Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Annandag jul
Det var di som hitta på och gick ”julbockar” om julen. De klädde sig trasiga med skinn i ansiktet och på händer och fötter. Somliga var svarta i synen. Kunde komma och tigga när som helst i julen. Och de blev trakterade. Stjärngossar mins jag inte mer till än att di gick till stugorna och sjöng. Kan inte minnas om det var annandag jul eller på trettondehelgen.
Spöksägen
De döda kom hem och hälsa på om jul. Innan de andra kom till kyrkan var de döda där.
Marknader
Här var stormarknad i Kinna vid midsommar. Den varade en hel vecka. De ståtade inte så mycket till jul som till Kinna marknad.
Adolf Persson
Gårdsarbete, bil, kalas, jul, kreatur, "rå", brännvin, dans, slagsmål m.m.
Julhalm
I Tydjebyn hade de halm på golvet på jul och barnen gjorde djur och dockor av halmen och lekte med.
Tjugonde dag Knut.
Julaftonsdagen fyllde man brännvin, på en stor glasflaska av brunt glas. Denna flaska kallades Knutaflaska. Denna flaska samt en fyrkantig ost skulle stå på julbordet hela julen, men fick inte röras förrän tjug- onde dag Knut, denna dag skulle man skulle dricka ur allt brännvinet som var på Knuta- flaskan, samt äta osten. Sedan var julen slut. Knutaflaskan gömdes sedan i en kista, till nästa jul.
Julens mellandagar
Det var 3dje dag jul som de red Staffan. Jag minns det kom sex eller sju stycken hem till vårat en gång. De sjöng så här: Fålarna de voro röda, ja röda, ja röda, De tjänte så väl sin föda, i ra', i ra', i ra', kom, gossar, låtom oss lustige vara, en gång jul om året bara, – se'n var det en trall efter.
Julafton
Före jul, i allmänhet i jule vegga, började man samla på julhögarna. De va alla sorters bröd å bullar som man fick av föräldrar eller släktingar. Där va dövelkatter å flätekaker å alle sorter. Man fick inte äta av julhögen förrän man skulle gå till julottan. Då tog man den första biten, å sen åt man unna för unna. De talte mi farmor om.
Julafton
Till jul skulle bakas kakor, limpor och "oxar", dessa bestodo av fyra länkar som rullades opp i hörnen. Varje barn fick en hög av julbrödet, mjuk kaka, vanlig limpa o en "oxe". Vi fick det på julkvällen o fick äta opp det sedan. Julgran hade vi inte i min barndom, o inte hade de det på ställena i närheten av mitt hem heller, kanske på herrgårdarna. Mamma stöpte själv ljus till julen, o sådana hade man sedan på vintern. / Korv gjordes till jul, fläskkorv, potatiskorv och hackkorv o sylta o "pylsa", de slakta en fåra också. På julafton skulle man doppa i grytan, på juldagen skulle man ha själva julkalaset. Kål var också julmat. Men det förnämsta vid jul var att de bryggde så god dricka. Vi bryggde bara till jul, o drickat skulle räcka hela vintern sen, men julölet skulle vara särskilt gott. På julmorron sattes ljus i stakar i fönsterna, vi satte dem i stakar av trä, far bruka borra hål i fyrkantiga träbitar o dessa hade vi som ljusstakar sedan.
Julen
På Julafton la man förr in julhalmen. De va till påmin- nelse om halmen på Jesu krubba. På halmen sov man å där låg man över juldagarna å där lekte man också å drog krok. Lille Jul e Knutdagen, men då gav man inte gåver, men man plundra granen då. Julgranen har inte funnits här så värst länge, ungefär en femti år å då kom seden från städerna. Innan dess hade man bara talgljus å julkrona. Vi hade ett par gamla mäs- singsljusstakar, som togs fram å putsades varje jul. Tiden före Jul bryggade man, å man hadde starkt jäl. - Var å en fick sin julkaka, en te vart barn. Den rörde de inte, utan man satte ett spett i me något djur upptill. De va finast å ha längst spett. Sen åt man julkakan. Var å en fick också en liten julost. På Knut- / dagen tog julen slut. "Julen stog som en hällristning i allas minne."
Jättar
"Bergjättar" fanns det. Grannen Anders Jans- son hade varit till tals med dem. Det var före jul, så kom det en bergjättekäring å luta sig på fönstret och bad att få låna smörkärnan, för hon skulle ha smör till julen. När hon hade fått den så ville hon låna alla dreckekärlen, för hon skulle brygga dricka till jul. Hon fick låna alltihopa. När hon kom tillbaka med det så var det en stor smör- sloga vid kärnan och fullt ett kar med dricka.
Juluppköp m.m. M 153
1. 2. Inga särskilda bruk vid adventstiden el. Tomasdagen i staden. 3. Man hade julskyltning i affärerna redan när jag var barn (omk. 1880) Men gatorna var inte dekorerade som nu utan bara skyltfönstren. Det började vid ett par tre veckor före jul. Sista söndagen före jul var affärerna öppna från kl. 6 på kvällen. Då skulle alla människor ut och göra sina juluppköp. Till jul gav alla handlare sina kunder julklapp in natura. Stora kunder fick mycket, små kunder mindre. Jag minns min mamma fick en jul kaffe, socker, gryn, tvål, ljus och ett halvstop vin i julklapp av sin handlare. Någon julmarknad har inte förekommit här i sta'n vad jag vet.
Jul
Till jul skulle tjänst- folket ha en rund rågbrödskaka, en limpa o en vetekaka. Det fick de på julafton, om de ville, fick de ge bort av det. På julafton dop- pades i grytan. På kvällen var det lut- fisk med lake. På jul morron, när de skulle iväg till julot- tan, åt de uppstekt blodkorv och grynkorv. / Från julottan körde de fort, då skulle de ha en sup med sam- ma de kom hem. Till juldagens middag var det smörgås, ost, vitkål, kokt kött, fläsk o korv, bruna bönor, potatis o revbensspjäll. Sedan kräm för det mesta, saftkräm. Så sattes det upp träbågar i fönster- na till jul med ljus i. Före jul stöptes ljus, både raka o grenljus. Havreneker sattes upp åt fåglarna. På julkalasen då var maten mycket / enkel, kött, fläsk, bruna bönor och kräm.