Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar.
Om midsommar reste vi en hög majstång på en backe bortom kullen i Broby. Vi klädde en lång stång med björk och spikade också fast en tvärarm. En krans av vilda blommor placerades i toppen på stången och en i vardera änden på armen. Så dansade vi kring den två - tre nätter å rad. De var i min barndom inga fäster utom vid jul och midsommar.
Svartkonst
Det var en granne som var å tog ”hävda” ur åkern för far ett år. Men se’n gick han å tog den tillbaka nästa år om midsommar. Då gick han å strök till sig daggen som var på gräset när grannen. Han hade ett lakan å drog det fullt i dagg. Så klämde han ur daggen å tog den med hem å gav kreaturen. Det var så som grannen hade gjort.
Kors och skott, skydd för renarna midsommarnatten
Första gången på sommaren man hade in renarna i gärdet för att mjölka dom – det var dagen före midsommar – om man då släppte ut dem efteråt, då bruka dom rista med kniven ett kors framför öppningen till gärdet, både i luften och i marken. Och då renarna börja komma ut då sköt dom ett löst skott i luften över floden. Det var för att det var midsommarnatten och trollar i farten särskilt då. Det var mot trollar.
Tydor
Om något blivit bortstulet för någon, kan de utröna, vem som är tjuven på följande sätt: Tre torsdagskvällar å rad på förste nytt halvår ska de ställa sej där tre vägar, som går till kyrkan och på vilka lik färdats fram, korsa varandra. De ska stå där mitt i natten o ropa namnet på den eller de miss- tänkta. När de så träffar det rätta namnet på den skyldige, är han tvungen visa sej. Detta gick ju bäst efter midsom- mar.
Vattenväsen
Förr när man badade brukade man alltid sätta en kniv i vattnet, för att inte näcken eller några andra makter skulle få någon makt med dem som badade. Midsommarafton är det farligt att bada i öppet vatten, ty ända till midsommar är kräf- tan i vattnet och förorsakar den hemska sjukdomen. När man badade förr kunde det ibland komma riktiga vindilar fara fräsande fram över vattenytan då var det bäst att stiga upp ur vattnet med det samma.
Intervju med Anders Svensson (f. 1876)
Intervju med Anders Svensson, född 1876 i Visnums-Kils socken, Värmland. Inspelningen gjordes år 1953 av Linus Brodin och Rickard Broberg.
Inspelning med August Andersson
Dialekt/Folkminnes inspelning.
naturföremål.
I Karlanda finns en källa som folk offra- de i. Där har folk hittat pengar. Det var sådana som sjuklingar lade ned för att de skulle bli bra. Här i sock- nen känner jag inte till sådan källa. För folk for till Karlanda om midsommar å drack ur källan där, om de hade några krämpor. Å hade de inga krämpor så drack de ändå för att de skulle slippa att få. Om en kom till något ställe där någon hade om- kommit, så skulle en kasta en kvist där. Det var ett sådant ställe mellan Silbodal och Glava.
Midsommar. Besök vid källor.
Har hört talas om majstång, men jag har inte sett någon i denna socken. De kom ihop å lekte å dan- sade på någon loge midsommarnatten. Midsommarnatten skulle en dricka ur "brunnskällan". Vattnet skulle vara så kraftigt på midsommar. Det var hälsa att dricka å bada i sådant vatten. I Karlan- da fanns en sådan "brunn" å dit brukade de fara häri- från. Jag hade en flicka som var så mycket sjuk å då for jag till den källan med henne en midsom- markväll så att hon fick dricka av vattnet å tvätta sig med det.
Vårhalvåret
Mars med sitt skägg lockar barnen utom vägg april med sin luva lockar barnen in i gruva April våt maj kall fyller bondens lada all Om det är klart och fint väder om vaffeldagen (Marie bebådelsedag), så skall det bli ett gott skör- deår. - Om det regnar mycket i mars, så blir det regn om midsommar.- Om skatan lägger första kvisten till sitt bo, om nyårsdagen, så blir det tidig vår.- Det fanns inte mer än enstaka som hade ### ###
Festeldar.
De har eldat på bergen påskafton och midsommarafton. Påskeldarna var större, midsommareldarna mindre, för det var torrt i markerna om midsommar. På Krösekullen och Valber- get i Bokenäs, på Skålberget i Dragsmark och på Tillås och Nödden på Orust eldade de. Tjärtunnor, enris och ljung hade de arbetat med att samla ihop i flera dar. På Kalvön eldade de på Kalvaberget. De sköt bara om påsk. När elden brunnit ut, gick ungdomen bort till en lagård och dansade.
Tideräkning
De sa att göken kom i 10:de veckan och gaste (gol) i 9:de veckan för veckorna räknades baklänges. De började med trettonde veckan där hemma, men här i Halland började de med tolfte veckan, som går in den 12 april. I Kinnarumma var det Wilhelm. De räknade ut till sista veckan. Det var en som satte potatis, när det inga vecka var; det vill säga, att han satte dem efter mid- sommar. Har inte hört talas om lortveckan.
Kloka; medel mot ormbett
Greva-Lotta och Vessingesa och många andra kloka gummor och gubbar med fanns det i Essunga. Här fanns ingen mer än Mågatorpesa. Den, sa di, kunde bota engelska sjukan. Hon hängde en påse om halsen på barnen, och då kunde di bli friska. Di tog en orm och döda' och la' ned i en butelj i vatten eller nåt, vad det var, och så korka's det. Det var visst före midsommar, det skulle göras. Det hjälpte mot ormbett, om di strök på det.