldar - här var det inga elling annat än om påsk. Då eldade de på varenda kulle och sköt påskaskott. Förr har de sagt, att de hade skärtorsdagseld.
Häxor och trollkarlar
Jag hörde talas om, att alla påske- käringar samlades i en gammal kvarn påskafton om kvällen. Och så fråga de varann, om det hade fått mycket smör, o tala om att så o så mycket hade de fått den o den veckan. Det var nog inte här som den kvarnen var. Om de baka före påsk, så hade de så bråttom att gömma undan ugnssopan, annars tog påskekäring- arna den o red på. De kunde också rida på kvasten, det skulle gå lika bra.
Påsk.
a. Ända sedan min barndom har det varit att ta in kvistar av sälg till palmsöndagen. Dessa kvis- tar kallades för "palmer". b. För omkring 30 år sedan började det först före- komma, att man tog in björkris och satte i vatten, så att det skulle vara utslaget till påsk. I min barndom förekom det inte. Liknande eller samstämmiga uppgifter av Nyqvist, f. 1875, Kylander, f. 1872 och fru Kylander, f. 1872 i Töcksmark.
Påsk
Barn på 10-12 år gick och tiggde ägg dagarna före påsk. De kallades äggatiggare. Oftast kom två i sällskap. De hade en korg som vanligt rätt och slätt. De var inte utklädda och de sjöng inget. De begärde påskägg. Det var fattigt folks barn, som gick. Ibland fick de var sitt ägg, ibland två. De fick ihop en bra slunk ägg.
Festeldar.
På Klyvarekullen här på Kalvön hade några barn och ungdomar en midsommarfyr förr, Karls barn i Klyvarevik och Lars och Man- das. Så var det alltid en fyr på Stussholmen och mitt över på Uddeberget på Bua marker. De köpte alltid en tjärtunna, som de satte på klinten. De fyra mä påsk, sen gick de till en loge och dansade. Bön- derna dansade hö om hej, det var polske, polketta, mazurka och vals.
Påsk
Svarta-måndag, vita-tisdag, dymleonsdag, skär-torsdag, långfredag och påskafton, det var dymleveckan. Påskkäringarna skulle fara till Blåkulla på en sopkvast påskafton. Man skulle inte gå ut sedan det var mörkt då, för då skulle de ta en med sej. De skulle skjuta spjället alltid på påskafton, för annars skulle påskkäringarna komma ner genom spjället. De brukade rita påskkärringar på papper och sätta upp om påsk, de red på en kvast och hade raka och smörjehorn med sej, och så stod där under.
Vårseder
En sed som de gamla våmbsborna höll styft på förr var, att de om våren bakom gödselstaden skulle plocka nässlor till ett mål. Denna nässel- kål skulle ätas före påsk, dock senast om långfredag för det var den kraftigaste vårkosten och sen blev de inte vårtrötta. Den som ville vara säker på att brödet skulle räcka till, skulle stryka av blommet (?) på det första blommande rågaxet han fick se, då kom inte mjölbingen att stå tom om Olsmäss.
Himlakroppar.
485 Som nyårsnyet visar sig blir tre ny. Om det är spretigt halm på nyårsnyet, ska det också bli kallt. 484. Om vintergatan var klar en kväll, skulle de följande nät- terna bli kalla. Det säger de än. 486. Trängen är ett slags nyårsny. Det är ett ny, som tränger inpå nyårsnyet. En del säger, att det ska vara tre ny före påsk. Blir det fyra, är det bara trängeny. 487. I mina barnaår, sa de, att det var en gubbe i månen.
Vårarbete
När alelövet var som foglatungor skulle de så kornet, sa alltid min far. För havren var det inga bestämda dar. ### såddes på Rebecka, Karolina och Erik. De gömde bröd från jul till påsk - då skulle både folket och dragarna äta av det. De fick inte skraba gödselstan, inte ta det sista, då misslycka- des det med skörden. Glömt så på en fläck - någon skulle dö. Såaskäppa av halm hade de och sådde med båda händerna. Påsen med säd skulle stå på åkern.
Påsk.
Åt Skoga till var ett folk som inte vågade slå ut vattnet, som de kokt ägg i om påsk, nära invid husen utan bar bort det långt in i skogen. Svarte måndag, vite tisdag, dymle onsdag, skär torsdag, långe fredag, ägga-lördag. De åt ägg på lördan. Intet förbud mot att förtära mjölk eller mjölkmat långfredagen. Påskakäringarna red till Blåkulla dymle onsdag. Dömlingen kom i ve´n dymle onsdag.