Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tomtar
Det var många som hade tomtar och de blev så rika. Det var naturligtvis onda andar. En bonde i Fjärås hade en tomte och de gick och stal så mycket om natten. Men tomten flämta´så förskräckligt och då fråga´ bonden honom varför han flämta så. Han kunde ju vila, det gjorde bonden, men det visste inte tomten att han kunde göra. "Hade jag vetat det", sa´tomten, "hade det inte varit något kvar i Tombo(?) lader.
Skogsväsen
Skogråa var di rädda för. Karlarna var mycket i skogen och kolade. Då kom hon till dem. Hon kom till min farfar och lättade på kojdörren och skrek att det brann i milan. Det gjorde så också, när han kom ut. Flera gånger så ropade hon på honom, när det var fel på milan. Om en korsade vägen så kunde hon inte förvilla en. Ibland så tog hon hand om kreaturen, så att de inte kom hem till kvällen. Det var aldrig lönt att leta efter dem då. Gick en efter dem så kom en vilse.
Gastar
Det hörde jag mina gamla släktingar tala på, att det fanns gastar. Det var anden av ett barn som dött och inte fått dopet. Det var en ande som inte var sa- lig. Om en kom ut för gasten, så skulle en, när en kom hem, ta ett kol med eld i och släppa det tre gånger mellan linnet och kroppen. Om gasten kom åt en, så ville han suga blod.
Maran
Mara red folk och djur om nätterna. Det var ett ont vä- sen. Hon smög så på folk, när di låg och sov. Det blev så tungt på bröstet så en kunde inte andas. Svetten dröp av en. Det gick inte att skrika eller röra på sig. Det käns som en skulle fara ner så djupt. Men då släpper hon taget. Om en inte skulle få henne på sig, så skulle en strö mjöl på golvet runt sängen. Så skulle en sätta stål i tröskeln som var till utgångsdörren. Så kunde en skriva Jesu namn på tre ställen runt sängen. Om en ropade namnet högt på den som reds av maran, så släppte maran. Hon kunde föreställa sig som en katt eller människa.
Troll
Trollen bodde i bergen och litet varstädes. Di kunde vara i skogen också. Det minns jag mor kunde säga till mig: "Akta dig, så du inte kommer ut för trolla i skogen." De var farliga, för de kunde ta en med, så att en aldrig hittade hem mer. Di hade fått en bortbyting på ett ställe som di fick bort- bytingen att tala. Och han sade då: "Mycket har jag sett i mina dagar och 15 hustrur har jag diat och så gam- mal är jag som den äldsta gran på Tivedskogen." Då gick de och letade reda på den största och äldsta gra- nen på skogen och högg ned den. Då dog bortbytingen. Det var trollen som hade lämnat bort honom och de hade gett en ed att han skulle leva så länge en viss gran stod. Om trollen och bägaren tala mor, när jag var liten. / Men jag minns inte att tala om hur det var. Mor hade hört den i sin barndom, förresten allt det hon talade om för oss barn. Trollen hade alla skatter som var i bergen och stenarna. De höll det så att ingen kunde se det eller komma åt det. Kom en över deras skatter, så skulle en kasta stål över dem, för då kunde de inte ta det från en. Det var troll allt det här, som en inte kunde se. Och en kunde komma ut för dem var som helst i sko- gen. Di kunde komma skymtande som en eldku- la eller annat runt bylte. Skrämd var en för dem för det var inte något gott med dem.
Magiska gester, tecken, tal och färger.
A. Gester med magisk betydelse. Man spottade tre gånger efter den, som en kunde tro skul- le trolla på en. Detsamma efter kättare och alla sådana som en kunde tro om något ont. Kom en virvelvind /"finne"/ så skulle en spotta efter den. Och om det var dåligt luft som körde emot en så gjorde en på samma vis. Innan en tog hatten eller mössan på sig, om en varit på främmande ställe, där en inte trodde dem med att jämt så spot- tade en tre gånger i den, innan en tog den på sig. Om en katt sprang över vägen, så spottade en tre gånger och detsamma om en denne sprang framför en. Om en hade ont i munnen så spottade en i en trasa tre gånger och kastade från sig. - Efter flåtten /häst- slaktaren/ spottades tre gånger. / En kunde spotta när en ville visa förakt för någon per- son - t.o.m mitt för näsan för honom. Det var allt rik- tigt försiktigt skulle vara. Om en person fick fallensjuka så skulle en skynda sig att böja upp tummen på honom. Då skulle inte anfal- let bli så farligt. En brukade håna varandra genom att "räcka lång näse" Man satte tummen intill näsan och sprikade ut fing- rarna, mot den man ville håna. Så hånade man varandra genom att klappa sig i ändan. Man vände då ändan till den man ville håna. Ville man reta någon sträckte man ut det vänstra pek- fingret och "brynte" på det med det högra pekfing- ret. Fula kärringar tog upp kjolarna och visade ba- ken om en retade dem. Om skärtorsdagen gjorde di tjärkors på fähusdörrarna, för att inte häxorna skulle kunna göra ont åt djuren. Kvinnfolken gjorde kors i smörslagan med en kniv, för att smöret skulle bli drygt. / När en skulle bota för knarren, så högg en i kors på ett råghalmstrå, som lades över handleden. Innan slaktaren stack, beskrev han ett kors i luf- ten med kniven. Så brukade de skära ett kors i levern, när di hade slaktat. När en hade skott hästen, så tog en hammaren eller tången och korsade under hoven. Om en hade blivit "gastkramad" så tog de en kol och förde runt en tre gånger. Om en hade köpt en ko skulle en leda henne runt en sten, innan en fick ställa in henne. Hästen leddes runt stugan. B. Förbjudna rörelser och åtbörder. Att springa baklänges fick en akta sig för. Då fick den onde makt över en. C. Tecken med magisk betydelse. Tecknet ### eller ### varit sinnebild för ###. Fick man revorm skulle en rita en "femudd" över det onda. Det skulle göras med en nål, så att blodet kom. Så skulle femudden ritas i ett drag utan att lyfta. / på nålen. Även tecknen ### har förekommit på gam- la verktyg såsom hyvlar, manglar o.d. Betydelsen in- te känd. När man gick genvägar och mindre kända vägar lade man två granriskvistar i kors på vägen för att en inte skul- le bli vilsen. D. Teckenavartronomiskt och kronologiskt ursprung. E. F. G. H. Tal med särskild betydelse. Talet 13 har ansetts som olyckstal. Tretalet har varit ett bra tal. Om en blev 13 i ett följe, så fick en otur eller ### skulle någon av dem dö. Talet 9 har varit om- vänt. Det funnes 9 sorters tandvärk och 9 sorters bot för dem. Tolvslaget på natten lockade fram spökena. Den skall vara tre, när en skall äta drömpannkaka. Med tre band på en kvast kunde en stänga den onde ute. Man släppte tre saltkorn i kärnan, för att en skulle få smör fort. / Pengar skulle man inte räkna flera gånger. Satt en och räk- nade dem om och om igen, så fick en ont efter dem. I. Färgsymbolik Den röda färgen betydde kärlek, svart var symboliskt för sorg. Sorgdräkten var svart. Även vitt kunde höra till sorgen. Grönt, blått och gult var mera för glädje. Men gult var inte riktigt bra. Det var som att folk inte tålde den färgen riktigt.
Tomtegubbar
Min mans far var kolare. Han bodde alltid i en liten koja mitt mellan milorna. Det hände ibland att dörren till kojan gick upp av sig själv. Då var det tomtegubbarna, som voro framme för att varsna att det var eld i milan. Skogsfrua Skogsråa var framme ō visade sig ibland. Far såg henne en gång. Då var hon klädd både i slöja ō krona. Det bådade lycka, att få se henne så klädd. Det var en stor äng utanför Filipstad nära mitt hem. Där såg farmor skogsråa gång på gång. Till slut frågade de (det var någon mer än farmor då) vad det var hon ville. Då talade skogs- råa om att i den ängen låg där en stor skatt begraven ō den skulle de ta upp. Det kunde / man förstå, för på den ängen lyste det om nätterna ō kvällarna. Men jag vet inte hur det gick med skatten sedan för vi flytta därifrån. Det var 1852 det hände. Vattenväsen. Min farfar låg på sjöbotten i 8 dar, han. Det hände sej så, att vid fiske kom han i sjön en tors- dagskväll. Han sjönk ända ned till sjöbotten. Där kom det en stor fisk ō sam omkring ho- nom gång på gång. Farfar blev sittande på sjö- botten, han, ō fisken sam hela tiden omkring honom. Men hela sockna gick ut för att försö- ka få upp honom. Den andra torsdagen, jämt 8 dar' efter det han hade sjunkit, fisk' di' upp honom, ō då sågo dom, att han hade precis som en stor glasbubbla för ansiktet, men när han väl hade kommit upp försvann den ō den store fisken också. Han var sjuk efter ett tag, men det gick snart över. / Födelse Om det var någon, som hade svårt vid förlossningen, så skulle man ge dom ormskinn att äta. De brukade stoppa in det i mjukt bröd ō ge barnsängskvinnan. Mot svåra värkar var "rågökre" (det svarta i rågblom) ett osvikligt medel. Min syster var ett söndagsbarn. När hon föddes hade hon redan två tänder. Det kom folk hem, som hade värk eller ont, för att hon skulle "bita över värken" med tänderna. Då försvann den alldeles. Det späda barnets badvatten skulle man lägga peng- ar i för att det skulle få tur med sig ō bli "snälle te att läse". Man brukade också sy in en slant i "nagelbande" (navelbandet) för att barnet skulle bli rikt. En granne till oss sydde in trinda läder- trissor i sina pojkars navelband, ō dom blev sko- makare alla tre. Man skulle alltid vara rädd om småkläder ō sådant som hörde barnet till; varför det vet jag inte, det skulle väl bli olycka annars.
Det späda barnet
De skulle vara eld i huset tess' barnet va döpt. Antingen skulle ett ljus eller eld i spisen brinne. Barne skulle ha e nål på sej, helst e synål för de va likre. (bättre) – Modern skulle inte gå te främmat hus in- na ho varit i körke. Om de kom nån' hem å hälse på na', skulle di först gå å ta i spisen, innan di tog henne i hånn'. – Småbarnsklära skulle inte hänga ute efter solnedgången, å badvattne' skulle en slö i stenrös eller tockre så ingen kom åt de'.
Husbygge
När en skulle bygge en ny lagård, skul- le en lage så en feck liket åv en ramsvart katt te å lägge under gölve. Där ja hade mi första tjänst skulle di rive den gamle la- gårn å bygge en ny å då hetta di ett gam- malt "ämmar" (= skelett, lik) som di förstog va åtte den svarta katta di hade lagt unner för å få tur mä krittera.
Övernaturliga väsen
Tomtar. När kvarnhjulet inte vill gå, sa' dom, att det var en tomtgubbe, som höll i hjulet, därför att han var arg för något. – Min farmor tala om, att när hon var ute ō åkte en gång, kom det en tomtgubbe ō bad att få åka med, ō det fick han. Han tackade för skjutsen, när han gick. Skogsråa. Skogsråa hölls vid milerna, ō när det brann i milan sa' hon till. Hon ropa dom vid namn, ō kom dom inte då, så tog hon bort dörra, så di' va' pocka te' å gå ut. – Skogsråa bjöd en gång en kolare pengar, men han vågade inte ta dom, för han var rädd för henne. När dom byggde Tidö slott åt Axel Oxenstier- na, sa' dom, att det blev mer byggt på nätterna än om dagarna. Det var "såna", som byggde där då. Klokskap. Om man hade blivit sjuk vid vatten skulle man offra 2 nävar salt i källa. Så blev man bra.
Folkmedicin
Om ja va sjuk, när ja va liten nån' gång, så tän- de mor e tjärstecke å geck runt mej tre gånger mä den. De va möcke begagnsligt bruk de, te å "varre" kreng den sjuke tre gånger. När en va rektigt liten å lå i vagga läste de över en Herrens välsignelse å andre böner, så en inte skulle bli sjuker.
Vårhalvåret
När jag var i Ervalla i Närke 1887-88, då samlades ungdomen Trefaldighetsafta och drack i Haga källa, och sedan dansade de och lekte.
Bergväsen
Bergssmeden packade i bergen om nätterna. Han skulle ha så mycket vackert smide. Det var ingen som kom åt det. Om en råkade komma på honom när han smidde, så skul- le en vara färdig att kasta en kniv eller an- nat stål över det, han hade fri händer, då fick en makt att ta det.