Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Trettondedagen och Knut
Inga vissa antal rätter. Det åts den dagen som på de andra högtidsdagarna under jul. "Trettondag klätt gör jula slätt. Tjugondag Knut kör jula ut." Tjugondag Knut var det slut på julen. Det blev att klä av julgranen och köra bort den, so- pa golvet och lägga undan sådant en hade haft framme för julen. Så börjades arbetet. Spinnrocken och kardorna kom fram och det blev vardag med en gång.
När julen tog slut
Den 13 de jan. skulle julen sopas ut. Ungdomar av båda könen samlades och klädde ut sig: ynglingarna i fruntimmers- kläder och flickorna i karl-kläder. Med "soplar" i händerna kommo de in på ställe efter ställe, gingo fram i stu- gan och började sopningen under gemen- samt uttalande av orden: "Nu är det 20 de dag Knut, nu ska´ jula ut."
Julafton
De dukade fram all mat de hade på julbordet, o så stod maten kvar där hela julen. Så sa' de, att de döda kom hem på julnatten, o då skulle maten stå framme åt dem. Jag vakna en julnatt o tyckte att en gumma gick från spisen o fram till bordet, men det var väl för att jag hade det så i tankarna. Ljusen brann på julafton, men de släcktes sedan på kvällen. Tjänarna fick en julhög av alla sorters bröd till jul, som de fick ta med sig hem till föräldrarna. Det var grovt bröd, vörtbröd o surbröd o någon vetebulle. Ved bars in till jul, så att det räckte över tjugondagen.
Hösthalvåret i övrigt
Om det regnar sjusovaredan blir det sju veckors regn. Om det regnar den tionde söndagen efter trefaldighet blir det regn i tio veckor. Om det regnar 1 september, blir det regn hela månaden. Sådant som vädret är den 16 oktober blir nästa år. Om det regnar blir det ett vått år. Rimfrost före jul betyder regn ett halvt år efteråt. Anders braskar, jul slaskar. Så många solskensdagar i advent, så många yrvadersda- gar i fastan. "Vinter om jul bliver sommar om påsk." Före Larsmässa kommer ovädren söder ifrån, efter från öster. Om Klemens och Katarina fryser tillsammans blir stark vinter.
Julafton
Ett av varje slag som mor hade bakat till julen skulle ligga i en hög på bordet medan jul. Det var åt oss barnen. Det kallade hon 'julhög'. Den fick vi inte ta till förrän tju- gondag Knut. Dagen före julafton bar far in ett kar, så värmdes vatten å slogs i det. När det blev kvällen skulle vi bada i det. Det kallades 'lög'. När vi kom ur 'löga' fick vi var sin sup (lögsupen). När jag var 20 år å tjänade hos prästen, så klädde någon ut sig så gott han kunde till 'julbock' å delade ut julklappar på julkvällen. En skulle vara över allt i stugorna å 'leka' under julen. Vi gjorde lekar å dansade.
Trettondedagen och Knut.
När trettondedagen var över så började arbetet, men det blev inte fullt ut förrän efter Knut. Kvinnfolken tog fram spinnrocken och började spinna. Di hade "kardöl" i stugorna. De gick till varan- dra och karda och spann. Och då bjöds på den jul- must som var kvar. Både pigor och hemmadöttrar var ihop. "Tjugnedag Knut kör jula ut." Denna dag hade ungdomar gille. Nu skulle det ölas och drickas upp det ### hade tiggt ihop. Och då samlades ungdomen. Brukade vara i byalag. Det var lek och dans av alla slag. - Men efter den dagen var julen slut. Sedan började arbetet på allvar. Och så var det att börja vänta på näs- ta jul. Men åren gick smått den tiden.
Hösthalvåret
Det var en dag som di kalla för "sjusôvre". Det var en bemärkelsedag, för om det regnade den dagen, så skulle det hålla på å regna i sju veckor. "Oselemäss" så skulle en vara färdig med slåttern, för då väntade en att få ta till med rågen. Om "andersmäss" var våt, så skulle det bli vin- ter under jul. Men om Sten bröt av, så blev det slask medan jul. En fin advent betydde ett gott år.
Annandag jul (Staffansritt)
På Anda jul red pojkarne ut vid 3-4 tiden på morgonen för att vattna hästarna. Den som fick först sadlat ō var först vid vattnestäl- let skulle ha bästa tur. De skulle allti vattna i nordrinnande vatten. Sedan redo de runt stugorna och sjöng så här: "Goddag hedervärda folk! så bad de efter mat de ville ha' lite av stompen till nöje under julen.
Trettondedagen och Knut
Efter tjugondag jul var det att "ta te haverkaka o blaggers- skjorta" igen.
Annandag jul
Annandag jul hörde jag talas om, att ungdomen red staffans- ritt. Men det har aldrig varit i min tid.
Trettondedagen och Knut
Till jul fick vi julbullar av varje slag som bakades, o dessa skulle gömmas till tjugon- dag Knut. det var när jag var barn.
Tomas.
Julstöket skulle vara färdigt till "tomesmäss- otta". På "tomesmäss" fick en inte ha kringång, för om en hade det, så fick kräken kringsju- ken. Dagarna mellan tomesmässotta å jul fick en vänta främmande i stugan. De som hade gift sig under året for mellan gårdarna å var klädda i brudstass. Då skulle de ha av allt som en hade lagat iordning till julen. De förmögna for rent med full stass. De fattiga gick. Det kallades "fästköring".
Slåtter, skörd och tröskning
De gamla gubbarna hade för sig att rökar av säd o hösåtar skulle stå på samma ställe varje år som det var skörd där. De skulle inte flytta dem, utan de stod i samma rad o på samma ställe. Tröskningen skulle vara avslu- tad till jul, det var skam att ha säd kvar efter jul otröskad. Och så skulle ett par necker läm- nas åt fåglarna till jul. När tröskningen var avslutad, skulle det vara "löktegröt", ris- grynsgröt.