Transkriberad uppteckning

A. Gester med magisk betydelse. Man spottade tre gånger efter den, som en kunde tro skul- le trolla på en. Detsamma efter kättare och alla sådana som en kunde tro om något ont. Kom en virvelvind /"finne"/ så skulle en spotta efter den. Och om det var dåligt luft som körde emot en så gjorde en på samma vis. Innan en tog hatten eller mössan på sig, om en varit på främmande ställe, där en inte trodde dem med att jämt så spot- tade en tre gånger i den, innan en tog den på sig. Om en katt sprang över vägen, så spottade en tre gånger och detsamma om en denne sprang framför en. Om en hade ont i munnen så spottade en i en trasa tre gånger och kastade från sig. - Efter flåtten /häst- slaktaren/ spottades tre gånger. / En kunde spotta när en ville visa förakt för någon per- son - t.o.m mitt för näsan för honom. Det var allt rik- tigt försiktigt skulle vara. Om en person fick fallensjuka så skulle en skynda sig att böja upp tummen på honom. Då skulle inte anfal- let bli så farligt. En brukade håna varandra genom att "räcka lång näse" Man satte tummen intill näsan och sprikade ut fing- rarna, mot den man ville håna. Så hånade man varandra genom att klappa sig i ändan. Man vände då ändan till den man ville håna. Ville man reta någon sträckte man ut det vänstra pek- fingret och "brynte" på det med det högra pekfing- ret. Fula kärringar tog upp kjolarna och visade ba- ken om en retade dem. Om skärtorsdagen gjorde di tjärkors på fähusdörrarna, för att inte häxorna skulle kunna göra ont åt djuren. Kvinnfolken gjorde kors i smörslagan med en kniv, för att smöret skulle bli drygt. / När en skulle bota för knarren, så högg en i kors på ett råghalmstrå, som lades över handleden. Innan slaktaren stack, beskrev han ett kors i luf- ten med kniven. Så brukade de skära ett kors i levern, när di hade slaktat. När en hade skott hästen, så tog en hammaren eller tången och korsade under hoven. Om en hade blivit "gastkramad" så tog de en kol och förde runt en tre gånger. Om en hade köpt en ko skulle en leda henne runt en sten, innan en fick ställa in henne. Hästen leddes runt stugan. B. Förbjudna rörelser och åtbörder. Att springa baklänges fick en akta sig för. Då fick den onde makt över en. C. Tecken med magisk betydelse. Tecknet ### eller ### varit sinnebild för ###. Fick man revorm skulle en rita en "femudd" över det onda. Det skulle göras med en nål, så att blodet kom. Så skulle femudden ritas i ett drag utan att lyfta. / på nålen. Även tecknen ### har förekommit på gam- la verktyg såsom hyvlar, manglar o.d. Betydelsen in- te känd. När man gick genvägar och mindre kända vägar lade man två granriskvistar i kors på vägen för att en inte skul- le bli vilsen. D. Teckenavartronomiskt och kronologiskt ursprung. E. F. G. H. Tal med särskild betydelse. Talet 13 har ansetts som olyckstal. Tretalet har varit ett bra tal. Om en blev 13 i ett följe, så fick en otur eller ### skulle någon av dem dö. Talet 9 har varit om- vänt. Det funnes 9 sorters tandvärk och 9 sorters bot för dem. Tolvslaget på natten lockade fram spökena. Den skall vara tre, när en skall äta drömpannkaka. Med tre band på en kvast kunde en stänga den onde ute. Man släppte tre saltkorn i kärnan, för att en skulle få smör fort. / Pengar skulle man inte räkna flera gånger. Satt en och räk- nade dem om och om igen, så fick en ont efter dem. I. Färgsymbolik Den röda färgen betydde kärlek, svart var symboliskt för sorg. Sorgdräkten var svart. Även vitt kunde höra till sorgen. Grönt, blått och gult var mera för glädje. Men gult var inte riktigt bra. Det var som att folk inte tålde den färgen riktigt.